SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(LANTBRUKSVETENSKAPER) ;pers:(Vågsholm Ivar)"

Sökning: hsv:(LANTBRUKSVETENSKAPER) > Vågsholm Ivar

  • Resultat 1-10 av 175
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Alsanius, Beatrix, et al. (författare)
  • Green wheel : om målkonflikten rörande tunga batteridrivna vägtransporter och mikrobiella faror samt hållbarhet av bladgrönsaker
  • 2022
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Låg självförsörjningsgrad, centralisering av marknaden, samt mycket varierande klimatförhållanden i Sverige som hindrar lokalproduktion av vegetabilier, detta är tre viktiga anledningar varför det svenska livsmedelssystemet är beroende av transporter. För att nå målet för ett "hållbart livsmedelssystem" måste transporter övergå till andra än fossila energikällor. Transporter av varor som är beroende av en kylkedja kräver inte bara energi för själva transporten, utan också för att hålla temperaturen på en nivå som inte äventyrar livsmedelssäkerhet och produktens hållbarhet. Maximitemperatur under transport av temperaturkänsliga matvaror har varit ett återkommande ämne i många brancher. I föreliggande rapport ställde vi oss frågan vilken betydelse temperaturskillnaden mellan 4 och 8 C under transport av bladgrönsaker har för tre mycket generaliserade körscenarion (200, 400 och 900 km) ur ett kvalitets- och livsmedelsäkerhetsperspektiv, med den psykrofila patogenen Listeria monocytogenes som modell. Studien utgår från två laddningskapaciteter för batterier (150 resp. 350 kW). Vi visar att laddningsinfrastrukturen är den mest avgörande faktorn som påverkar produkthållbarhet och livsmedelssäkerhet. Risk för nedsatt kvalitet och i synnerhet livsmedelsäkerhet ökar avsevärd med långa körtider vid en temperatur av 8 C i lastutrymmet. 
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  • Andersson, Maria, et al. (författare)
  • Transport av dräktiga djur, transport av unga djur och åldersbestämning av foster
  • 2023
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • De flesta lantbruksdjur transporteras endast enstaka gånger i livet och har därför sällan möjlighet att vänja sig vid transporter på ett sätt som skulle förebygga stress och bidra till en god transportupplevelse. Att skapa förutsättningar som minimerar påverkan på djuren och underlättar drivning av djuren är därför av stor vikt. Livdjurstransport eller transport till slakt kan vara en mycket stressfylld situation för djur. EFSA har under 2022 publicerat tre olika utlåtanden om transport av nötkreatur, små idisslare och gris. EFSA har i sina utlåtanden identifierat följande relevanta välfärdsrisker: social stress i samband med omgruppering, stress då djuren hanteras av ovarsamma människor eller av människor som de inte är vana vid, stress på grund av värme eller kyla, skador, rörelsestress (orsakat av fordonets rörelser), predationsstress (specifikt hos får som drivs med hund), hunger, törst, respiratoriska problem (specifikt hos nötkreatur), begränsade rörelsemöjligheter, svårigheter att vila och sensorisk överstimulering. Sammantaget kan dessa välfärdsrisker leda till ackumulerad och hög stress, rädsla, smärta, obehag och utmattning hos djuren.Nötkreatur, grisar och får är sociala djur som lätt stressas om de separeras från sin grupp. Att ta hänsyn till deras naturliga flockbeteende genom att t.ex. inte driva djur enskilt utan i grupp (undantag för vuxna handjur som ofta behöver hanteras enskilt) är därför viktigt både före, under och efter transport. Omgrupperingar och social stress riskerar att leda till aggressioner och oönskade beteenden då djuren kan komma att skada sig själva eller varandra.Djurs tidigare erfarenheter av att bli hanterade av människor påverkar deras upplevelse och stressnivå vid hantering i samband med transport. En mer vänlig hantering av djuren tidigt i livet kan underlätta hanteringen i samband med transport. Djurens rädsla utgör en välfärdsrisk, både för djuren själva och för den transportör som ska hantera dem. Utlastningsutrymmen och drivvägar behöver vara väl designade för att få ett bra flöde när djuren lastas respektive lastas av och den som hanterar djuren behöver ha god kunskap om djurens naturliga beteenden.Hunger och törst kan uppstå hos djur under tiden från lastning till transport och urlastning. Risken för att djuren ska uppleva hunger och törst ökar med längre transporttider. Unga djur har ett naturligt tätare födointag vilket man kan behöva ta hänsyn till vid transport genom att erbjuda djuren möjlighet att äta och dricka oftare än äldre djur. I nuläget finns det inga optimala lösningar på hur man ska kunna tillgodose behovet av vatten eller annan utfodring på transport då intaget även påverkas av stress och sociala faktorer utöver vana vid utrustningen.Djurtätheten på transportfordonet är en viktig faktor som påverkar djurens möjligheter att hålla balansen och att kunna ligga ned och vila, men även risken för skador och död. Behovet av att kunna ligga ned under transport ökar med transportens längd och huruvida djuren ligger ned är kopplat till vilket utrymme som ges, där större utrymme leder till att fler djur ligger ned.Sen dräktighet räknas som ett tillstånd då det inte är lämpligt att transportera ett djur eftersom transport under denna period kan leda till negativa konsekvenser för djurets välfärd och risker för avkomman. Dräktighet innebär ökad sårbarhet både fysiskt och fysiologiskt. För dräktiga djur innebär därför den stress som förflyttning, lastning, ny miljö, okända människor, rörlig och ostabil transport, transportfordonets förutsättningar, samt avsaknad av foder och vatten under längre perioder, en större påfrestning med en ökad risk för negativa konsekvenser, än för icke-dräktiga djur. Dräktiga djur har en ökad metabolism och värmeproduktion, framförallt under sen dräktighet, vilket gör dräktiga djur mer känsliga för värmestress än icke-dräktiga djur. Vidare blir fysisk ansträngning jobbigare för det dräktiga djuret beroende både på den ökade tyngden och dess påverkan på rörelseapparaten. Även cirkulationssystemet blir mer ansträngt med en förhöjd hjärtfrekvens som följd. Vid värmestress ökar dessutom andningsfrekvensen påtagligt.Kortisol har en viktig roll i slutet av dräktigheten och för att initiera förlossning. I slutet av dräktigheten stiger kortisolnivåerna i moderdjurets blod till följd av att fostrets kortisolproduktion ökar. Förhöjda kortisolnivåer till följd av stress och fysisk ansträngning i samband med lastning, hantering, omgruppering, transport och nya miljöer kan orsaka abort eller för tidig igångsättning av förlossningen. Flera studier visar att det även finns risker under andra delar av dräktigheten. Transport ökar till exempel risken för embryonala förluster under tidig dräktighet hos gris, framför allt under vecka två till fyra, vilket är en kortisolkänslig period. För nötkreatur finns det risk för embryonala förluster vid transporter under dräktighetens första två månader och studier på får har visat på negativa effekter på lamm och ökad risk för fosterdöd vid förhöjda kortisolnivåer hos tackan. Det finns även en risk för epigenetiska effekter hos fostren vid stress hos moderdjuret, vilka kan komma att påverka avkomman senare i livet.När hondjuren ökar i vikt genom fostertillväxt och ökad volym av fostervätskor, påverkas deras rörlighet och förmåga att hålla balansen vilket kan göra att både lastning och transport försvåras samt innebära en ökad risk för halkskador och fläkningsskador. Eventuella led- och klövproblem kan dessutom förvärras eller försvåra rörelsemöjligheterna, även om uppenbar hälta inte alltid kan ses. Den ökade storleken gör att dräktiga djur kräver större plats under transporten, både för att djuren i sig är större, men också för att de ska kunna parera rörelser och hålla balansen. Dräktiga grisar minskar sin aktivitetsnivå och har större behov av att ligga ned och vila vilket behöver tillgodoses under transport.I slutet av dräktigheten, oklart exakt när, sker en uppmjukning av vävnaderna i bäckenregionen vilket är mer påtagligt för nötkreatur än för små idisslare och suggor. Uppmjukningen kvarstår även en tid efter förlossningen. Uppmjukningen ger försämrad stabilitet vid rörelse, vilket innebär risker vid både lastning och transport. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till detta och har god tidsmarginal vid transport av dräktiga eller nyförlösta djur, så att djuren inte riskerar att transporteras under den tid som bäckenet är instabilt.Den vetenskapliga evidensen för EU:s regel om 90 % av den förväntade dräktighetstiden som gräns för transport av dräktiga djur förefaller oklar. Rådet ställer sig bakom konklusionen i EFSA:s utlåtande om transport av nötkreatur, små idisslare och gris, om att vetenskapliga belägg för den exakta nu gällande gränsdragningen saknas, samtidigt som det är tydligt att långt gången dräktighet är en riskfaktor för negativ djurvälfärd under transport. I de aktuella utlåtandena finns dock flera studier citerade som visar på sårbarhet för de dräktiga djuren och deras foster under en period som i många fall är längre än de sista 10 % av dräktighetstiden samt att det finns en ökad sårbarhet även under andra delar av dräktigheten och att både moderdjur och foster kan påverkas negativt av att transporteras.Det finns risk för att den stress som en transport innebär kan leda till att det sent dräktiga djuret aborterar eller att förlossningen sätts igång under eller strax efter transport. Då det således föreligger risker för foster och moderdjur vid transport av dräktiga djur under stora delar av dräktighetsperioden anser Rådet att transport av dräktiga djur (nötkreatur, får och gris) om möjligt bör undvikas.Vid transport av unga kalvar, smågrisar och lamm måste hänsyn tas till flera faktorer, såsom ålder, immunförsvarets utveckling, djurens allmänna hälsostatus, huruvida djuren är avvanda eller inte, social stress, etc. Unga djur är generellt känsligare än vuxna djur, och påverkas än mer av att utsättas för hunger och törst, kalla och varma transporter, och begränsade möjligheter att vila under transport. Under perioden då det passiva immunförsvaret går ned samtidigt som det aktiva immunförsvaret är under uppbyggnad är djuren extra känsliga för infektioner.Hur väl ett ungt djur klarar en transport beror bl.a. på längden på transporten (ju längre transport desto större risk för djurens välfärd), samt djurets ålder och vikt. Tiden mellan två och fyra veckor är en känslig ålder för transport av kalvar. Enligt EFSA bör inte kalvar transporteras tidigare än vid fem veckors ålder och de bör väga minst 50 kg. För lamm rekommenderas att djuren transporteras först efter avvänjning. Vidare behöver hänsyn tas till djurens behov av foder och vatten, så att deras närings- samt vätskebehov tillgodoses. Hänsyn behöver även tas till på vilket sätt de är vana vid att inta foder och vatten, och om djuret hålls på liknande sätt i transporten som de är vana vid, exempelvis i samma grupp eller tillsammans med sin mamma. Det kan vara klokt att utfodra djuren innan transport för att minska risken för hunger under transporten. Vid mjölkgiva till kalv behöver tid ges för digestion innan transport för att minska risken för diarré.Icke avvanda djur upplever en större stress runt transport än avvanda djur (vid transport utan moderdjur) och det är därför bättre att företrädesvis transportera djuren efter avvänjning. Unga djur är heller inte motoriskt färdigutvecklade, vilket kan påverka deras balans under transport samt vid på- och avlastning. Yngre djur ligger ned oc
  •  
6.
  • Berg, Lotta, et al. (författare)
  • Guidance on the assessment criteria for studies evaluating the effectiveness of stunning interventions regarding animal protection at the time of killing
  • 2013
  • Ingår i: EFSA Journal. - : Wiley. - 1831-4732. ; 11
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This guidance defines the assessment process and the criteria that will be applied by the Animal Health and Welfare Panel to studies on known new or modified legal stunning interventions to determine their suitability for further assessment. The criteria that need to be fulfilled are eligibility criteria, reporting quality criteria and methodological quality criteria. The eligibility criteria are based upon the legislation and previously published scientific data. They focus on the intervention and the outcomes of interest, i.e. immediate onset of unconsciousness and insensibility or absence of avoidable pain, distress and suffering until the loss of consciousness and sensibility, and duration of the unconsciousness and insensibility (until death). If a study fulfils the eligibility criteria, it will be assessed regarding a set of reporting quality criteria that are based on the REFLECT and the STROBE statements. As a final step in this first assessment phase, the methodological quality of the submitted study will be assessed. If the criteria regarding eligibility, reporting quality and methodological quality are fulfilled, a full assessment of the animal welfare implications of the proposed alternative stunning intervention, including both pre-stunning and stunning phases, and an evaluation of the quality, strength and external validity of the evidence presented would be carried out at the next level of the assessment. In the case that the criteria regarding eligibility and reporting quality and methodological quality are not fulfilled, the assessment report of the panel will highlight the shortcomings and indicate where improvements are required before the study can be assessed further. In addition to the assessment criteria, the guidance also specifies general aspects applicable to studies on stunning interventions that should be considered when studying the effectiveness of stunning interventions.
  •  
7.
  •  
8.
  • Berg, Lotta, et al. (författare)
  • Oyster mortality
  • 2015
  • Ingår i: EFSA Journal. - : Wiley. - 1831-4732. ; 13
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This updated scientific opinion on oyster mortality addresses 1) the role of ostreid herpesvirus (OsHV-1) in mortality, 2) evidence for a role of Vibrio aestuarianus in mortality, 3) effectiveness of water treatment in inactivating OsHV-1 and V. aestuarianus and 4) feasibility, availability and effectiveness of the disease prevention and control measures. A new pattern of mass mortality of Pacific oysters (C. gigas) was observed in France and other European countries from 2008 onwards. Similar outbreaks were reported in 2010-11 from Australia and New Zealand. Studies performed since 2010 has provided strong evidence that OsHV-1 µVar is causally linked to increased oyster spat mortality at sea water temperatures above 16 °C. V. aestuarianus subsp. francensis was detected in France in 2001 in moribund oysters; since then this bacterium has been regularly detected during oyster mortality events. Owing to a lack of information, the causal relationship between V.aestuarianus and oyster mortality has not been established. Discharge of untreated seawater from depuration plants remains a potential mode of transmission of diseases affecting bivalves and other marine life. Effective disinfection of seawater effluent from depuration and holding facilities will minimize the risk of transmission of infectious agents. Unrestricted movement of oysters is associated with a high risk of spread of OsHV-1. Wild populations of C. gigas also contribute to spread of OsHV-1. Only a few areas in Europe continue to remain free from OsHV-1. Once infected, an area is not likely to regain freedom from OsHV-1 if a wild population of C. gigas is present. Almost all OsHV-1 strains isolated after 2008 conform to the definition of microvariants. Therefore, it appears unnecessary to maintain a separate definition of microvariants for disease control purposes. The criteria in Directive 2006/88/EC for listing of non-exotic diseases are currently not fulfilled for mortality caused by OsHV-1 microvariants.
  •  
9.
  • Berg, Lotta, et al. (författare)
  • Scientific opinion concerning a multifactorial approach on the use of animal and non-animal-based measures to assess the welfare of pigs
  • 2014
  • Ingår i: EFSA Journal. - : Wiley. - 1831-4732. ; 12
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Pigs have a need for manipulable materials to satisfy a range of behavioural needs, which can be different in different classes of pig. When these needs are not met, a range of adverse welfare consequences result, one of these being an increased risk for tail-biting in weaners and rearing pigs. The ability to control the risk of tailbiting is essential when aiming to avoid tail-docking. Based on available scientific information this Opinion identifies the multiple interactions between risk factors, welfare consequences and animal and non-animal-based measures on the two subjects requested (i) the absence of functional manipulable materials, for pigs at different stages in life and (ii) tail-biting, for weaners and rearing pigs only. An attempt is made to quantify the relationships between the identified interactions by carrying out a statistical analysis of information from available databases, those being an international dataset collected using the Welfare Quality® protocol, which was not designed to evaluate risk factors for tail-biting and therefore, it had limitations in fitness for this analysis, and a large Finnish dataset with undocked pigs. Based on the current state of knowledge, the AHAW Panel proposes two simple tool-boxes for on farm use to assess (i) the functionality of the supplied manipulable material and (ii) the presence and strength of risk factors for tail biting. Both proposed tool-boxes include a combination of the most important resource-based and animal-based measures. Further development and validation of decision–support tools for customised farm assessment is strongly recommended and a proposal for harmonised data collection across the range of European farming circumstances is presented. A series of further recommendations are made by the AHAW Panel.
  •  
10.
  • Berg, Lotta, et al. (författare)
  • Scientific Opinion on African swine fever
  • 2014
  • Ingår i: EFSA Journal. - : Wiley. - 1831-4732. ; 12
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The risk for endemicity of ASF in the eastern neighbouring countries of the EU and spread of ASFV to unaffected areas was updated until 31/01/2014. The assessment was based on a literature review and expert knowledge elicitation. The risk that ASF is endemic in Georgia, Armenia and the Russian Federation has increased from moderate to high, particularly due to challenges in outbreak control in the backyard production sector. The risk that ASFV will spread further into unaffected areas from these countries, mainly through movement of contaminated pork, infected pigs or contaminated vehicles, has remained high. In Ukraine and Belarus, the risk for ASF endemicity was considered moderate. Although only few outbreaks have been reported, which have been stamped out, only limited activities are ongoing to facilitate early detection of secondary spread. Further, there is a continuous risk of ASFV re-introduction from the Russian Federation, due to transboundary movements of people, pork or infected wild boar. The number of backyard farms is greatest in the west of Ukraine and westwards spread of ASFV could result in an infected area near the EU border, difficult to control. In Georgia, Armenia and the Russian Federation, the risk for endemicity of ASF in the wild boar population is considered moderate, mainly due to spill-over from the domestic pig population, whereas in Ukraine and Belarus this was considered to be low. In those areas in the Russian Federation where wild boar density is high, this risk may be higher. Intensive hunting pressure in affected wild boar populations may increase the risk for spread, possibly with severe implications across international borders. The risk for different matrices to be infected/contaminated and maintain infectious ASFV at the moment of transportation into the EU was assessed and ranged from very high for frozen meat, to very low for crops.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 175
Typ av publikation
tidskriftsartikel (134)
konferensbidrag (11)
rapport (9)
bokkapitel (9)
forskningsöversikt (8)
annan publikation (4)
visa fler...
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (138)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (29)
populärvet., debatt m.m. (8)
Författare/redaktör
Berg, Lotta (35)
Boqvist, Sofia (20)
Alsanius, Beatrix (11)
Wierup, Martin (5)
Jansson, Anna (4)
Keeling, Linda (4)
visa fler...
Lundmark Hedman, Fri ... (3)
Yuen, Jonathan (2)
Lindberg, Mikaela (2)
Rydhmer, Lotta (2)
Sandberg, Eva (2)
Åsbjer, Elina (2)
Albihn, Ann (2)
Antunovic, B. (1)
Lundqvist, Peter (1)
Båge, Renee (1)
Bertilsson, Stefan (1)
Lundh, Torbjörn (1)
Kiessling, Anders (1)
Belak, Sandor (1)
Olsen, Björn (1)
Andersson, Dan I. (1)
Andersson, Maria (1)
Andersson, Lars (1)
Martiin, Carin (1)
Gärdenäs, Annemieke (1)
Ahlgren, Roger (1)
Röcklinsberg, Helena (1)
Wallenbeck, Anna (1)
von Rosen, Dietrich (1)
Andersson, Mikael (1)
Emanuelson, Ulf (1)
Hultgren, Jan (1)
Pickova, Jana (1)
Ahmed Osman, Omneya (1)
Ericsson, Göran (1)
Olsson, Crister (1)
Bengtsson, Torbjörn (1)
Sundström, Jens (1)
Berlin, Anna (1)
Alam, Mehboob (1)
Berg, Charlotte (1)
Jacobson, Magdalena (1)
Jansson, Desirée (1)
Thulin, Carl-Gustaf (1)
Alenius, Stefan (1)
Karlsson, Maria (1)
Algers, Bo (1)
Jörgensen, Svea (1)
Lindsjö, Johan (1)
visa färre...
Lärosäte
Sveriges Lantbruksuniversitet (172)
Lunds universitet (3)
Uppsala universitet (2)
Stockholms universitet (1)
Örebro universitet (1)
Linköpings universitet (1)
visa fler...
Jönköping University (1)
RISE (1)
Karolinska Institutet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (157)
Svenska (17)
Norska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Lantbruksvetenskap (175)
Medicin och hälsovetenskap (30)
Naturvetenskap (11)
Samhällsvetenskap (9)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy