1. |
|
|
2. |
- Almqvist Nielsen, Lena
(författare)
-
Prehistoric history in Swedish primary school education : pupils' expression of empathy after visiting a cultural heritage site
- 2023
-
Ingår i: Education 3-13. - : Taylor & Francis. - 0300-4279 .- 1475-7575.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study explores the concept of historical empathy in the context of field trips for young pupils to a prehistoric heritage site in Sweden. The example discussed is a field trip to Vitlycke, a heritage and rock carving site with an associated reconstructed Bronze Age farm, where pupils had the opportunity to experience prehistory with all their senses. The study is based on the idea that historical empathy is a process that involves both cognitive and affective dimensions and that both dimensions are important for progress. The pupils were interviewed after the trip and their responses are related to the concepts of perspective recognition and care. The study shows how the cognitive and affective dimensions were interwoven in the pupils' reasoning and how the field trip contributed to an emotional and personal connection necessary for the development of historical empathy. This engagement led to a broadening and deepening of the pupils' cognitive understanding of Bronze Age life and living conditions, while the cognitive understanding of the historical context contributed to a framework in which they could use their imagination. The results also show the importance of giving pupils time to follow up on their experiences after visiting a heritage site.
|
|
3. |
|
|
4. |
- Hansson, Martin, et al.
(författare)
-
De obesuttnas arkeologi och kulturarv (ca. 1700-1900)
- 2018
-
Ingår i: META H : historiskarkeologisk tidskrift. - Uppsala : Historiskarkeologiska föreningen. - 2002-0406.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper aims to present a recently started project about the heritage of subaltern people in Sweden. In the paper we focus on the parts of the project that concerns the rural history of the 18th and 19th centuries, especially crofters. The background to the project is the introduction of major changes in the Swedish Historic Environments Act in 2014. A radical novelty is that remains of human activity and buildings executed before AD 1850 now are legally protected sites. With this change a large number of remains, including hitherto un- or underresearched types, are to be included in heritage management, conservation and rescue archaeology. Here we present the background and starting points of the project, in order to show the potential of archaeological studies of landless subalterns in rural areas.
|
|
5. |
- Hansson, Martin, et al.
(författare)
-
Invisible and Ignored : The Archaeology of Nineteenth-Century Subalterns in Sweden
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Historical Archaeology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1092-7697 .- 1573-7748. ; 24, s. 1-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper aims to discuss subalterns in different social environments in Sweden. The potential of archaeological studies of landless subalterns in rural and urban areas are shown though a number of case studies. It is argued that archaeology can show the multivocality of the lives of the subalterns, in the same way as it shows how the subalterns organized their daily life. This is done through the use of the concepts of matterscape, powerscape, and mindscape. The subalterns used the physical landscape (matterscape) according to prevailing norms and power structures (powerscape), thus creating a perceptive understanding of their daily landscape (mindscape).
|
|
6. |
|
|
7. |
|
|
8. |
- Möller, Patrik
(författare)
-
Glimten i läkarens blick : Foucault, psykiatrihistoria och "antropologiska kategorier"
- 2006
-
Ingår i: Scandia. - : Lunds universitet. - 0036-5483. ; 72:2, s. 60-70
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In The Archaeology of Knowledge Michel Foucault teaches us to discard or at least decentre the historical subject and to call all the unquestioned continuities by which we organize the discourses we want to analyse in question. The aim of this study is to discuss the implications of such a theoretical approach when it is applied to a scholarly project that focuses on a certain historical individual, the Swedish psychiatrist, Bror Gadelius, and his role in the formation of a specific discursive formation, early 20th-century psychiatry in Sweden.
|
|
9. |
- Nilsson, Pia, et al.
(författare)
-
De obesuttnas arkeologi : människor, metoder och möjligheter
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De förhållandevis sentida spåren efter de obesuttna – som torpare, backstugusittare, hantverkare och arbetare – finns överallt i jordbrukets, skogens och städernas landskap, men har sällan uppmärksammats av den traditionella arkeologin. Ändringen av kulturmiljölagen 2014 innebär att lämningar som etablerats före 1850 kan vara lagskyddade vilket ger nya möjligheter att även de obesuttnas kulturarv uppmärksammas och ges en mer framträdande plats i historieskrivningen. I den här boken diskuteras och utvärderas möjligheten att kombinera olika källmaterial – som skriftliga källor, kartor, inventeringar, stående byggnader och arkeologiska lämningar – för att öka kunskapen om människors livsvillkor, boendeförhållanden och materiella lämningar från tiden omkring 1700–1900.
|
|
10. |
- Olausson, Peter
(författare)
-
Gillbergaknaparna : En studie i den svenske storbondens habitus ca 1750-1850
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen utgör en studie kring de s k storbönderna, en social elitkategori inom allmogen, och behandlar bl a kopplingen mellan en ekonomisk och en lokalpolitisk toppgrupp, i syfte att fastställa graden av homogenitet inom eliten. För att kunna belysa frågan undersöks storbönderna inom en socken under drygt hundra års tid (ca 1750-1850), där en tidigare studie (licavhandling) fungerar som ett avstamp - här har perspektivet vidgats ner till tidigt 1600-tal. Med stöd av Pierre Bourdieaus kapital- olch habitusbegrepp studeras ett antal hushåll i 25-årsintervall ur ekonomisk, politisk, kulturell och social synvinkel. Härigenom kan processerna som styr maktens kontinuitet och diskontinuitet studeras i ett långtidsperspektiv
|
|