1. |
- Tjell, Mette, 1981, et al.
(författare)
-
Le patrimoine au prisme des anthologies et des bases de données. L’exemple des manifestes artistiques
- 2016
-
Ingår i: Vers une épistémè numérique : actes du 19e Colloque international sur le document numérique, CIDE 19, [24-26 novembre 2016, Institut français d'Athènes, Grèce] / sous la direction de Khaldoun Zreik, Stéphane Chaudiron, Ioannis Kanellos, Guillaume Besacier. - Paris : Europia. - 9791090094253
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Using the example of manifestos in literature and arts, this article examines the epistemological consequences of the digitisation of documentary heritage on research in the humanities. Through a comparison between paperanthologies of manifestos and the Manart database, – regarding their internal organisation, the practices they give rise to and the form of materiality they present – the article seeks to determine the underlying logic of their legitimacy and toevaluate their implications on the modalities of knowledge construction. This approach leads to the question of whether the emergence of a new digital episteme entails not only a structural redefinition of documentary archives, but also aredefinition of the disciplinary frameworks of the humanities.
|
|
2. |
- Keshavarz, Mahmoud
(författare)
-
Les passeurs, une aide nécessaire
- 2022
-
Ingår i: Atlas des migrations dans le monde: Libertés de circulation, frontières et inégalités. - : ARMAND COLIN. - 9782200632823
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
3. |
- Brorsson-Jakobiak, Hedvig
(författare)
-
Si ce n’était que moi, La sclérose latérale amyotrophique (ALS), Témoignage (If it was just me, Testimony) : The translation from Swedish to French of Om det bara var jag, by Tina Jansson.
- 2016. - 1
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- « Si ce n’était que moi, S’il ne s’agissait que de moi, j’y arriverais. Je m’en sors comme malade. Je peux vivre et penser à la mort. Je supporte les maux, qu’on me donne à manger et qu’on sèche mes fesses; mais, c’est aussi tous les autres, la famille, les enfants, les parents, les soeurs et frères, neveux et nièces, tantes, oncles, cousins et cousines, amis, voisins, connaissances… et les inconnus.» Mère de trois enfants, Tina Jansson est atteinte de sclérose latérale amyotrophique depuis 2006. Traduit du suédois en français par sa cousine Hedvig Brorsson-Jakobiak, son témoignage nous invite à partager l’intimité de cette maladie, également nommée la maladie de Charcot, à travers une collection de chroniques écrites au jour le jour. Au-delà de la peur, au-delà de la souffrance, l’auteur pose un regard lucide sur la vie et ses dérapages, avec distance, courage et humour.
|
|
4. |
- Engsheden, Åke, 1969-
(författare)
-
Une lettre inédite de Champollion à Migliarini
- 2015
-
Ingår i: Revue d'égyptologie. - 0035-1849 .- 1783-1733. ; 66, s. 261-271
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Une lettre inédite de Champollion à Arcangelo Michele Migliarini datant de novembre 1824 apporte un témoignage additionnel du progrès de l’égyptologie vers cette date. Elle traite, en effet, de la collection de scarabées de Dámaso Puertas, le tombeau de Sôter et la découverte du Canon royal de Turin.
|
|
5. |
- Eson Bodin, Ulla
(författare)
-
Couleurs sur corps
- 2008
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
6. |
|
|
7. |
|
|
8. |
- Kylhammar, Martin, 1954-
(författare)
-
Comment le modèle suédois est né en France : Les récits de voyage en Suède de Serge de Chessin
- 2015
-
Ingår i: Médiations interculturelles entre la France et la Suède. - Stockholm : Stockholm University. ; , s. 15-22-
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- L'article est principalement une analyse de la première interprétation française du « folkhemmet » et de la société de bien-être naissante. Beaucoup de gens pensent que l’idée du modèle suédois a d’abord été formulée par le journaliste américain Marquis William Childs (1903-1990) dans son livre influent : Sweden : The middle way (1936). Mais ce n’est pas vrai. Quelques années auparavant, un écrivain français d’origine russo-française, Serge de Chessin (1880-1942), attaché culturel français à Stockholm et auteur de fiction, avait déjà présenté cette idée dans deux livres importants sur la Suède: La Suède vue par l’étranger de 1930 et Les clefs de la Suède, paru en 1935.
|
|
9. |
- Kylhammar, Martin, 1954-
(författare)
-
Le nouvel homme du Nord, amoureux de la nature, heureux de vivre et profondément démocrate : Analyse de l'image de la Suède dans les récits de voyages français 1945-1980.
- 2016
-
Ingår i: Revue: Études germaniques. - : Éditions Klincksieck. - 0014-2115. ; 71:2, s. 283-294
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Under åren 1945 till 1980 sågs Sverige som världens modernaste land. Att resa till Sverige var därför inte bara att göra en resa i geografin, utan också i tiden. Det var som att besöka framtiden. I den här artikeln analyseras de tongivande franska reseskildringarna från Sverige under denna tid.I de franska Sverigereportagen aktualiseras många av modernitetens centrala teman: Hur skall den ekonomiska tillväxten förenas med respekt för naturen? Hur undvika att den vetenskapligt-tekniska kulturen urholkar demokratin och det folkliga deltagandet? Är jämlikheten och fria, skapande och självständiga medborgare möjliga i en global ekonomi med krav på effektivitet och stenhård disciplin?För franska författare som Henri Queffélec, Emmanuel Mounier, Jean Parent och Garbriel Ardant var Sverige som en scen där en sådan framtidsdiskussion kunde ges konkret gestalt. På den iscensatte de sina drömmar och mardrömmar och diskuterade de problem och dilemman som hörde moderniteten och framtiden till.
|
|
10. |
|
|