| 1. |
|
|
| 2. |
- Arping, Åsa, 1968, et al.
(författare)
-
Förord
- 2016
-
Ingår i: Humanister i fält. Metoder och möjligheter. - Göteborg : LIR.skrifter. - 9789188348715 ; , s. 7-9
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Arping, Åsa, 1968
(författare)
-
A Writer of One’s Own? Mary Howitt, Fredrika Bremer, Translation, and Literary ’Piracy’ in the US and Britain in the 1840s
- 2018
-
Ingår i: Gender and Translation. Understanding Agents in Transnational Reception, red. Isis Herrero López, Cecilia Alvstad, Johanna Akujärvi, Synnøve Skarsbø Lindtner. - Québéc : Éditions québécoises de l’oeuvre. - 1927-7792 .- 1927-7806. - 9782924337134 ; , s. 83-106
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Fredrika Bremer (1801–1865) was Sweden’s first novelist with an international reputation. Her huge success in England and the U.S. in the 1840s was very much due to her English translator Mary Botham Howitt (1799–1888), an industrious writer and cultural transmitter, especially of Scandinavian literature. Through the American reception of Bremer’s New Sketches of Every-Day Life in 1844, this article investigates the difficulties of literary translation when translators, without functioning international copyright laws, fought an uneven battle against unauthorized reprints. Gender and nation are used as central starting points to discuss these difficulties in relation to changing actors and functions in the literary society of the 19th century.
|
|
| 4. |
- Arping, Åsa, 1968
(författare)
-
Från Hebbe till Hallberg - mot en kvinnornas kritikhistoria?
- 2013
-
Ingår i: Fält i förvandling. Genusvetenskaplig litteraturforskning. Red. Eva Heggestad, Anna Williams & Ann Öhrberg. - Möklinta : Gidlund. - 9789178448838 ; , s. 50-63
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
-
En dag i Dublin. Om James Joyces Ulysses
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- James Joyces Ulysses (1922) är en modern klassiker som kommit att prägla 1900-talets litterära medvetande. Den dag som handlingen utspelas, den 16 juni 1904, har till och med fårr en egen benämning, ”Bloomsday”, efter romanens ryktbare antihjälte Leopold Bloom. Den firas numer årligen. Men vad kan Ulysses säga oss i dag? Med anledning av den svenska nyöversättningen 2012 anordnades en heldag vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet, där forskare och föreläsare från en rad olika håll diskuterade romanen i hela des vidd: språk, översättning, berättarteknik, religion, historia, exil (post)kolonialism, genus, sexualitet – och mat. Föreliggande volym presenterar föredragen i redigerad form.
|
|
| 6. |
- Arping, Åsa, 1968
(författare)
-
Fredrika Bremer 1801–1865
- 2019
-
Ingår i: Lisbeth Larsson (red): Märkvärdiga svenska kvinnor: 200 kvinnor som förändrat våra liv. - Stockholm : Albert Bonniers förlag. - 9789100179342 ; , s. 188-191
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Moderniteter: Text, bild, kön. En vänbok till Ingrid Holmquist
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Från 1800-talets salongskultur till 2000-talets bloggkultur, från 1600-talets ikonografiska jungfrukult till dekonstruerade subjektskategorier i nutida konst, och från kvinnligt till queert rör sig bokens 21 essäer, som fångar genusforskningen i dess hela bredd. Bland bidragen möter oss den manliga losern i samtida skönlitteratur, kvinnliga polarfarare, homomän på Amerikabåtarna och fotokonstnären Cindy Shermans clowner. Här studeras utanförskapet i 2000-talets svenska arbetarlitteratur, det gäckande könet hos Ninni Holmqvist och bilden av familjen i Bangs kåserier. Här granskas det omtvistade begreppet moderskap, biografiskrivandets problem och den heterosexuella hegemonin i skildringarna av bondesamhället. Dessutom väcks den könspolitiskt och -teoretiskt brännande frågan: är motstånd möjligt?
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Humanister i fält. Metoder och möjligheter
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att "gå ut i fält" har länge fått beskriva en mängd metodiska praktiker inom flera olika vetenskapsområden. Det är dock fortfarande ganska ovanligt att forskare inom humaniora lämnar skrivbordets avgränsade landskap för mer handfasta studier på fältet. Denna antologi undersöker vad det innebär att kombinera traditionella humanistiska metoder med olika former av fältarbete. Förändras vår syn på forskningen och forskningsobjektet om vi bedriver fältstudier? Blir annorlunda kunskap möjlig och påverkar det i sin tur synen på humaniora som ett eget fält?
|
|
