| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Klemedtsson, Åsa Kasimir, 1956
(författare)
-
Lustgasavgång från jordbruksmark
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringen fattade den 26 juni 2008 beslut om ändring av Jordbruksverkets regleringsbrev rörande uppdraget ”Åtgärdsprogram för minskade växtnäringsförluster” vilket ersätts av uppdraget; ”Jordbruksverket ska efter samråd med berörda myndigheter och organisationer lämna förslag till ett handlingsprogram för minskade växtnärings- och växthusgasförluster från jordbruket för perioden 2011 till och med 2016 med utblick till 2020.” Framtagandet av ett handlingsprogram inom jordbruksverket bedrivs som ett projekt vilket ska utgöra underlag för vidare beslut och genomförande. Föreslagna åtgärder och styrmedel ska vara realistiska, genomförbara och kostnadseffektiva. Förslag till nytt handlingsprogram ska vara färdigt våren 2010. Som ett led i projektet gavs ett uppdrag till Åsa Kasimir Klemedtsson att utreda och ge förslag till möjliga åtgärder i jordbruket som kan minska lustgasavgången från jordbruksmark. Rapporteringen följer de anvisningar som gavs.
|
|
| 4. |
- Liljenström, Hans, et al.
(författare)
-
Scoping Report on Socio-Economic and Land Use Dynamics in the Stockholm-Mälar Region
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This scoping report for the COMPLEX work package 4 (WP4) on Socio-Economic and Land Use Dynamics in the Stockholm-Mälar Region has several objectives. The first is to present and outline the state-of-the-art, including a literature review, with regard to complex pathways to a low carbon society, with special relevance to the Stockholm-Mälar region. It will do so in a larger context of complex socio-natural systems, with an emphasis on a green economy, bioen-ergy and land use, as well as on societal transformation and behavioural change. Another objec-tive is to inform primarily our partners in COMPLEX, but also others who might be interested, including stakeholders in our study region. Perhaps the most important objective with this re-port is to provide a basis for the collaborative work within our work package, and with our col-leagues elsewhere. In this second revised version of the report, we have extended some parts, and shortened others, depending on suggestions and interesting new information. A part of this new information has come from a stakeholder workshop held in Sigtuna in early 2014, which to a great extent could contribute to a more elaborate analysis of stakeholder and policy maker positions. In addition, there is now a more extensive description of relevant land use modelling. The illustrations included in this report are extracted from scientific articles and other material that we are referring to. Their origin is explicitly cited but no copyright authorization has been requested, while this report is intended primarily for internal spread and use within the COM-PLEX consortium and its networks.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Pinzke, Stefan, et al.
(författare)
-
Arbetsolycksfall i jord- och skogsbruk 2004
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande projekt (som finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF)) var att genomföra en omfattande enkät- och intervjuundersökning rörande olycksfall i jord- och skogsbruk 2004 i nära samarbete med representanter från Arbetsmiljöverket, Statistiska Centralbyrån (SCB), LRF, forskare, arbetsmarknadens parter m fl. Målsättningen var att få fördjupade kunskaper om olycksfallens uppkomst och omfattning. Avsikten var också att ta fram en sammanställning av åtgärder som förebygger uppkomsten av olycksfall inom de olika verksamhetsgrenarna i jord- och skogsbruket. För projektets genomförande etablerades en projekt- & referensgrupp, bestående av representanter från Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi (JBT), Arbetsmiljöverket, SCB, och Lantbrukets arbetsmiljökommitté (LAMK). I samråd med referensgruppen bestämdes urval, enkätutformning, utskick och resultatsammanställning. Urval • Målpopulationen för undersökningen var lantbruksföretag som 2004 hade mer än två hektar åker, företag med stor djurbesättning (oavsett åkerarealens storlek) samt företag med trädgårdsodling (minst 0,3 hektar friland eller minst 200 kvadratmeter växthusyta). En urvalsram skapades som avgränsar, identifierar och möjliggör koppling till objekten i populationen. Urvalsramen i denna undersökning utgjordes av lantbruksregistret (LBR) 2003, som innehåller gröduppgifter från stödsystemet IAKS 2003. Det totala antalet företag i ramen blev slutligen 67 061. JBT och SCB beslöt att urvalsstorleken skulle vara 7 000 lantbruksföretag. Enkätutformning • Postenkäten bestod av ett dubbelsidigt blad med fjorton frågor. Den viktigaste frågan gällde om det förekommit några olyckor på företaget under 2004. Med olycksfall avsågs plötsligt inträffade olyckshändelser som medfört kroppsskada och som utgjort hinder i arbetet. Olyckorna rapporterades per verksamhet, dvs. för jordbruk, trädgårdsodling, skogsbruk och annan näringsverksamhet (inkomstbringande verksamhet som har direkt samband med lantbruket). Telefonintervjublanketten avsåg ytterligare ett tiotal frågor för respektive olycksfall på företaget. Förutom variabler som samlats in via blanketterna hämtades ett antal registervariabler från LBR. Dessa var bland annat företagets timklass och driftsinriktning. Utskick • Frågeblanketterna i huvudundersökningen sändes till urvalsföretagen via post. Via missivet ombads dessa besvara frågorna och återsända frågeblanketten till SCB. Företag som redovisat olycksfall kontaktades av telefonintervjuare från SCB. Då inhämtades utförligare uppgifter om respektive olycksfall. Sammantaget pågick insamlingsarbetet från slutet av januari till slutet av maj 2005. • Totalt besvarade 5646 företag (81% av 7000) postenkäten. Resultat • Ca 5000 olycksfall inträffade år 2004 på jordbruksföretag och jordbruksföretag i kombination med skogsbruk (varav ca 74% inom jordbruket och 18% inom skogsbruket). Jämförelse mellan denna undersökning och den arbetsskadestatistik som publiceras av Arbetsmiljöverket visar på stora skillnader. Antalet anmälda arbetsolyckor år 2004 inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske är där ca 400. Detta innebär att endast 8% av de inträffade olycksfallen framkommer i den officiella arbetsskadestatistiken. • På ca 7% av alla jordbruksföretag inträffade minst ett olycksfall som medfört kroppsskada och som utgjort hinder i arbetet. • Vad gäller olyckor inom olika driftsinriktningar framgår det att det till stor del är jordbruksföretag med djurproduktion som drabbas, drygt 70%. • Allra högst andel olycksfall inträffade på företag med mjölkproduktion. Under 2004 drabbades 15% av alla gårdar med mjölkproduktion av ett eller flera olycksfall. • För inriktning mjölkkor inträffade flest olyckor vid mjölkning och hantering och förflyttning av djur (framförallt spark, tramp, slag, klämning o.d. från djur). Fallolyckshändelser (t.ex. halkning/snubbling) var relativt vanliga förutom vid mjölkning också vid utgödsling och stallrengöring samt vid kraftfoderhantering. • Övervägande olyckshändelser med andra husdjur var slag, spark o.d. från djur vid arbete med köttdjur och rekrytering av mjölkdjur (t.ex. spark, stångning) och med Suggor, galtar och smågrisar (t.ex. påsprungen, klämning). • Flest olyckshändelser inom inriktning grödor inträffade vid arbete, transport och lagring av grovfoder och strö (t.ex. balhantering) och tröskgrödor (t.ex. vid arbete med skördetröskan, spannmålskross, silotorn etc.) • Vid traktorkörning var det vanligaste olycksområdet till- och frånkoppling av redskap, maskin, vagn etc. • Inom området byggnader och inventarier inträffade flest olyckor i samband med reparationsarbeten. Vanliga händelser var fallolyckor (t.ex. från stegar), kontakt med föremål i vila (kläm- /skärskador) och träffad av flygande/fallande föremål (t.ex. föremål som lossnar vid reparationsarbete). • Sannolikt inträffade det färre än 100 olyckor inom trädgårdsodling under år 2004. • Vanliga olyckor vid arbete på friland och i växthus var fall- och snedtrampolyckor. • Ca 18% av samtliga olycksfall inträffade på jordbruksföretag med skogsbruk. • De vanligaste olyckorna inom skogsbruksverksamheten inträffade vid motormanuell avverkning, gallringsarbete speciellt vid fällning (t.ex. träffad av fallande träd) och kvistning (t.ex. olyckshändelse med motorsåg). • Inom skogsvård inträffade flera olyckshändelser vid arbete med röjning. • Flest olycksfall inom området energi inträffade i samband med vedklyvning (t.ex. klämskador i vedklyven) och vedkapning (t.ex. avkapade fingrar). • Ca 8% av de studerade olycksfallen inträffade i annan näringsverksamhet än jordbruk, trädgårdsodling eller skogsbruk. • Flest olycksfall i annan näringsverksamhet inträffade i samband med hästverksamhet speciellt händelser som slag, spark o.d. från djur (t.ex. spark/trampning, avkastning från hästen). • Två tredjedelar av olycksfallen inträffade i Götaland (66%). • En tredjedel av olycksfallen inträffade på företag där arbetet till minst 90% utfördes ensam av brukaren. • Ca hälften av jordbruksföretagen som rapporterade olycksfall hade anställda. • 81% av olycksfallen inträffade på företag där jordbruket var huvudsyssla. • Inom jordbruksverksamheten var det brukaren som främst drabbades av olycksfall (61%), familjemedlem (32%) samt anställda (6%). • Vid 60% av olycksfallen söktes sjukvård. • Den genomsnittliga frånvaron från arbetet var 14 dagar beräknat på samtliga verksamma. För de som minst en dag avstod från arbete till följd av olycksfallet var den genomsnittliga frånvaron 32 dagar. • Endast 16% av skadorna ledde till sjukskrivning. • Den genomsnittliga sjukskrivningstiden beräknat på samtliga verksamma inom jord- och skogsbruket var 9 dagar. I de fall då man blev sjukskriven minst en dag var den genomsnittliga sjukskrivningstiden 56 dagar. • 84% av olycksfallen drabbade män. • Nästan hälften (46%) av de olycksdrabbade var över 55 år gamla. • Den drabbade inom jordbruksverksamheten hade i genomsnitt 29 års yrkeserfarenhet, 76 % hade minst 10 års yrkeserfarenhet. • Två tredjedelar av olycksfallen inom jordbruket inträffade utomhus. • Vanligaste skadehändelse var djurrelaterade olycksfall (djurspark mm) följt av fall- och fordonsolyckor. • Vanligaste områden vid skadetillfället var byggnader/inventarier (27%), följt av mjölkkor (24%), andra djur (20%) samt traktorkörning (5%). • De olycksdrabbade inom jordbruket sökte sjukvård först vid sjukhus (65%), följt av vårdcentral (19%), i 8% av fallen tillkallades ambulans. • Vanliga kroppsdelar som skadades vid olyckor inom jord- och skogsbruket var hand, handled, fingrar (23%), axel, arm (13%), höftled, ben och knä (14%), fot, fotled och tår (13%) samt huvud (10%). • Vanligaste skadetyp inom jord- och skogsbruk var kross- eller klämskada (33%), följt av stukning m.m. (18%), sårskada (16%) samt skelettskada (14%) • Endast 11% av skadorna inom jord- och skogsbruket har anmälts till Försäkringskassan
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Ekelund Axelson, Lena, et al.
(författare)
-
Klimatmärkt livsmedelsbutik : så kan handeln bidra till minskad klimatpåverkan genom att underlätta konsumentens val
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimathotet påkallar stora förändringar i konsumtionsmönster och kostvanor. Projektet Klimatmärkt livsmedelsbutik har haft som syfte att utreda hur handeln kan bidra till minskad klimatpåverkan genom att underlätta konsumentens val. Förutom klimatpåverkan orsakar livsmedelsproduktionen också annan miljöpåverkan, såsom övergödning, spridning av bekämpningsmedel och förlust av biologisk mångfald. Att bara fokusera på klimatet riskerar förbättring på ett ställe och försämring på ett annat. Därför beslutades tidigt att projektet även måste belysa dessa potentiella målkonflikter. Två delområden har ingått; miljökonsekvensanalyser samt konsumentbeteende och marknadskommunikation, vilket har krävt en tvärvetenskaplig ansats och olika forskningsmetoder. Projektet tog sin början i miljökonsekvensanalyser av olika livsmedels miljöpåverkan med hjälp av livscykelanalys, vars resultat sedan utgjorde informationsunderlag, bl.a en Köttguide, för kommunikationen till konsument. Inom konsumentbeteende och marknadskommunikation har såväl kvalitativ som kvantitativ metod använts. För att få en bild över vad som kommuniceras i butik genomfördes intervjuer med butiksansvariga och en observationsstudie i 30 större europeiska butiker. Enkätundersökningar gjordes med 184 resp. 470 konsumenter. Köttguiden testades i fokusgruppintervjuer. Kvantitativa studier gjordes med 222 slumpvis utvalda personer för att utreda hur intentionen att ändra sin köttkonsumtion kan förutsägas och med drygt 600 konsumenter i ett butiksexperiment för att studera effekten av naturljud på konsumenters betalningsvilja för klimatvänliga respektive ekologiska grönsaker. Resultat från konsumentstudierna visade på viss förvirring kring märkning och på behovet av ett enklare signalsystem. De vanligaste svaren kring vilka klimatåtgärder som är viktigast var att köpa närproducerad mat, köpa frukt och grönt efter säsong och undvika att slänga mat, medan den viktiga frågan om köttet hamnade längre ner på listan. Livscykelanalyser, kompletterade med litteraturstudier, visar att säsongsmässig konsumtion av grönsaker visserligen kan minska utsläppen, men att den minskningen är liten i förhållande till den av minskad köttkonsumtionen. Den viktigaste åtgärden för att reducera matens klimatpåverkan är att minska konsumtionen av animaliska produkter och helst ersätta dessa med vegetabiliska alternativ. Butiksobservationerna och intervjuer med butiksansvariga visade att det i stort sett saknades vägledning i butikerna. Studierna underströk behovet av Köttguiden, en vägledning som rangordnar olika proteinkällor (även vegetabiliska) i förhållande till klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel samt djurskydd och bete, med hjälp av ett tydligt signalsystem (trafikljus). Matinköp och val av livsmedel styrs i stor utsträckning av preferenser och vanor, som kan vara svåra att förändra. För att övertyga konsumenter om att förändra sitt beteende måste man kommunicera budskap som bidrar till ökad motivation till förändring.. Med hjälp av Protection Motivation- teorin undersöktes vilka faktorer som förutsäger individers avsikter att ändra sitt beteende, efter att de blivit fakta kring klimathotet och matens klimatpåverkan har presenterats för dem. Studien visade att budskap i syfte att uppmuntra en mindre klimatbelastande livsmedelskonsumtion, måste vara sådana att konsumenterna känner att en sådan förändring är möjlig och att den får effekt. Resultaten tyder också på att människor bryr sig mer om klimatförändringarnas risker för andra - för personer i andra länder eller för djurlivet – än för dem själva eller deras närstående. En slutsats blir då att altruistiska snarare än egoistiska argument bör lyftas fram i marknadsföringen. I ett butiksexperiment användes skyltning och naturljud – fågelsång-, för att testa om detta gav en koppling till naturen och därmed ökade viljan att köpa produkter, i detta fall morötter, märkta ”klimatvänliga”. Fågelsången hade ingen inverkan på konsumenternas koppling till naturen. Men bland de konsumenter som uttryckte en hög samhörighet med naturen, fanns det en högre betalningsvilja för klimatmärkta produkter än för produkter utan märkning, jämfört med de konsumenter som uttryckte en låg samhörighet med naturen. När konsumenterna, i ett butiksexperiment med mjölk, erbjöds information om en varas lägre klimatpåverkan på ett enkelt sätt precis vid köptillfället ökade försäljningen av den varan, men samtidigt minskade försäljningen av andra miljömärkta varor. Klimatbudskapen är komplicerade och konsumenten har oklara uppfattningar om hur maten påverkar klimatet. Budskapen och valen i butik måste vara enkla: Att fokusera på det som konsumenten tror sig klara av och som de tror kan få effekt, är viktigt. Köttguiden har rönt stor uppmärksamhet och testats med positivt resultat som ett hjälpmedel för klimatsmarta matval. Rekommendationerna till handeln kan sammanfattas: Gör det enkelt att välja och laga vegetariskt, använd Köttguiden bland personalen, se över köttsortimentet, öka försäljningen av baljväxter, rotfrukter, frukt och grönsaker och använd ekologiskt, säsong och hälsa som indirekta klimatbudskap.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
