| 1. |
- De Toro, Alfredo, et al.
(författare)
-
Cereal harvesting : Strategies and costs under variable weather conditions
- 2012
-
Ingår i: Biosystems Engineering. - : Elsevier BV. - 1537-5110 .- 1537-5129. ; 111:4, s. 429-439
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study simulated 30 years of harvesting operations on an hourly basis with a harvesting model linked to a grain moisture model capable of predicting the moisture content of standing ripe wheat using historical weather data from Stockholm, Sweden, as input, in order to assess the effects of weather on cereal harvesting costs. Several combinations of harvester size and grain moisture ceiling were assessed on three cereal areas in terms of overall costs (machine + labour + timeliness + drying) and their annual variations.The main findings obtained by simulation and valid for regions with similar climate and agricultural conditions to the studied region were that: (a) available combining time was highly dependent on grain moisture ceiling, which showed large annual variation, e.g. a moisture ceiling of 21% (w.b.) was related to a potential harvesting time of 65% and a standard deviation of 24% (n = 30 years); (b) in order to complete harvesting operations in most years, it was necessary to operate at a moisture ceiling of 22-24% (w.b.), however, the average moisture content of the harvested grain was much lower, about 17-18%; (c) overall harvesting costs were estimated at approx €140 ha -1 for those systems performing relatively well, i.e. with a daily harvesting capacity of 4-5% of the cereal area and operating at a moisture ceiling of 22-24% (w.b.); and (d) the main sources of annual cost variation were firstly the timeliness costs and secondly the drying costs. © 2012 IAgrE.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- de Toro, Alfredo, et al.
(författare)
-
Väderlekens inverkan på pressning av halm : Bedömning av leveranssäkerhet baserat på simulering
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka leveranssäkerheten för halm kopplat till risker på grund av dåliga väderförhållanden vid skörd samt utvärdera regionala skillnader i fyra viktiga odlingsområden i landet. Väderlekens inverkan på halmens vattenhalt i sträng och halmmängd som kunde pressas vid varierande gårdsstorlek, bärgningsperiod och halmmängd undersöktes. Med hjälp av simuleringsmodeller och historiska väderleksdata från 22-23 år beräknades vattenhalten på timbasis för spannmålskärna i den stående grödan och för halm i sträng. Skördetröskning och halmpressning simulerades med en annan modell under samma period, där en kort pressningsperiod till sluten av augusti och en längre period till mitten av september utvärderades. Väderlekens inverkan på pressningsförloppet uppskattades, samtidigt som begränsande och känsliga faktorer identifierades. De årliga pressade halmmängderna beräknades för typgårdar med 100, 300 och 600 ha spannmålsareal, belägna i Västmanland, Östergötland, Västra Götaland och Skåne.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Gunnarsson, Carina, et al.
(författare)
-
Småskalig pelletsproduktion : beskrivning av pelletering på Läppe Energiteknik samt resultat av praktiska tester
- 2015
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Detta projekt har genomförts inom ramen för det nationella projektet ”Småskaliga biobränslekedjor” som drivs av Hushållningssällskapet och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Projektet syftar till att öka intresset för att ta tillvara och förädla lokala biomassor, t.ex. salix, rörflen och halm. Med utgångspunkt i den pelletsproduktionen som idag sker vid Läppe Energi-teknik har teknik och ekonomi vid pelletering av olika råvaror utvärderats. Genom att anordna demonstrationsdagar och studiebesök har också information om småskalig pelletering förmedlats. Vid Läppe Energiteknik gjordes pelleteringsförsök med råvarorna kornhalm, rörflen, salix och träflis. Olika håldiametrar i kvarnsåll och pressmatris testades i flera kombinationer med varje råvara, där pelletspressens kapacitet och elförbrukningen för alla maskiner i kedjan registrerades. Vidare bestämdes de färdiga pelleternas hållfasthet, bulkdensitet och kemiska sammansättning. Insamlade data användes som underlag vid beräkningar av den totala produktionskostnaden inklusive råvara. Beräkningarna gjordes för ett pelletsslag per råvara. Förbränningstester med två brännare utfördes med salix- och träflispellets i en äldre kombipanna. Pelletpressens kapacitet varierade mycket beroende på råvara. Kapaciteten för stråvaror var låg, speciellt för kornhalm, medan den högsta kapaciteten noterades för träflisen. Med låg kapacitet blir det mindre mängd slutprodukt att fördela kostnaderna på, vilket innebär att kapaciteten får stort genomslag på produktions-kostnaden. För kornhalm blev den beräknade kostnaden högst med 3,36 kr/kg pellets, följt av rörflen med 2,55 kr/kg. För salix och träflis blev kostnaden 2,26 respektive 2,15 kr/kg pellets. Den största kostnadsposten vid pelletering hos Läppe Energiteknik utgjordes av råvaran, följt av personalkostnader samt fasta kostnader för maskiner. När det gäller kostnaden per MWh blev skillnaden mellan råvarorna ännu större eftersom värmevärdet i träflis och salix var högre än det i stråvarorna. Den höga produktionskostnaden för stråpellets gör att den idag inte kan konkurrera som bränsle, men väl som ströpellets inom djurhållningen. Det finns dock behov av teknikutveckling för att öka kapaciteten vid tillverkning av pellets från stråvaror. Bulkdensiteten för pellets till villapannor och kaminer ska enligt svensk standard uppgå till minst 600 kg/m3. Detta krav uppfylldes för träflispellets, samt nätt och jämnt för de rörflen- och salixpellets som producerats med en mindre håldiameter i pressmatrisen. Träflispelletsen hade den högsta hållfastheten och uppfyllde kravet för villapellets enligt det tyska DINplus-systemet. Däremot klarade ingen pellets i projektet håll-fasthetskraven enligt den svenska standarden. Vid användning som strö är dock hållfastheten av underordnad betydelse. Hållfasta pellets utan finfraktion är en förutsättning för att få en god utbränning i en brännare som inte har rörliga delar eller någon annan teknik som säkerställer tillräcklig omblandning mellan bränsle och luft.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
