| 1. |
- Ahrland, Åsa, 1961-
(författare)
-
Under arbetsledighetens stunder
- 2000
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :2, s. 36-40
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Industrialismens genombrott innebar en av de största förändringarna i samhället någonsin. Människors liv förändrades i grunden och deras tid kom att indelas i arbete, fritid och vila. De offentliga parkernas betydelse för stadsborna betonades ofta under 1800-talet. Frågan är vilken roll parker och trädgårdar fick vid fabrikerna.
|
|
| 2. |
- Andersson, Karin
(författare)
-
Ruinupplevelser : om betydelsen av växter och dofter
- 1997
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :3, s. 28-33
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ruiner behöver träd, doftande örter och blommor för att bli minnesvärda. Det förstärker den historiska upplevelsen och ruinens eget förgänglighetsuttryck. Hur man närmar sig en ruin är också betydelsefullt. Kanske är den strapatsrika vandringen till målet viktigare än att parkeringsplatsen ligger nära. I det successiva närmandet finns många upptäckter att göra om man använder alla sina sinnen.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Aronsson, Mårten, 1944-
(författare)
-
Skog & historia : skoglig idé som blev framgångsprojekt
- 2002
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :2, s. 60-67
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hur har vi slagit vakt om skogens kulturarv? Hur är läget idag? För jordbrukslandskapet finns nästintill rikstäckande inventering av fasta fornlämningar, påbörjad i slutet av 1930-talet, och ängs-och hagmarksinventering, som tog sin början i slutet av 1980-talet (nu under revidering som "ängs-och betesmarksinventeringen").Till detta kommer en rad mer eller mindre lokala inventeringar av bebyggelse och andra företeelser. I skogen har de objektinriktade "Nyckelbiotopsinventeringen" och "Sumpskogsinventeringen" genomförts. För skogslandskapet är inventeringsläget beträffande kulturlämningarna mer prekärt än för jordbrukslandskapet. Hembygdsrörelsens lokala torpinventeringar måste dock nämnas. Om vi granskar floran av dessa och andra lokala inventeringar samt vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer m.m. växer sig bilden av ett rikt kulturarv i skogen stark.
|
|
| 6. |
- Bennett Gårdö, Monica, 1940-, et al.
(författare)
-
Skogsodling på jordbruksmark
- 1993
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :6, s. 37-38
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den nya livsmedelspolitiken har inte lett till den omfattande permanenta omställning av åkermark som RAÄ befarade. Inte heller har man nått den miljöförbättrande verkan på slättbygder man eftersträvade. Lövskogsplanteringen på slättbygden blev liten till omfattning och koncentrerad till några enstaka län.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bergils, Lena, 1942-
(författare)
-
Agrarhistoria : varför det?
- 2002
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :2, s. 2-8
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- "Riksantikvarieämbetets höstmöte 1977, upptakt tillarbetet med regionala kulturminnesvårdsprogram: Två antikvarier på scenen för en dialog om behovet av att uppfatta helheten, att inte se bara fornlämningar eller bara byggnader. Vi måste överbrygga uppdelningen mellan arkeologer och byggnadsvårdare inom kulturminnesvården. Två vackra, tecknade OH-dior i färganvänds som demonstration - en magnifik runsten med litet grässtrån kring foten och en större rödmålad träbyggnad av bergsmansgårdskaraktär med antydan till gräsmatta runt stensockeln. Tillsammans bildar dessa ett kulturlandskap,är budskapet. Två objekt som bildar en miljö ..."
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Broström, Ingela, 1960-
(författare)
-
Gästrikerian : ett svenskt hus?
- 1995
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :1-2, s. 74-79
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ända sedan sekelskiftets vaknande intresse för svensk folkkultur har Gästrikland stått i skuggan av grannlandskap som Hälsingland och Dalarna. Fortfarande anses landskapet sakna egen identitet på byggnadstraditionens område - en bedömning som snarast måste tillskrivas bristande kunskap hos kulturmiljövårdare och etnologer. Ett exempel är Gästriklands karakteristiska torkrior som var nära att försvinna helt innan de till sist uppmärksammades av kulturmiljövården. Nu räddas de sista gästrikeriorna i ett projekt initierat av länsstyrelsen.
|
|
