| 1. |
|
|
| 2. |
- Landqvist, Hans, 1958
(författare)
-
Kvinnorna i Svenskt översättarlexikon. En ögonblicksbild utifrån översättningssociologiska och metalexikografiska utgångspunkter
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten redovisas en empirisk undersökning om de kvinnliga översättare som behandlas i den version av Svenskt översättarlexikon (SÖL) som var tillgänglig det första kvartalet 2017. Undersökningen bygger på den presentation som jag genomförde vid konferensen ”Den andra halvan av nationallitteraturen. Om översättningarnas plats i svensk litteratur-, språk- och kulturhistoria”. Konferensen arrangerades vid Stockholms universitet den 26 november 2016. Artiklar som bygger på presentationerna vid denna konferens, tillsammans med artiklar utifrån konferensen ”Världslitteraturen och dess svenska röster. Bidrag till svensk översättningshistoria”, arrangerad av Kungl. Vitterhetsakademien den 9 och 10 februari 2017, ska utkomma i en volym under redaktion av Lars Kleberg. I väntan på denna volym publicerar jag här en rapport som utgår från mitt bidrag vid konferensen ”Den andra halvan av nationallitteraturen. Om översättningarnas plats i svensk litteratur-, språk- och kulturhistoria”. Några partier av det ursprungliga bidraget ingår inte i rapporten, medan andra är mer utvecklade. När det gäller de utvecklade partierna handlar det för det första om principerna som kan tänkas ligga bakom utformningen av SÖL som helhet med tanke på vilka översättare som hittills ingår i, och vilka som kan tänkas få utrymme i, lexikonet. För det andra handlar det om vissa tillägg till konferensbidraget, vilka jag har gjort för att texten ska bli mera tillgänglig för läsare som inte har en förankring inom översättningsvetenskapens fält. Dessutom tillfogar jag här ett avsnitt om några möjligheter till fortsatt forskning utifrån SÖL och några andra elektroniska resurser vilka också uppmärksammar översättare. Eventuella synpunkter på rapporten är mycket välkomna!
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Westphal, Bärbel
(författare)
-
Martin Walser: Die Frauengestalten in ’Jagd’. Wunschproduktion oder Mangel?
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The protagonists in Walser's work are male antiheroes, incapable of adapting to the competitive postwar German society. Their only refuge is at home within marriage. This conservative portrayal of relationships has made some critics call Walser misogynist. In the novel "Jagd" (Hunt) from 1988 Walser describes six women from three different generations, all with different backgrounds. This study focuses on the portrayal of these women. Can the women only be regarded as a virgin or a whore (a target for male desire) or is it possible to find a problematized gender identity? The analysis tries to point out structures and motives that show that Walser's intention goes beyond a simple affirmation of the traditional stereotype.
|
|
| 5. |
- Schultz Nybacka, Pamela, 1971-
(författare)
-
Människans väg till boken : En studie om böcker och läsande efter momssänkningen
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie handlar om människor, böcker och läsning i Sverige efter införandet av sexprocents mervärdesskatt på böcker och tidskrifter, etc., från den 1 januari 2002. Studien ingåri ett pågående avhandlingsprojekt vid Företagsekonomiska institutionen, StockholmsUniversitet. Resultaten rapporteras även till Bokpriskommissionen, som är en samarbetspartkring forskningsprojektet.En specifik fråga som undersöks är huruvida momssänkningen har lett till någon förändringi människors beteende och attityder gentemot bokinköp och läsande. Ett övergripande syfteär att söka förstå och beskriva relationen mellan människor, böcker och läsande samt vilkenslags ekonomi denna relation grundar sig på. Redan vid startpunkten för denna studie stod det klart att försäljningen av böcker hade ökat markant under det första året, mellan 15–20%. Utgångspunkten för undersökningen blev då: Vilka människor har köpt och eventuellt lästflera böcker? Vart har alla dessa böcker tagit vägen?En annan viktig utgångspunkt för studien är att den kompletterar befintlig statistik inomområdet kring böcker och läsvanor. Detta har främst inneburit valet av en kvalitativ metod.Undersökningen syftar till att skapa förståelse för ett skeende, snarare än att producerauniversella slutsatser. Det empiriska materialet består av flera delar och fyller olika delsyften:• Brevsvar på Nordiska museets frågelista Nm 228 från årsskiftet 1999/2000 Avsikten ärdels att skapa en bild av människors bokinköp och läsande innan momssänkningen,dels att utforska steget från läskunnighet till att börja läsa böcker.• Intervjuer, såväl enskilda som i grupp. Ett utmärkande drag för merparten avgruppintervjuerna är att deltagarna redan känner varandra. Avsikten med detta ärframför allt att få fatt på en social dynamik kring böcker och läsning. Urvalet avdeltagare har huvudsakligen skett utifrån deras relation till boken och läsande.• Måleriövningar är en metod av mer experimentell karaktär och har använts för attskapa en rikare kunskap på området kring böcker och läsande. Deltagarnas muntligaberättelser ackompanjerar bilderna.• Studentprojekt, som i sin tur bygger på studenternas egna intervjuer med människorsom läser sällan böcker.Ett centralt antagande för studien är att böcker utgör en särskild form av vara. Liksom andrakonst- och kulturprodukter fungerar upplevelsen av böcker enligt ett slags ackumuleringenslogik, dvs. vad mer man läst, desto mer vill man läsa. Detta till skillnad från andra produkter, som verkar enligt en konkurrenslogik, där en produkt mer eller mindre slår ut behovet av en annan, eller mättnadslogik, där marginalnyttan är i avtagande.Boken särskiljer sig dock från andra konst- och kulturprodukter genom att boken kräver läskunnighet. De flesta vuxna människor i Sverige idag är läskunniga, även de som sällan eller aldrig läser böcker. I studien beaktas således skillnaden mellan att bli läskunnig samt att bli en läsare, vilket definieras som en person som självmant införlivar böcker och läsande i sitt liv. Vanligaste sättet att skapa läsvanor är genom en gradvis tillägnelse, men det förekommer även att människor blir läsare från ett ögonblick från ett annat. Detta kan ske även i vuxen ålder. Det finns de som börjar läsa böcker för att det är möjligt och det finns de som avstår för att de inte längre måste. Det är dock svårt att veta vad som avses med begreppet ”att läsa en bok”, då några tycks mena att det utesluter vissa böcker, dvs. nischade böcker och handböcker. I föreliggande studie betraktas läsandet inte enbart som en enskild handling utförd i tystnad och ensamhet, utan hänsyn tas även till det sociala sammanhanget eller läsandet som en social praktik. Utgångspunkten är att varje intervjuad person har relationer och ingår i särskilda sociala sammanhang, som i sin tur är delaktiga i att skapa formerna för bokinköp och läsbeteende. Likaså tar undersökningen hänsyn till olika former för att tillägna sig litteratur, såsom att lyssna på ljudböcker. Till grund för detta ligger synen att varje ny form av bok ger upphov till nya former av läsande. Böcker har också, liksom konsten, ett slags organiserande förmåga. Följaktligen uppstår kring böcker olika sociala fenomen såsom t.ex.läsecirklar. Människor hanterar, organiserar och fördelar också böcker i alla dess former på olika sätt.Det finns ingen typisk och entydig bild av de människor, som har köpt fler böcker efter momssänkningen. Det enda som förenar dem är att de i högre grad än andra har gripit tillfället att handla fler böcker till ett lägre pris.Generellt tycks få människor primärt bry sig om priset på enskilda titlar. Detta beror framförallt på att varje titel är en unik kulturprodukt och därmed får ett unikt värde förkonsumenten. Ett lågt pris på en enskild titel underlättar spontana inköp (vilket ofta omfattar pocketböcker) samt inköp av tidigare okända titlar. Läsare tycks vilja köpa flera böcker på en gång till ett lågt pris. Mängden böcker kan således vara av stor vikt för inköpen samt bidrar till att öka läsbegäret. Det relativa priset på böcker som kategori har därför stor betydelse, inte minst i förhållande till inkomsten, eftersom läsare många gånger har små inkomster.Det är också viktigt med ett generellt lågt pris på böcker relativt andra produkter för att de skall vara fortsatt attraktiva som gåva. Böcker som gåva är ofta sällan- eller ”ickeläsarnas” enda kontakt med böcker och bokhandeln. Samtliga intervjuade tycker således att det är bra om böcker är billiga. Till skillnad från de vana bokköparna, utgår de som sällan läser böcker från tanken om ett ekonomiskt utbyte: för att de skall köpa en bok vill de veta på förhand vad det ”ger” att läsa den. Detta är dock omöjligt att veta. De som sällan läser böcker har också låg kännedom om böckers prisläge i allmänhet.Man kan likt Barker och Escarpit (1973) tala om människans väg till boken och, omvänt, om bokens väg till människan. Båda dessa rörelser synes ha ökat efter momssänkningen. Några av deltagarna berättar att de i högre grad sökt upp böcker och köpt fler, kanske framför allt till sig själva. Andra berättar att de gripit tillfället att handla fler böcker i gåva till andramänniskor. Dessa läsare tycks därmed se ökade möjligheter att sprida böcker i sina sociala kretsar: till vänner, barn och/eller barnbarn. Gåvorna inhandlas framförallt i bokhandeln,inte i varuhusen eller liknande. En del sällanläsare uppger att de tagit emot fler böcker som gåva. Huruvida bokgåvorna blir lästa är svårt att säga, det kan ta flera år. Klart är dock att de som läser böcker och de som sällan eller aldrig gör det, inte enkelt kan delas upp i olika grupper. Ofta lever de sida vid sida: inom äktenskapet, i syskonskaran, på arbetet och i vänkretsen. De vana läsarna tar ofta ansvar för andras läsvanor och skänker eller lånar utböcker. Och även ovana läsare köper böcker i present till sina närstående som läser.Människor tycks göra skillnad på bokinköp till sig själva, och bokinköp till andra, varför jag föreslår att man kan kalla dessa olika typer för huvudsakligen socialt inriktade eller individuellt inriktade bokinköp, beroende på om inköpen syftar till att stärka sin relation till andra eller till sig själv.Klart är att momssänkningen har skapat ytterligare möjligheter för olika människor att gripain mer i flödet av böcker: att ta tillfället att köpa fler böcker, läsa oftare eller mer, samt att använda överflödet av böcker till att sprida dem i sina sociala relationer genom gåvor. Attityden till momssänkningen är positiv, även bland dem som inte själva har tagit tillfället i akt och köpt eller läst fler böcker.För att kulturpolitiken skall kunna verka för samt locka till en ökad och breddad läsning, så måste den undvika reduktionistiska resonemang. En kulturpolitisk ansats kan heller inte sträva efter att ”rätta till” eller korrigera läsandet utifrån en tanke om brist och ekonomiska marknadsmisslyckanden. Sådana strategier skulle gå stick i stäv med den ekonomiska principen av flöde och överflöd, som tycks vara motorn i fråga om böcker och läsande: ackumuleringens logik. Böcker kan ägas och sparas, men läsandet eroderar. Minnet av böcker blir för läsaren till stoft. Ändå fortsätter människor att läsa. Till ackumuleringenslogik vill jag således lägga tanken om en additiv logik. En logik, som istället för att spara ochackumulera endast adderar: lägger till, kompletterar och kontrasterar. Istället för subtraktion– dvs. räkna bort och dra ifrån – erosion.Enligt den additiva logiken måste vi erkänna och välkomna den alltjämt pågående diversifieringen och differentieringen mellan enskilda böcker och genrer. Samtidigt måste vibeakta bokens egenart som kulturprodukt. Begreppet ’bok’ måste därför vara oerhört vittomfamnande, så att även en handbok eller en mangapocket är en bok. På så vis undgår vi subtraktionens reducerande logik. Eventuella stopp i böckers flöde och snedfördelningar mellan människor måste hanteras konstruktivt. En aktiv kulturpolitik inom litteraturområdet måste göra upp med gamla myter om läsare och läsande, för att istället skapa utrymme för nya visioner på området. Vi måste också lyfta fram läsarpraktikernas oerhörda rikedom och mångfald. Därigenom kan vi också visa på de olika möjligheterna att tillägna sig böcker vid olika tidpunkter, i skilda situationer och i olika sociala sammanhang för att på så sätt verka för ökad och breddad läsning.Denna omorientering i synsätt måste bygga på en insikt om att begäret efter böck
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Blomqvist, Helene, 1954-
(författare)
-
Sekulariseringsprocessen och blasfemins estetik : Några 1700-talsdikter om Guds försyn och lidandets problem
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie analyserar tre 1700-talsdikter – av Olof von Dalin, Hedvig Charlotta Nordenflycht och Carl Michael Bellman – vilka alla på olika sätt aktualiserar teodicéproblemet. Genom att lägga dessa bredvid varandra och genom att jämföra dem med periodens mest spridda och lästa europeiska dikter på temat, företas en undersökning av hur teodicéproblemet behandlas i svensk dikt under 1700-talet och hur detta kan sättas i relation till samhällsutvecklingen, framför allt då sekulariseringsprocessen. Hur utmanande mot det hegemoniska trossystemet är de tre svenska dikterna? Skulle de rentav kunna definieras som blasfemiska? Blasfemin studeras här såsom ett textuellt modus, framför allt karakteriserat av konfrontation med och negation av en officiell diskurs. Relationen mellan de studerade texterna och den officiella ideologins texter närgranskas därför. Studien blottlägger de litterära strategier som brukas för att utmana och sätta i fråga den rådande ideologin. Samtliga dikter visar sig vid en närmare granskning ställa traditionell kristen tro i ett mycket kritiskt ljus. Samtliga dikter är tydliga vittnesbörd om att det rör på sig i de religiösa frågorna under 1700-talet. Och teodicéproblemet är en central faktor när traditionell kristen tro, gudsbild och verklighetsuppfattning ifrågasätts. En sekulariseringsprocess har startat.
|
|
