| 1. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Arbete, klass och existens hos Karl Östman, sågverksfolkets diktare : Labour, class, and existence in Karl Östman, the poet of the sawmill’s people
- 2022
-
Ingår i: Tanke/världar. Studier i nordisk litteratur, red. Hilda Forss, Hanna Lahdenperä & Julia Tidigs. Nordica Helsingiensia 61. Helsingfors: Finskugriska och nordiska avdelningen vid Helsingfors universitet, 2022.. - Helsingfors : Nordica Helsingiensia 61. Finskugriska och nordiska avdelningen vid Helsingfors universitet. - 1795-4428 .- 2737-2960. - 9789515150691 ; , s. 183-196
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Investigates working-class author Karl Östman’s (1876–1953) ways of combining a class-perspective with rhetorical and aesthetic devices provoking a reflective reading.
|
|
| 2. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Klassperspektiv i svensk arbetarprosa under 1900-talet : Class-perspective in Swedish working-class prose in the 1900s
- 2016
-
Ingår i: Stempelslag. Lesninger i nordisk politisk litteratur. Red. Even Igland Diesen, Ole Karlsen og Elin Stengrundet. - Oslo : Novus forlag. - 9788270998456 ; , s. 23-64
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Overview and discussion of changes of class-perspective in the working-class literature of the 1900s from solidarity and collective values to individualism and a more personal and even egocentric outlook. The collective novel and short fiction of the early 1900s was replaced by the self-biografical novel in the 1930s and 1940s. The experimental and political 1960s left fiction behind and developed the working-class novel into various documentary kinds. In the late 1900s and early 2000s, however, the self-biographical novel was back, developing into personal life-writing of various kinds. These changes are simultaneous with social and political changes from classical industrialism and the welfare state into neoliberalism and new public management structures.
|
|
| 3. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Berättandets och läsandets konst – exemplet Hjalmar Söderberg : The art of narrating and reading: the example of Hjalmar Soderberg
- 2014
-
Ingår i: Årsbok. Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg. Red. Birger Karlsson. Göteborg, 2014. - Göteborg : Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg. ; , s. 77-97
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The issue is how narrating and reading interact in the processes of writing and reading. The ‘how’ of this double process is demonstrated by the example of a short story of the Swedish author Hjalmar Soderberg, “Tuschritnigen" [The Pen-and-Ink Drawing] (1898). The analysis shows how the textual strategies build up several different tracks of significance that conteract with one another. The basis of the analysis is reception theory (response aesthetics), but the technical terminology is limited and moved down to the critical apparatus.
|
|
| 4. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Religion och föreställningar om arbetarlitteratur. Exemplet Mathilda Roos
- 2016
-
Ingår i: ”inte kan jag berätta allas historia?” Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur. / Beata Agrell, Åsa Arping, Magnus Gustafsson, Christer Ekholm (red.). - Göteborg : Göteborgs universitet. Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. - 9789188348746 ; , s. 215-228
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- To what extent is working-class literature compatible with religious faith? Wide-spread conceptions of working-class literature exclude this connection, but in the first working-class prose in the early 1900s – in spite of a beginning secularization – Christianity was the official religion, the Bible was a living cultural heritage and the working-class movement and the religious revivalists exchanged members. So, what might a Christian working-class literature look like? How the Christian radical Mathilda Roos’ (1852–1908) fiction relates to that issue is what is investigated in this article. Roos had attracted much attention and debate in her time. As a professed Chris-tian and social radical, she also depicted working-class issues. This article focuses on the intersection of Christianity and class-perspective in the short novel Strejken på Bergstomta [The Strike on Bergstomta] (1892), and to what extent this work might cor-respond to some given or possible conceptions of working-class literature.
|
|
| 5. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Genre and Working-Class Fiction
- 2015
-
Ingår i: Genre and …. Copenhagen Studies in Genre 2. / Ed. Sune Auken, Palle Schantz Lauridsen, & Anders Juhl Rasmussen. - Copenhagen : Forlaget Ekbátana. - 9788799589951 ; , s. 286-327
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter deals with genre concieved as rhetorical action and cognitive schema associated with an exigence or social need, calling for utterance and action. Genres in this sense are chronotopes, associated with cognitive schemas, permeated with addressivity. They are instruments of knowledge, interpretation, and communication rather than taxonomic systems. This concept of genre will be further illuminated by the example of early Swedish working-class fiction as a new literature of low-brow hybridicty and multigeneric origin, created by autodidactic authors without conventional education and cultural prestige. Focus will be on how this fiction came into generic being in the early 1900s’ by combining narrative traditions in the margins of classic realism, symbolism, and protomodernisms of the day. The aim of the chapter is to find out how addressivity and form-shaping ideologies are generated out of such blendings, how cognitive schemata are set at work, and how generic worlds as chronotopes will mediate the themes.
|
|
| 6. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Att konstruera en arbetarförfattare. Maria Sandel i litteraturkritiken : Constructing a working-class author. Reception of Maria Sandel (1870–1927) in the press of her time
- 2020
-
Ingår i: Arbetarförfattaren. Litteratur och liv. Red. Margaretha Fahlgren, Per Olof Mattsson & Anna Williams.. - Möklinta : Gidlunds. - 0349-1145. - 9789178444267 ; , s. 27-41
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Analys av den dåtida pressens mottagande av arbetarförfattaren Maria Sandels (1870–1927) prosaverk under arbetarrörelsens genombrottstid i det tidiga 1900-talets Sverige. Arbetarlitteratur var då ett i den borgerliga offentligheten nytt och okänt fenomen som kritikerna hade svårt att benämna och förhålla sig till. Arbetarklassen och dess erfarenheter ansågs inte höra hemma i den erkända (borgerliga) kulturen. Att Maria Sandel dessutom var kvinna var ytterligare ett problem för kritikerna, eftersom det inte ansågs passande för en kvinna att skriva om de ’låga’ och tabubelagda ämnen som aktualiserades inom arbetarklassen. Samtidigt uppfattades denna främmande miljö och dessa tabubelagda ämnen som intressanta, och Sandels djärva och klassmedvetna sätt att angripa sitt stoff väckte både anstöt och fascination. Kapitlet undersöker hur kritiker försöker navigera mellan dessa spänningsfyllda poler och komma tillrätta med både klassperspektivet, det anstötliga stoffet och Maria Sandels genusroll.
|
|
| 7. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Proletär svenskhet? Klassmedvetande och fosterlandskänsla i pionjärtidens svenska arbetarprosa : [Proletarian Swedishness? Class-consciousness and patriotism in Swedish working-class prose of the pioneer period c:a 1910]
- 2021
-
Ingår i: Scandinavian Exceptionalisms: Culture, Society, Discourse. Red. Jens Bjerring-Hansen, Torben Jelsbak & Anna Estera Mrozewicz. Berliner Beiträge zur Skandinavistik, Band 21.. - Berlin : Nord-Europa Institut der Humboldt-Universität. - 9783932406447 ; , s. 7-30
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet behandlar förhållandet mellan klassmedvetande och nationalmedvetande i den första svenska arbetarprosan, med tonvikt vid Maria Sandels (1870–1927) och Martin Kochs (1882–1940) författarskap. Här skildras arbetarklassen i Stockholm under proletariseringens, urbaniseringens och industrialiseringens mest intensiva era, då svenska arbetare saknade rösträtt, strejkrätt och parlamentariskt inflytande, samtidigt som de förväntades se detta Sverige som sitt ”hem” och yvas över sin svenska särart. Frågeställningen gäller vilka föreställningar om svenskhet, ”fosterland” och nationell identitet som aktualiseras i de valda arbetarlitterära texterna och hur de förhåller sig till arbetarrörelsens principer om klassolidaritet och proletär internationalism. Undersökningens resultat är att klassmedvetande och fosterlandskärlek i denna tidiga arbetarprosa ofta råkar i konflikt, men inte alltid utesluter varandra och inte heller är entydiga. Arbetare med agrar bakgrund skildras som bundna till hembygden och jorden de kommit från i en närmast kroppslig mening, som kan göra Sverige till ”fosterland” i bokstavlig mening. Infödda urbana arbetarkaraktärer har ingen förståelse för dessa fosterländska perspektiv, utan ser den svenska nationen som oskiljbar från den internationella kapitalismen. Andra arbetarkaraktärer uppfattar Sverige som ockuperat av kapitalismen, så att den sanna svenskheten undertrycks – den svenska särart som just den ur folkdjupet kommande arbetarklassen antas representera. Enligt reformisterna bland dem är uppgiften för denna arbetarklass att på fredlig väg bygga en svensk välfärdsstat som också kan bli ett ”folkhem” för alla. Här föregrips alltså ”den svenska modellen”, men hoppet knyts här mer till arbetarrörelsens kamp för att helt avskaffa klassamhället än till idén om klassamarbete.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Consolation of Literature as Rhetorical Tradition: Issues and Examples
- 2016
-
Ingår i: LIR.journal. - 1102-9773. ; 2015:4, s. 10-35
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article investigates a tradition of consolation in order to explore rhetorical strategies and literary devices of consolatory texts. The aim is to elucidate how the view of consolation has varied through history and the impact of these variations on the motives for and the right to consolation. Issues dealt with are which sufferings that justified consolation, which kind of consolation that was accepted in an individual case, and which rhetorical means that were considered as appropriate. At first a theoretical and historical introduction will discuss the concept of consolation, its variants in tradition, and different states of mind considered in need of consolation. A special discussion concerns the condition of melancholy. Thereafter a few examples of consolatory rhetoric from various genres and historical periods will be analyzed, from Homer to Derrida.
|
|
| 10. |
|
|
