| 1. |
|
|
| 2. |
- Kular, Onkar, et al.
(författare)
-
Bass cultures: How Low Can You Go!
- 2023
-
Ingår i: Art Inside Out Journal: Den allmänna designbyrån. ; :16, s. 16-29
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Through the making of sound systems, bass cultures have been important in the development of underground musical genres from Reggae, Dub and Ska to Hip-Hop, Techno, Jungle and many more. For this event we are supported by musicians, DJs, and makers that in their own way have contributed and played an important role in the development of bass culture, through the making of sound systems, the organising of underground music and club culture in Sweden and beyond. Over two days the event will host film screenings, workshops, talks and DJ sets to showcase bass and sound system cultures, their creativity, history, and relevance today. The following text provides and overview of the programme and complimentary texts introduce and frame the individual events.
|
|
| 3. |
- Tatar, Kivanc, 1988, et al.
(författare)
-
A Shift in Artistic Practices through Artificial Intelligence
- 2024
-
Ingår i: Leonardo. - : MIT Press. - 0024-094X .- 1530-9282. ; 57:3, s. 293-297
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The explosion of content generated by artificial intelligence (AI) models has initiated a cultural shift in arts, music, and media, whereby roles are changing, values are shifting, and conventions are challenged. The vast, readily available dataset of the Internet has created an environment for AI models to be trained on any content on the Web. With AI models shared openly and used by many globally, how does this new paradigm shift challenge the status quo in artistic practices? What kind of changes will AI technology bring to music, arts, and new media?.
|
|
| 4. |
- Rosengren, Cecilia, 1962, et al.
(författare)
-
Inledning: Den kontroversiella barocken
- 2020
-
Ingår i: Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria. - 0076-1648. ; 2020, s. 85-94
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Brosius, Christiane, et al.
(författare)
-
Out of Space
- 2019
-
Ingår i: Seismograf. - 2245-4705. ; 21
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- An academic journal is a special place – even more so an online journal. On the one hand, it is surely one of the main stages of professional qualification, presentation and academic discourse, though regulated through its gatekeeping structures of peer review, official invitation, of academic critique and corrections: it represents an open and accessible, yet not unregulated public space in the best way thinkable. On the other hand, the individual articles in an academic journal can delve into the most remote, often forgotten, if not illegitimate, informal or ephemeral and intangible issues and practices.This Seismograf Fokus differs from our previous as it presents material in collaboration with the special issue Out of Space of the international journal in historical anthropology Paragrana. It was conceived, written, edited and produced from a wide array of physical locations on this planet; besides the research locations of the individual articles that comes from Kathmandu or Hong Kong as well as Braunschweig or Berlin, the editorial work was done in Nepal, Australia, Germany and Denmark.
|
|
| 6. |
- Karlsson, Katarina A., 1958
(författare)
-
The Golden Age of Drugs : Englands guldålder - droger
- 2014
-
Ingår i: Sveriges Radio 2014-12-14. - Göteborg : Sveriges Radio.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jakob den förste och konsten att supa sig redlös. I program nummer två, “Drugs”, handlar det om medicin, kvacksalveri och alkohol. Förmodligen var de flesta människor mer eller mindre konstant berusade under Shakespeares tid och den som spelar Shakespeares dramer måste vara beredd att spela full på scen. Operasångaren Anders Lorentzon visar hur det går till. Den rakitiskrumme Jakob I lärde sig konsten att supa skallen av Kristian IV av Danmark. Sir John Harrington var närvarande vid det kungliga besöket och skrev ned sina intryck. Åderlåtning, kräkmedel och laxermedel var de vanligaste medicinerna. Mindre obehagligt, kladdigt och smärtsamt var musik som medicin. Och kanske mer verksamt? På GOArt, Göteborgs orgelcentrum, byggs både instrument och forskas i hur den kan ha spelats. Vi besöker orgelforskaren Joel Speerstra i GOArts bibliotek där han både förevisar sitt nybyggda dubbelklavikord och berättar om 1600-talets medicinska fundament; humoralpatologin. Enligt den måste de fyra vätskorna gul galla, svart galla, blod och slem balanseras för att en människa skall vara frisk och detta kan göras genom att ta ett bad i musik. I programmet hörs 1500- och 1600-tals musik från England och Tyskland samt Trevor Morris’ musik till tv-serien The Tudors. Medverkande: professor i engelsk renässanslitteratur David Lindley, orgelforskare Joel Speerstra, operasångare Anders Lorentzon. Uppläsare är Dan Berglund och Torben Kulin. Producent och programmakare Katarina A Karlsson, ljudtekniker Karin Blomqvist.
|
|
| 7. |
- Ferm Almqvist, Cecilia, Professor, 1966-, et al.
(författare)
-
Spotify as a case of musical Bildung
- 2021
-
Ingår i: Nordic Research in Music Education. - Oslo : Cappelen Damm AS. - 2703-8041. ; 2:1, s. 89-113
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores the meaning and function of streaming media as a potential facilitator of musical Bildung. Taking the affordances of streaming media technologies as a starting point, the article thus focuses on the formative and cultivating dimensions a music streaming service such as Spotify might offer. The specific aim of this article is to describe and analyse how musical Bildung may evolve within a Spotify context from a user perspective. To address the aim from the point of view of music education, Spotify users’ activities and experiences of streaming media interactions were accessed, inspired by internet-related ethnography. Stimulated recall interviews, focusing on the participants’ experiences as well as their actual use of Spotify’s streaming service, were conducted, recorded, and transcribed. The generated material was subjected to co-operative hermeneutic content analysis. The results illuminate how Bildung evolves in users’ encounters with the service and with art mediated via Spotify. Relevant topics occurring in the human-art-technology relationship of Bildung from a Heideggerian perspective were Being-possible, the ability-to-be, and Spotify as the Other. In sum, it can be stated that Bildung evolves when Spotify exceeds the thingness of the Other, becoming a work of art in itself, throwing the user into Being.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lundblad, Jonas, 1982-
(författare)
-
Sentiment beyond Chronometry : A Performance History of Olivier Messiaen's Livre d'orgue
- 2023
-
Ingår i: Musiikki. - : Suomen musiikkitieteellinen seura. - 2669-8625. ; 53:1, s. 78-107
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Tonsättaren Pierre Boulez påpekade att hans lärare Olivier Messiaen (1908–1992) stod mitt i en av 1900-talsmusikens mest betydande spänningar: i hans verk är ett fokus på kompositionstekniker avsett att understödja en mer romantisk strävan mot ett intensivt musikaliskt uttryck och känsla. Spänningen kan diskuteras som aspekter av en modernistisk respektive romantisk musiksyn och gör sig direkt påmind i studier av Messiaen som interpret av sina egna verk.Till skillnad från en rad befintliga undersökningar av Messiaens pianospel har motsvarande analytiska studier av hans interpretation av egna orgelverk inte genomförts tidigare. Under lång tid har en uppsättning kommersiella inspelningar från 1956 utgjort den främsta källan till detta område, vid sidan av diverse kommentarer som spridits genom elevers skrifter. Det har funnits en vitt spridd uppfattning att Messiaen tar sig mycket stora friheter i förhållande till sina egna partitur, utan att bakomliggande konstnärliga ideal diskuterats vidare. Artikeln påvisar att tonsättaren själv upphöjde partituren som gemensam norm för verkens interpretation och betraktade sina egna inspelningar som ett högst personligt uttryck.I denna studie har tre inspelningar av cykeln Livre d’Orgue med Messiaen som interpret kunnat detaljstuderas, tillsammans med 14 senare kompletta versioner med andra organister. Analysen utgår från tonsättarens egna råd till interpreter i förordet till verket Quatuor pour la fin du temps. Där fastslås att musiker först måste lära sig spela musiken exakt som noterat för att senare vid framföranden enbart behålla notvärdens sentiment och forma musiken med personlig frihet och agogik. I flera av de sju satserna blir det tydligt att Messiaen spelar med en stark känsla för sina bakomliggande idéer, även till en punkt där han inte längre bibehåller kontroll över partiturens notvärden. Trots att en senare interpretationshistoria till stor del bygger på att organister underordnat sig tonsättarens auktoritet sker tidigt en riktning mot ett mer exakt återgivande av notationen.Analysen påvisar att Messiaen tycks följa de råd han formulerade i sitt nämnda förord. Artikeln lyfter också fram skilda akustiska förhållanden som avgörande för olika versioners tempi och artikulation. En annan slutsats är att Messiaens skivor från 1956 till stor del bör betraktas som uttryck för sitt eget decenniums estetik och synsätt på inspelningar. Den frihet som tidigare kommentatorer tillskrivit Messiaen som interpret kan till viss del förstås i ljuset av hur betydelsen av återkommande lyssning till inspelningar förändrade interpretationsideal under andra hälften av 1900-talet.
|
|
| 10. |
- Munthe, Christian, 1962
(författare)
-
Debatt/improvisationsmusik
- 2007
-
Ingår i: Sound of Music. ; :8
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
