| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ammert, Niklas, 1968-, et al.
(författare)
-
Perspectives on History and Moral Encounters
- 2022
-
Ingår i: Historical Encounters. - Newcastle : HERMES Research Group, University of Newcastle. - 2203-7543. ; 9:2, s. 1-6
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We are at a time in world political history that seems to be on a precipice. Over the past decade, it is difficult to ignore the global growth in popularity for autocratic governments, also in some countries which for decades were either strong democracies or moving towards stable democratic governance. The current Russian attack on Ukraine brings into stark focus the political instability many citizens are facing—historical problems are causing, or used as a pretext for, current conflicts. History educators across many sectors—primary, secondary, university, and in public spaces such as museums and galleries – are curious about how these and other current events and issues can and should be approached. The events raise anew the questions of whether and how we can learn from the past, what we value as good and bad in the past, and how these insights might affect our present and future judgements. In relation to this it becomes vital to ponder how educators and members of the public can communicate the situation in Ukraine and similar events to others, while avoiding the bias that presentism can bring.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Barthel, Stephan, 1968-, et al.
(författare)
-
Global urbanization and food production in direct competition for land : Leverage places to mitigate impacts on SDG2 and on the Earth System
- 2019
-
Ingår i: The Anthropocene Review. - : SAGE Publications. - 2053-0196 .- 2053-020X. ; 6:1-2, s. 71-97
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Global urbanization and food production are in direct competition for land. This paper carries outa critical review of how displacing crop production from urban and peri-urban land to other areas– because of issues related to soil quality – will demand a substantially larger proportion of theEarth’s terrestrial land surface than the surface area lost to urban encroachment. Such relationshipsmay trigger further distancing effects and unfair social-ecological teleconnections. It risks also settingin motion amplifying effects within the Earth System. In combination, such multiple stressors set thescene for food riots in cities of the Global South. Our review identifies viable leverage points on whichto act in order to navigate urban expansion away from fertile croplands. We first elaborate on thepolitical complexities in declaring urban and peri-urban lands with fertile soils as one global commons.We find that the combination of an advisory global policy aligned with regional policies enablingrobust common properties rights for bottom-up actors and movements in urban and peri-urbanagriculture (UPA) as multi-level leverage places to intervene. To substantiate the ability of aligningglobal advisory policy with regional planning, we review both past and contemporary examples whereempowering local social-ecological UPA practices and circular economies have had a stimulatingeffect on urban resilience and helped preserve, restore, and maintain urban lands with healthy soils.
|
|
| 7. |
- Eliasson, Ingegärd, 1961, et al.
(författare)
-
Fjäll som kultur?
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fjällområdet är ett kulturlandskap där människor bott och verkat under tusentals år. Naturen har satt gränsen för människans livsvillkor och möjlighet att överleva. Här har växt- och djurliv slipats och formats och det är bara arter med hög grad av anpassning som överlevt. Vi ser fysiska lämningar efter mänskliga aktiviteter, men det finns också minnen, berättelser och kunskap som förs vidare från generation till generation. Speciella träd, stenar och naturformationer har varit markörer i landskapet och fungerat som vägvisare till och från platser längs med stigar och färdvägar. De har fungerat som mentala kartor för orientering i terrängen. Natur och kultur existerar parallellt i fjällområdet, därför bör samverkan öka på alla nivåer och även mellan verksamhetsområden. Det är vårt gemensamma ansvar att värna om natur- och kulturvärden på fjället. Denna skrift har tillkommit inom ramen för forskningsprojektet Fjällandskap: betydelsen av kulturella ekosystemtjänster. Projektet är en del av forskningsprogrammet Storslagen fjällmiljö. Resultaten, som bygger på enkäter och intervjuer, visar att de boende i Jämtlands län vistas oftast i fjällen på vintern och våren. Då är de mest intresserade av att uppleva naturen och vila, eller att umgås socialt och njuta av friluftslivet. De boende har även hittat, ”mutat in”, sina egna favoritplatser, platser som de har knutit starka band till. Den enskilda personen upplever följaktligen att favoritplatsen i fjällen är en del av hens historia. När personen vistas på denna plats upplever sig hen ha ett högt välbefinnande. Personen ”laddar” med andra ord ”batterierna” på sin favoritplats i fjällen. Dessa samband är något som tjänstemän inom fysisk planering är medvetna om och önskar att de kunde använda mer som en utgångspunkt i sitt dagliga arbete med att planera och förvalta fjällandskapet. Många av tjänstemännen eftersträvar en helhetssyn i den fysiska planeringen och ett miljöarbete där kultur och natur möts. Men de påpekar att den aktuella sektoruppdelningen mellan natur och kultur skapar svårigheter i det praktiska arbetet. Resultaten från projektet går i linje med internationell forskning som visar att landskapets kulturella och historiska dimensioner skapar en känsla av kontinuitet som är relaterad till identitet och välbefinnande. Vi hoppas att skriften kommer att inspirera handläggare till att förvalta kulturlandskapet i fjällen varsamt och hållbart. Tack till Länsstyrelsen i Jämtlands län som finansierat tryckning av denna skrift samt till projektets huvudfinansiärer Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket. Tack även till alla deltagare och personer som läst och konstruktivt kommenterat tidigare versioner av denna skrift. Funäsdalen 24 september 2015 Ingegärd Eliasson, Göteborgs universitet Igor Knez, Högskolan i Gävle Ewa Ljungdahl, Gaaltije Ola Hanneryd, Härjedalens Fjällmuseum AB Eva Karlsson, Länsstyrelsen i Jämtlands län
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Gustavsson, Eva, 1970, et al.
(författare)
-
Min plats i biosfären
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- “Min plats i biosfären” är en skrift som presenterar forskningsresultat om vilken roll kulturmiljön och de kulturella ekosystemtjänsterna kulturarv och platsidentitet har för människors välbefinnande och för hållbar landskapsförvaltning inom Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle. Resultaten i skriften baseras på forskningsprojektet “Kulturmiljö och kulturarv som en del av hållbar landskapsförvaltning” och har genomförts av forskare vid Göteborgs universitet och Högskolan i Gävle.
|
|
| 10. |
- Isendahl, Christian, 1965, et al.
(författare)
-
Urban Ecology in the Ancient Tropics : Foodways and Urban Forms
- 2020. - 2
-
Ingår i: The Routledge Handbook of Urban Ecology. - London : Routledge. - 9781138581357 ; , s. 13-23
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- With roots tracing back to the nineteenth century and the study of ‘natural’ ecosystems, in the 1970s urban ecology emerged as a sub-discipline integrating the natural, engineering, social, and humanist sciences (McDonnell 2011). Adding to the primary scope of urban ecology focusing on the recent past, the present, and planning for the future (e.g. Forman 2016), archaeologists use a deep temporal frame of reference for analyzing socio-ecological processes in urban systems (e.g. Redman 2011). Typically employing an anthropocentric perspective on these interactions and combining data from disparate and complementary sources, archaeologists study what people have done, explain why they did so (by testing and evaluating a multitude of social, economic, cultural, and/or ecological interpretive frameworks), and link outcomes to specific legacies, consequences, and trade-offs of anthropogenic transformations of landscape (Isendahl and Stump 2019). Archaeology can extend the frame of reference and spatial and temporal scale of analysis for urban ecology scholars and planners addressing the wide range of issues and challenges presently associated with cities and urban systems (Isendahl and Barthel 2018).
|
|
