| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Garberding, Petra, 1965-, et al.
(författare)
-
Introduction : Two Days in Arild
- 2022. - 1
-
Ingår i: The Cold War through the lens of music-making in the GDR. - Lund : Universus Academic Press. - 9789187439759 ; , s. 9-23
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This article is the introduction to the book "The Cold War through music-making in the GDR: political goals, aesthetic paradoxes, and the case of neutral Sweden". This introduction provides an insight into the political and musical situation in the GDR; it discusses terms that are fundamental to the entire book, such as cultural diplomacy, romanticism, classicism, cultural heritage, socialist realism and formalism, and it gives a short introduction to the political and musical relations between the GDR and Sweden. The individual contributions to the book are also briefly introduced.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Fröhlig, Florence, 1971-
(författare)
-
Painful legacy of World War II: Nazi forced enlistment : Alsatian/Mosellan Prisoners of War and the Soviet Prison Camp of Tambov
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation concerns the legacy of the Nazi forced enlistment during World War II and focuses more precisely on the case of Alsace/Moselle. Many of these French men, enlisted by force from 1942 in the German army, were sent to the Eastern Front and experienced Soviet prison camps.The aim of this thesis is to examine how knowledge and memories about forced enlistment and Soviet captivity have been remembered, commemorated, communicated and passed on since the Alsatian/Mosellan POWs (Prisoners of War) carried the tokens of enemies or traitors when reintegrating their motherland, France.Four strategies dealing with the experiences of forced enlistment and of internment in Soviet prison camps are examined. I present how the first and most common strategy, i.e. avoidance, is contributing to an individual and collective construction of silence. Then I argue that a second strategy, the constitution of families of remembrance, is helping them to articulate and narrate their experiences (third strategy). The fourth strategy is the organisation of pilgrimages (emic term) to the former prison camp of Tambov, where the majority of the Alsatian/Mosellan POWs were gathered during the war. This last strategy actualises the issue of the transmission of the war experiences given that pilgrimages bring together three to four generations. Through fieldwork observations of the journeys I show how the pilgrims engage with a sense of the past. They remember and reassess the meaning of the past in terms of the social, cultural and political needs of the present. The importance of place and the aspect of self-in-place are thoughtfully analysed in order to highlight the process of passing on the memory of Tambov.I conclude by arguing that the agents of remembrance interviewed for the purpose of this thesis are engaged in turning the tangible and intangible legacies of World War II into heritage. This is done by releasing the legacy of forced enlistment and internment in Soviet prison camp from the private/familial sphere and inscribing it in the public sphere. Yet, the agency of the former POWs and their descendants shows how to let pass a past “that does not want to pass” in a contemporary European context.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Schultz Nybacka, Pamela, 1971-
(författare)
-
Människans väg till boken : En studie om böcker och läsande efter momssänkningen
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie handlar om människor, böcker och läsning i Sverige efter införandet av sexprocents mervärdesskatt på böcker och tidskrifter, etc., från den 1 januari 2002. Studien ingåri ett pågående avhandlingsprojekt vid Företagsekonomiska institutionen, StockholmsUniversitet. Resultaten rapporteras även till Bokpriskommissionen, som är en samarbetspartkring forskningsprojektet.En specifik fråga som undersöks är huruvida momssänkningen har lett till någon förändringi människors beteende och attityder gentemot bokinköp och läsande. Ett övergripande syfteär att söka förstå och beskriva relationen mellan människor, böcker och läsande samt vilkenslags ekonomi denna relation grundar sig på. Redan vid startpunkten för denna studie stod det klart att försäljningen av böcker hade ökat markant under det första året, mellan 15–20%. Utgångspunkten för undersökningen blev då: Vilka människor har köpt och eventuellt lästflera böcker? Vart har alla dessa böcker tagit vägen?En annan viktig utgångspunkt för studien är att den kompletterar befintlig statistik inomområdet kring böcker och läsvanor. Detta har främst inneburit valet av en kvalitativ metod.Undersökningen syftar till att skapa förståelse för ett skeende, snarare än att producerauniversella slutsatser. Det empiriska materialet består av flera delar och fyller olika delsyften:• Brevsvar på Nordiska museets frågelista Nm 228 från årsskiftet 1999/2000 Avsikten ärdels att skapa en bild av människors bokinköp och läsande innan momssänkningen,dels att utforska steget från läskunnighet till att börja läsa böcker.• Intervjuer, såväl enskilda som i grupp. Ett utmärkande drag för merparten avgruppintervjuerna är att deltagarna redan känner varandra. Avsikten med detta ärframför allt att få fatt på en social dynamik kring böcker och läsning. Urvalet avdeltagare har huvudsakligen skett utifrån deras relation till boken och läsande.• Måleriövningar är en metod av mer experimentell karaktär och har använts för attskapa en rikare kunskap på området kring böcker och läsande. Deltagarnas muntligaberättelser ackompanjerar bilderna.• Studentprojekt, som i sin tur bygger på studenternas egna intervjuer med människorsom läser sällan böcker.Ett centralt antagande för studien är att böcker utgör en särskild form av vara. Liksom andrakonst- och kulturprodukter fungerar upplevelsen av böcker enligt ett slags ackumuleringenslogik, dvs. vad mer man läst, desto mer vill man läsa. Detta till skillnad från andra produkter, som verkar enligt en konkurrenslogik, där en produkt mer eller mindre slår ut behovet av en annan, eller mättnadslogik, där marginalnyttan är i avtagande.Boken särskiljer sig dock från andra konst- och kulturprodukter genom att boken kräver läskunnighet. De flesta vuxna människor i Sverige idag är läskunniga, även de som sällan eller aldrig läser böcker. I studien beaktas således skillnaden mellan att bli läskunnig samt att bli en läsare, vilket definieras som en person som självmant införlivar böcker och läsande i sitt liv. Vanligaste sättet att skapa läsvanor är genom en gradvis tillägnelse, men det förekommer även att människor blir läsare från ett ögonblick från ett annat. Detta kan ske även i vuxen ålder. Det finns de som börjar läsa böcker för att det är möjligt och det finns de som avstår för att de inte längre måste. Det är dock svårt att veta vad som avses med begreppet ”att läsa en bok”, då några tycks mena att det utesluter vissa böcker, dvs. nischade böcker och handböcker. I föreliggande studie betraktas läsandet inte enbart som en enskild handling utförd i tystnad och ensamhet, utan hänsyn tas även till det sociala sammanhanget eller läsandet som en social praktik. Utgångspunkten är att varje intervjuad person har relationer och ingår i särskilda sociala sammanhang, som i sin tur är delaktiga i att skapa formerna för bokinköp och läsbeteende. Likaså tar undersökningen hänsyn till olika former för att tillägna sig litteratur, såsom att lyssna på ljudböcker. Till grund för detta ligger synen att varje ny form av bok ger upphov till nya former av läsande. Böcker har också, liksom konsten, ett slags organiserande förmåga. Följaktligen uppstår kring böcker olika sociala fenomen såsom t.ex.läsecirklar. Människor hanterar, organiserar och fördelar också böcker i alla dess former på olika sätt.Det finns ingen typisk och entydig bild av de människor, som har köpt fler böcker efter momssänkningen. Det enda som förenar dem är att de i högre grad än andra har gripit tillfället att handla fler böcker till ett lägre pris.Generellt tycks få människor primärt bry sig om priset på enskilda titlar. Detta beror framförallt på att varje titel är en unik kulturprodukt och därmed får ett unikt värde förkonsumenten. Ett lågt pris på en enskild titel underlättar spontana inköp (vilket ofta omfattar pocketböcker) samt inköp av tidigare okända titlar. Läsare tycks vilja köpa flera böcker på en gång till ett lågt pris. Mängden böcker kan således vara av stor vikt för inköpen samt bidrar till att öka läsbegäret. Det relativa priset på böcker som kategori har därför stor betydelse, inte minst i förhållande till inkomsten, eftersom läsare många gånger har små inkomster.Det är också viktigt med ett generellt lågt pris på böcker relativt andra produkter för att de skall vara fortsatt attraktiva som gåva. Böcker som gåva är ofta sällan- eller ”ickeläsarnas” enda kontakt med böcker och bokhandeln. Samtliga intervjuade tycker således att det är bra om böcker är billiga. Till skillnad från de vana bokköparna, utgår de som sällan läser böcker från tanken om ett ekonomiskt utbyte: för att de skall köpa en bok vill de veta på förhand vad det ”ger” att läsa den. Detta är dock omöjligt att veta. De som sällan läser böcker har också låg kännedom om böckers prisläge i allmänhet.Man kan likt Barker och Escarpit (1973) tala om människans väg till boken och, omvänt, om bokens väg till människan. Båda dessa rörelser synes ha ökat efter momssänkningen. Några av deltagarna berättar att de i högre grad sökt upp böcker och köpt fler, kanske framför allt till sig själva. Andra berättar att de gripit tillfället att handla fler böcker i gåva till andramänniskor. Dessa läsare tycks därmed se ökade möjligheter att sprida böcker i sina sociala kretsar: till vänner, barn och/eller barnbarn. Gåvorna inhandlas framförallt i bokhandeln,inte i varuhusen eller liknande. En del sällanläsare uppger att de tagit emot fler böcker som gåva. Huruvida bokgåvorna blir lästa är svårt att säga, det kan ta flera år. Klart är dock att de som läser böcker och de som sällan eller aldrig gör det, inte enkelt kan delas upp i olika grupper. Ofta lever de sida vid sida: inom äktenskapet, i syskonskaran, på arbetet och i vänkretsen. De vana läsarna tar ofta ansvar för andras läsvanor och skänker eller lånar utböcker. Och även ovana läsare köper böcker i present till sina närstående som läser.Människor tycks göra skillnad på bokinköp till sig själva, och bokinköp till andra, varför jag föreslår att man kan kalla dessa olika typer för huvudsakligen socialt inriktade eller individuellt inriktade bokinköp, beroende på om inköpen syftar till att stärka sin relation till andra eller till sig själv.Klart är att momssänkningen har skapat ytterligare möjligheter för olika människor att gripain mer i flödet av böcker: att ta tillfället att köpa fler böcker, läsa oftare eller mer, samt att använda överflödet av böcker till att sprida dem i sina sociala relationer genom gåvor. Attityden till momssänkningen är positiv, även bland dem som inte själva har tagit tillfället i akt och köpt eller läst fler böcker.För att kulturpolitiken skall kunna verka för samt locka till en ökad och breddad läsning, så måste den undvika reduktionistiska resonemang. En kulturpolitisk ansats kan heller inte sträva efter att ”rätta till” eller korrigera läsandet utifrån en tanke om brist och ekonomiska marknadsmisslyckanden. Sådana strategier skulle gå stick i stäv med den ekonomiska principen av flöde och överflöd, som tycks vara motorn i fråga om böcker och läsande: ackumuleringens logik. Böcker kan ägas och sparas, men läsandet eroderar. Minnet av böcker blir för läsaren till stoft. Ändå fortsätter människor att läsa. Till ackumuleringenslogik vill jag således lägga tanken om en additiv logik. En logik, som istället för att spara ochackumulera endast adderar: lägger till, kompletterar och kontrasterar. Istället för subtraktion– dvs. räkna bort och dra ifrån – erosion.Enligt den additiva logiken måste vi erkänna och välkomna den alltjämt pågående diversifieringen och differentieringen mellan enskilda böcker och genrer. Samtidigt måste vibeakta bokens egenart som kulturprodukt. Begreppet ’bok’ måste därför vara oerhört vittomfamnande, så att även en handbok eller en mangapocket är en bok. På så vis undgår vi subtraktionens reducerande logik. Eventuella stopp i böckers flöde och snedfördelningar mellan människor måste hanteras konstruktivt. En aktiv kulturpolitik inom litteraturområdet måste göra upp med gamla myter om läsare och läsande, för att istället skapa utrymme för nya visioner på området. Vi måste också lyfta fram läsarpraktikernas oerhörda rikedom och mångfald. Därigenom kan vi också visa på de olika möjligheterna att tillägna sig böcker vid olika tidpunkter, i skilda situationer och i olika sociala sammanhang för att på så sätt verka för ökad och breddad läsning.Denna omorientering i synsätt måste bygga på en insikt om att begäret efter böck
|
|
| 10. |
- Wolrath Söderberg, Maria, 1967-
(författare)
-
Tankestrukturer som hindrar omställning – och hur vi kan överkomma dem
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatomställningen går alltför långsamt, trots att vi egentligen har all den kunskapom krisens allvar som behövs för att förstå att läget är akut och handla i enlighet meddet. Vi har också gott om tekniker och idéer som, om de realiserades massivt, skulle kunna leda till kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. En stor del av trögheten ligger i våra beteenden. Vi kommer inte överens, vi kommer inte till beslut, vi ändrar inte beteende i enlighet med det som krävs eller med det som vi kommit överens om i internationella avtal. Vad hindrar oss?Det finns en hel del forskning om denna tröghet. Mycket handlar om praktiska och sociala förutsättningar. En del handlar om psykologiska eller kognitiva mekanismer, om socialt samspel eller om klimatproblemets natur som avlägset och innehållande målkonflikter. Den här rapporten inkluderar många sådana forskningsinsikter, mentar huvudsakligen ett annat perspektiv: den handlar om tankestrukturer som hindrar omställning och om vad som krävs för att det ska bli fart på oss.
|
|
