| 1. |
- Ahlman, Therese, et al.
(författare)
-
Culling reasons in organic and conventional dairy herds and genotype by environment interaction for longevity
- 2011
-
Ingår i: Journal of Dairy Science. - : American Dairy Science Association. - 0022-0302 .- 1525-3198. ; 94, s. 1568-1575
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Dairy cow longevity combines all functional traits and is thought to be especially important in organic production, which is an established, increasing part of Swedish dairy production, representing approximately 6% of the market. The aim of this study was to compare dynamics in culling reasons between organic and conventional production and to analyze genotype by environment interactions for longevity. The data contained information from all organic herds with information available from official recording (n = 402) and from approximately half of the conventional herds (n = 5,335). Records from Swedish Holsteins (n = 155,379) and Swedish Red cows (n = 160,794) that had their first calf between January 1998 and September 2003 were included. The opportunity period for longevity was at least 6 yr. Six longevity traits were defined: length of productive life; survival through first, second, and third lactations; fertility-determined survival; and udder health-determined survival. Twenty codes were used to describe the cause of culling, and these were divided into 8 groups: udder health, low fertility, low production, leg problems, metabolic diseases, other diseases, other specified causes, and unspecified cause. The main reason for culling cows in organic herds was poor udder health, whereas for cows in conventional herds it was low fertility. Furthermore, the shift in main culling reason from fertility, which was most common in first lactation regardless of production system, to udder health occurred at a lower age in organic production. Heritabilities and genetic correlations for the longevity traits expressed in organic and conventional herds were estimated from a bivariate animal model. The genetic correlations were close to unity (>0.88), except for fertility-determined survival in the Swedish Red breed (0.80). Heritabilities were low to moderate, and no clear pattern was identified for production system or breed. In general, the results indicate that farmers' culling criteria differ between organic and conventional production. Different preferences may influence the need for alternative selection indexes for organic production, with different weightings of traits, or a separate breeding program. However, no genotype by environment interaction of importance was found between the production systems.
|
|
| 2. |
- Ahlman, Therese, et al.
(författare)
-
Differences in preferences for breeding traits between organic and conventional dairy producers in Sweden
- 2014
-
Ingår i: Livestock Science. - : Elsevier BV. - 1871-1413 .- 1878-0490. ; 162, s. 5-14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Development of sustainable breeding goals for dairy production has to consider the producers' preferences which are likely to differ between production systems. The number of dairy producers with herds certified according to the standards of organic production has increased during the last decades. Traditionally, organic producers use animals selected in conventional production systems but the traits important in organic herds have been suggested to differ due to the different production conditions. The aim of this study was to assess what traits Swedish organic and conventional daily producers consider to be important for the cows in their herds, and the relative importance of traits in the two production systems.An advanced web questionnaire with an underlying selection index was developed. The selection index was not shown to the respondents but it enabled them to weight traits against each other based on the genetic progress obtained. The questionnaire also included questions about what traits the producers intuitively considered important for the cows in their herds and how they ranked 15 given production and functional traits. The questionnaire was answered by 468 Swedish dairy producers of which 122 had a certified organic herd and 346 had a conventional herd.The results of this study show that the trait longevity was ranked first by both organic and conventional Swedish dairy producers. However, the ranking differed to some extent between the production systems for other traits, e.g. mastitis resistance and milk production. Swedish producers with organic herds tended to desire a higher genetic gain in disease resistance, including mastitis and parasite resistance, compared with producers with conventional herds. The results also reflect a somewhat lower interest in milk production level among producers with organic production. However, as the traits most important for Swedish producers with organic herds are already considered in the current Nordic breeding goal they can continue the use of this animal material. (C) 2014 The Authors. Published by Elsevier B.V.
|
|
| 3. |
- Ahlman, Therese, et al.
(författare)
-
Fertility, somatic cell count and milk production in Swedish organic and conventional dairy herds
- 2009
-
Ingår i: Livestock Science. - : Elsevier BV. - 1871-1413 .- 1878-0490. ; 126, s. 176-182
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The share of organic dairy production in EU is increasing and this study describes the herd structure and cow performance in organic and conventional dairy production systems in Sweden. The data included records from 2902718 lactations, collected in organic (n=471) and conventional (n = 13976) herds between 1998 and 2005. Compared with conventional herds, the organic herds were larger and increased more rapidly in size. The replacement rate was slightly lower in organic herds and fewer Swedish Holsteins were used. The statistical analysis of cow performance in the first three lactations showed lower milk, fat and protein production in organic herds, but the increase in production from first to second lactation was larger when expressed in kg milk. Fertility was better for organically managed cows compared to conventionally managed cows, but the somatic cell count (SCC) was higher. However. at a given production level the fertility was slightly worse in organic herds while there was no difference in SCC. No interactions of importance were found between production system and breed for any trait.The results showed that organic and conventional dairy production differed regarding herd structure and cow performance. However, the differences in fertility and SCC found were to a high extent explained by the lower milk yield in organic production and no breed was found to perform better in either system. (C) 2009 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Alanärä, Anders, et al.
(författare)
-
Utsättning av djur för jakt och fiske
- 2021
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- SLUs vetenskapliga råd för djurskydd har fått i uppdrag av Jordbruksverket att sammanställa aktuell forskning kring utsättning av djur för jakt och fiske samt att belysa eventuella kunskapsluckor på området. Uppdraget omfattar gräsand, rapphöna, fasan och laxfiskar. Bruket att föda upp fåglar och fiskar för utsättning i syfte att gynna jakt och fiske ifrågasätts inte sällan av etiska skäl, men den diskussionen ligger utanför fokus för denna rapport. Utsättning av fågel och fisk är en antropogen verksamhet som, till skillnad från många andra typer av mänsklig påverkan, syftar till att gynna arterna i fråga. Det kan handla om naturvårdsinsatser, att återinföra försvunna arter eller att på andra sätt berika ekosystemet, inte sällan med ökade möjligheter till jakt eller fiske som slutändamål. Ofta förbereds och åtföljs utsättningar av habitatförbättrande åtgärder som inte endast gynnar de utsatta individerna och deras artfränder, utan även har positiva konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystemet i stort. I utarbetandet av regelverket knutet till utsättning av fågel och fisk är det viktigt att även beakta de positiva föresatserna och de konsekvenser som verksamheten kan medföra. Annars riskerar man att engagemang och incitament förloras, till men för biologisk mångfald och en rik och levande landsbygd.
|
|
| 9. |
- Albihn, Ann, et al.
(författare)
-
Klimatanpassning av svensk animalieproduktion - säkrare tillgång på livsmedel under en kris
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges självförsörjningsgrad av animaliska livsmedel är låg och tillgången till kritiska insatsmedel såsom foder, mediciner, konstgödsel, reservdelar och drivmedel är starkt importberoende. Vi blir gång på gång påminda om sårbarheten i försörjning av människans mest basala behov, det vill säga mat. Vid en kris, såsom långvarig torka, översvämning, skogsbrand och storm, kan bristen på insatsmedel och problem med eldistribution och transporter försvåra eller omöjliggöra fortsatt animalieproduktion. För att identifiera risker och hantera kriser kring livsmedelsförsörjning krävs nytt tänkande och ny beredskap utifrån en bred kompetensbas. Syftet med vår rapport är att föreslå anpassningsåtgärder och vägar framåt för att nå en högre säkerhet i produktionen av animaliska livsmedel under en kris. Sårbarheter för produktionen har påvisats för primärproducenter (djurhållare) och i mellanledet (slakteri och mejeri). Detta har vi gjort genom studier av såväl vetenskaplig som annan litteratur och av tillgängliga data, genom diskussioner inom arbetsgruppen, med andra parter och med djurhållare. Flertalet aktörer är medvetna om sårbarheterna i produktionen men producenterna saknar många gånger förutsättningar för att vidmakthålla produktionen vid en kris. Gårdens sårbarhet handlar till stor del om foder och vatten, både kvantitet och kvalitet. Möjligheten att lagra foder är avgörande för förmågan att hantera kriser som påverkar odling, inköp och transport av foder. Lagringsmöjligheten kan vara mycket begränsad och driften kan vara helt beroende av täta leveranser med stora, tunga lastbilar. Tillgång till bränsle är avgörande för foderodling, uppvärmning, torkning av foderråvaror och transporterna till och från gården, och tillgång till el är avgörande för driften av till exempel mjölkningsanläggning, ventilation, utfodrings- och utgödslingssystem samt för att förse djuren med vatten. En otillräcklig eller krånglande ventilation kan orsaka värmestress hos djuren vilket kan bli förödande i vissa produktionsformer. En storskalig, specialiserad produktion dominerar livsmedelsförsörjningen idag och att få denna produktion mindre sårbar borde därför vara centralt i anpassningsarbetet. Storskalig gris- och fjäderfäproduktion kräver vanligen frekventa in- och uttransporter och en hög och jämn energitillgång. Gräsätande djur på bete kan klara sig bättre, men idag begränsas ofta betesgång till exempel för mjölkkor genom ”deltidsbete”, då maximal produktion lättare nås om djuren också stödutfodras. Det finns inte alltid tillgänglig mark för att vid en kris kunna utöka andelen bete i foderstaten. Vattenbruk för odling av fisk och vattenlevande djur är liksom övrig animalieproduktion beroende av insatsvaror och fungerande infrastruktur. Slakterier och mejerier är få och geografiskt ojämnt fördelade och de kan sällan täcka upp för varandra om problem uppstår på en anläggning. Om leverans från gården inte kan ske som planerat kan snabbt stora problem uppstå. Mjölken får kasseras och kycklingar avlivas av djurskyddsskäl då de växer snabbt och det blir alltför trångt i stallarna. Småskaliga slakterier och mejerier kan ha bättre förutsättningar för fortsatt produktion under en kris, men bidrar i mycket liten omfattning till livsmedelsförsörjningen. Smittspridning av allvarlig sjukdom kan förutom att vara en primär orsak till en kris även följa av en kris av annan anledning. Det kan under en kris vara svårt att upprätthålla hygien- och skötselrutiner, och möjlighet till diagnostik, hantering och bekämpning av en sjukdom kan försvåras. Situationen för såväl primärproducenter som efterföljande led är ofta ekonomiskt pressad. Lagerhållning av insatsmedel är låg liksom möjligheten till alternativ försörjning med till exempel vatten och el. Olika delar av landet är olika sårbara, exempelvis kan Gotland och Norrbotten vara extra utsatta vid störningar i infrastrukturen. Sårbarheten vid transportstörningar är sannolikt också mycket stor för Sveriges storstadsregioner på grund av låg livsmedelsproduktion i närområdet. Foderbristen som följde efter torkan år 2018 gjorde att många rekryteringsdjur slaktades ut. De kalvar som dessa djur skulle ha fött och som skulle ha varit slaktmogna i början av 2021 saknas därför, vilket lett till brist på nötkött (Figur 1, s7). Parallella händelser, som pandemin i detta exempel, kan också ge en s.k. tandemeffekt och förstärka en kris. Det är dock okänt hur mycket pandemin egentligen har påverkat tillgången på kött 2021. Anpassningsåtgärder måste ske i synergi med annan eftersträvad samhällsutveckling och i enlighet med FN:s globala hållbarhetsmål. En utveckling mot en mer hållbar och mindre sårbar produktion, såsom ett minskat beroende av fossila bränslen och vissa insatsvaror, bör ge en sådan utveckling i rätt riktning för samhället. Generellt behövs bättre lönsamhet och ekonomiska drivkrafter både hos primärproducenter och i mellanledet såsom slakteri och mejeri, för att ge utrymme för och motivera investeringar som främjar minskad sårbarhet. En önskvärd anpassning, såsom mer flexibla produktionssystem och ökad lagerhållning av vissa insatsvaror, kan dock minska lönsamheten. Många åtgärder kan göras av producenter och branschorganisationer själva. Andra åtgärder ligger utom räckhåll för vad de kan påverka, exempelvis säkring av fungerande infrastruktur såsom elnät, vägar och IT, import av insatsvaror och drivmedel, och avsättning av produkter som slaktdjur och mjölk. Dessa beroenden är avhängiga beslut och policys som tas av politiker och beslutsfattare i näringslivet på högre nivåer regionalt, nationellt eller inom EU. Förändringar i de bidragssystem och regelverk som styr producentens verksamhet kan underlätta klimatanpassning, exempelvis genom att möjliggöra anläggande av bevattningsdammar. Att kunna planera långsiktigt är viktigt för producenter som påverkas av såväl myndigheters styrning av till exempel nybyggnation som branschorganisationers styrning av till exempel avelsmål. Sårbarheten i mellanledet behöver minska på samma vis som hos primärproducenten men även genom en större geografisk spridning av anläggningarna, minskat transportbehov samt genom att ge anläggningarna en viss överkapacitet för att tillfälligt kunna hantera fler slaktdjur eller mer mjölk. Det behövs en större flexibilitet i samhället, så att akuta åtgärder kan sättas in vid tillfälliga behov i samband med extrema händelser som bränder, översvämningar och stormar. Det kan handla om planer för att tillfälligt kunna nyttja mark som idag inte används för animalieproduktion och andra resurser, såsom reservvatten, tomma byggnader och tillgång till extra arbetskraft. Ökad kunskap om och vaksamhet för nya klimatkänsliga sjukdomar, kanske främst sådana som sprids med bitande insekter och vatten, är också nödvändigt för att kunna möta effekterna av ett förändrat klimat. Det behövs också en säker tillgång till veterinär diagnostik och behandling under en kris. Arbetsgruppen föreslår att krishanteringsplaner upprättas av varje producent, med hjälp av berörda myndigheter. Detta skulle kunna göras i samband med en utbildningskampanj och i samverkan mellan producenter. Även på en regional nivå behöver krishanteringsplaner upprättas för att bistå producenter vid till exempel evakuering av djur, eller vid foder- eller vattenbrist. Vi föreslår vidare forsknings- och utvecklingsarbete för att öka kunskapen om bl.a. effekten av olika anpassningsåtgärder, om risker och möjligheter med att använda alternativa resurser, om varningssystem och om hur utvecklandet av producenters krishanteringsplaner kan stöttas.
|
|
| 10. |
|
|
