| 1. |
- Egenvall, Agneta, et al.
(författare)
-
Rein tension in harness trotters during on-track exercise
- 2022
-
Ingår i: Frontiers in Veterinary Science. - : Frontiers Media SA. - 2297-1769. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Horseracing is under public scrutiny with increasing demands to safeguard horse welfare. It is accepted that, as a result of bit pressure and/or equipment, mouth lesions accompany many types of horse use, including racing. However, there are currently no data available on the range of bit pressures in driven trotters. Our aim was to investigate whether rein tension (RT, proxy for bit pressures) differs among gaits, between tempo within gait, between horses and drivers, and between left/right reins. Standardbreds (n = 9), driven by experienced drivers (n = 11), performed exercise tests on a racetrack (cross-over design; total 31 tests, data available from 26 tests). Horses' motion symmetry was measured before tests (trotting in hand). Rein tension, speed and heart rate were measured during exercise. A moving-window filter was applied to RT raw data. Median, maximum and interquartile range for the estimated stride median RT were determined for each rein (left/right) and segment: walk; circling in slow trot followed by transition to faster trot; fast (racing) trot; and slowing down to walk. Mixed models were used for statistical analysis. Least square means for segment median RT ranged between 17–19 N in walk, 34–40 N during circling-accelerating, 51–62 N in fast trot, and 53–71 N for slowing down. Segment maximum RT was between 60–81 N in walk, 104–106 N during circling-accelerating, 72–86 N in fast trot, and 86–129 N during slowing down. Interquartile ranges were between 7–9 N in walk, 28–31 N during circling-accelerating, 8–10 N in fast trot, and 12–18 N for slowing down. Hind limb asymmetry exceeded the recommended threshold in three horses and was associated with higher median (48 N) and maximum (106 N) RT than symmetric horses (29 N and 73 N, respectively, p < 0.01). Consistent left-right asymmetry in RT was more common among horses than among drivers. Rein tension increased with increasing heart rate (p ≤ 0.0006). Rein tensions were higher than those reported during riding or in horses worked from the ground. The findings of high RT, taken together with the high reported prevalence of oral injuries in harness trotters, call for further research into RT, motion symmetry and use of equipment.
|
|
| 2. |
- Bernesson, Sven, et al.
(författare)
-
Svensk spannmålsbaserad drank : Alternativa sätt att tillvarata dess ekonomiska, energi- och miljömässiga potential
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Spannmålsdrank används huvudsakligen till utfodring. Den kan utfodras antingen i blöt form (8,5-28 % ts), eller i torr form (90 % ts). Vanligen utfodras nötkreatur och grisar med drank, men även andra djurslag inom jordbruket kan utfodras. Dranken kan även användas som biogasråvara, bränsle eller som organiskt gödselmedel. Efter jäsningen återstår spannmålens smältbara protein i dranken (primärdrank) i huvudsakligen oförändrad form, medan nästan all stärkelse gått bort. Dranken blir därför ett proteinfoder. Då även fiberpolysackarider (cellulosa och hemicellulosa) återstår i denna drank, och dessa med annan processteknik kan brytas ner till jäsbara sockerarter och jäsas till etanol, och den drank som då återstår, s.k. sekundärdrank, kan användas i liknande tillämpningar som normal (primär) drank, studeras även detta i det här projektet. En nackdel med denna teknik är att en del av aminosyrorna i drankens protein bryts ner. I de ekonomiska beräkningarna och livscykelanalyserna har det antagits att 50 % av lysinet och 20 % av metioninet brutits ner i denna sekundära drank. Arbetets syfte var att utvärdera hur spannmålsdrank kan användas i olika applikationer, samt att beräkna dess ekonomiska värde och produktionskostnader vid dessa användningar. Vidare att ta fram miljöbelastning såsom bl.a. emissioner av växthusgaser och energibehov för de olika användningarna vid produktion av etanol och drank. Dessutom att analysera betydelsen av att dranken behandlas med ytterligare en process, där en del av spannmålens cellulosa och hemicellulosa omvandlas till etanol, och sekundärdrank erhålles. Idisslare, som nötkreatur och får, kan utfodras med en stor del av proteinet i fodret som vetedrank. Protein från andra källor kan behövas för att den totala mängden protein ska bete sig på önskat sätt vid matsmältningen. Till grisar och fjäderfä kan drygt 10 %, respektive ca 10 %, av fodret bestå av vetedrank. Smågrisar är känsliga för fodrets smaklighet, och det är därför inte säkert att de alltid kan äta foder som innehåller vetedrank. Till fjäderfä kan man få begränsa inblandningen av drankprodukter i fodret om gödseln skulle bli blöt och kladdig. Till hästar kan ca 10 %, i bästa fall uppåt 20 %, av kraftfodret bestå av vetedrank om man ej drabbas av smaklighetsproblem. Spannmålsdrank kan eldas antingen blöt eller torkad beroende på eldningsutrustningen. Drank med ursprung i spannmål innehåller höga halter alkalimetaller, som ger en aska med låg smältpunkt, vilket gör att den troligen sintrar lätt. Höga halter av svavel och klor kan ge problem med korrosion. Mängden aska är ganska stor, ca 5 % av torrsubstansen. Det höga innehållet av kväve (ca 5 % av ts) gör att kväveoxidemissionerna sannolikt blir höga, och då i nivå med vad som erhållits vid eldning av rapsexpeller med ungefär samma kvävehalt, 2-3,6 gånger jämfört med kvävefattiga bränslen. Utnyttjas även en del av cellulosan och hemicellulosan för produktion av etanol (i en sekundär process), koncentreras de ämnen som ger problem vid eldningen, vilket ökar sannolikheten för problem. Dessutom blir askhalten högre, medan det totala värmevärdet minskar i takt med att cellulosa och hemicellulosa blir till etanol. Som gödselmedel innehåller drankens torrsubstans ca 5,7 % kväve, 0,8-1,5 % fosfor och 0,9- 1,9 % kalium. Beräkningar ger att sekundärdranks torrsubstans bör innehålla ca 7,4 % kväve, 1,0-2,0 % fosfor och 1,2-2,4 % kalium. Det organiskt bundna kvävet mineraliseras (frigörs) troligen långsamt såsom hos t.ex. rapsexpeller. Drank går bra att röta till biogas. Växtnäringen i rötad drank blir sannolikt mer växttillgänglig efter rötningen. Drank är ett kväverikt substrat som kan ge problem med hög halt av ammoniumkväve i biogasreaktorn. Detta gäller i högre utsträckning för sekundärdrank där näringsämnena koncentrerats då en del av cellulosan och hemicellulosan blivit till etanol. Utbytet i processen borde kunna bli 60-70 %, vid goda förhållanden kanske 80 %. Kostnadsberäkningar har gjorts där det ekonomiska värdet hos spannmålsdrank beräknats utifrån de ekonomiska värdena hos korn och sojamjöl (omsättbar energi och råprotein till nötkreatur och hästar eller lysin till grisar och fjäderfä eller metionin till fjäderfä) vid utfodring, skogsflis vid eldning (effektiva värmevärdet), kväve, fosfor och kalium vid användning som gödselmedel, samt försäljning av el och fjärrvärme från en större gårdsanläggning för biogas inklusive värdet av kväve, fosfor och kalium i rötresten vid rötning. Vid rötningen studerades fall med både 60 och 80 %:s utbyte, samt fall exklusive och inklusive rötningskostnaderna. Kostnaderna studerades för åren 2005-2010. Primärdrank fick högst värde vid användning som foder till fjäderfä (metionin) följt av: foder till hästar och nötkreatur, biogas (80 %) exkl. rötningskostnader, biogas (60 %) exkl. rötningskostnader, foder till fjäderfä (lysin) och grisar, gödselmedel, eldning för uppvärmning, biogas (80 %) inkl. rötningskostnader och sämst biogas (60 %) inkl. rötningskostnader. För sekundärdrank ändras ordningsföljden så foder till hästar och nötkreatur får högst värde följt av: foder till fjäderfä (metionin), biogas (80 %) exkl. rötningskostnader, biogas (60 %) exkl. rötningskostnader, gödselmedel, foder till fjäderfä (lysin) och grisar, biogas (80 %) inkl. rötningskostnader, eldning för uppvärmning och sämst biogas (60 %) inkl. rötningskostnader. Värdet för sekundärdrank är högre än för primärdrank vid alla användningar utom vid utfodring av grisar och fjäderfän (baserat på lysin eller metionin). Orsaken till det lägre värdet, som foder till grisar och fjäderfän, är att i sekundärprocessen för att utvinna 13 % mer etanol, bryts 50 % av lysinet och 20 % av metioninet ner. Världsmarknadspriserna på korn och sojamjöl har en stor inverkan på drankens värde, liksom utbyte m.m. från biogasanläggningen. Priserna på skogsflis och gödselmedel hade något mindre inverkan på resultatet då dessa produkter hade ett lägre värde från början. Livscykelanalyser har gjorts av produktionen av etanol med systemutvidgning, där dranken ersätter andra produkter beroende på dess användning. Följande produkter ersätts beroende av drankens användning: sojamjöl och korn vid utfodring (råprotein till nötkreatur och hästar; lysin till grisar och fjäderfä; metionin till fjäderfä); skogsflis vid eldning; konstgödsel NPK vid gödsling; vall till biogas och överskottskonstgödsel vid biogasråvara. För primärdrank blir, för global uppvärmning, ordningsföljden från lägst påverkan: fjäderfä (metionin), hästar och nötkreatur, fjäderfä och grisar (lysin), biogas (80 % och 60 %), gödselmedel och sämst eldning. Ordningsföljderna blir ungefär desamma för försurning och eutrofiering. För energiåtgång blir ordningsföljden från lägsta: biogas (80 % och 60 %), gödselmedel, eldning, fjäderfä (metionin), hästar och nötkreatur och sist fjäderfä (lysin) och grisar. För sekundärdrank blir, för global uppvärmning, ordningsföljden från lägst påverkan: hästar och nötkreatur, fjäderfä (metionin), biogas (80% och 60 %), grisar och fjäderfä (lysin), gödselmedel och sist eldning. För energiåtgång blir ordningsföljden från lägsta: biogas (80% och 60 %), hästar och nötkreatur, fjäderfä (metionin), gödselmedel, eldning, och sist grisar och fjäderfä (lysin). Produktionen av etanol och sekundärdrank ger lägst miljöbelastning då sekundärdranken blir foder till nötkreatur och hästar, samt används som biogasråvara. Vid de andra användningsområdena för dranken, ger produktionen av etanol och primärdrank lägst miljöbelastning. Energiåtgången för produktion av etanol och sekundärdrank blir, för samtliga användningsområden för dranken, högre än vid produktion av etanol och primärdrank. Orsaken till detta är att en energikrävande extra process tillkommer vid produktionen av etanol och sekundärdrank. Låter man istället biogasen, i det ovan beskrivna systemet, ersätta bensin direkt i lätta fordon, blir miljövinsten vad gäller växthusgaser större än i alla andra fall beroende på att ett fossilt bränsle ersätts direkt. Till skillnad från de andra studerade användningsområdena för dranken, blir primärdrank bättre än sekundärdrank då den har mer cellulosa och hemicellulosa kvar som kan bli till biogas. Även energivinsten visar upp ett liknande resultat som växthusgaserna. Energibalanser, som kan beskrivas som kvoten mellan utgående energi hos etanol och drank som effektivt värmevärde, och energiåtgången i alla steg för hela produktionskedjan, beräknades. Dessa innehåller alla steg från odlingen av höstvetet tills dess att det färdiga etanolbränslet är färdigt att tanka och dranken är transporterad till gården och då är färdig att utfodra. Dess värden har beräknats till 1,96 för etanol och primärdrank från en ordinär etanolprocess och 1,75 för etanol och sekundärdrank från en process som ger 13 % mer etanol från även en del av spannmålens cellulosa och hemicellulosa. Om dranken inte torkas förbättras dessa energibalanser till 2,84 respektive 2,22. Om halva arealen av vete, korn och rågvete (knappt 400 000 ha) används till etanol skulle knappt 600 000 ton primärdrank erhållas. Nuvarande djurbestånd kan konsumera ungefär två tredjedelar av denna, varav mjölkkorna en tredjedel och slaktsvinen knappt en sjättedel. Om även en del av spannmålens cellulosa och hemicellulosa används för etanolproduktion erhålls ca 470 000 ton sekundärdrank, av vilken nuvarande djurbestånd kan konsumera ca tre fjärdedelar, varav mjölkkorna knappt två femtedelar och slaktsvinen knappt en femtedel.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Amundin, Mats, et al.
(författare)
-
A proposal to use distributional models to analyse dolphin vocalisation
- 2017
-
Ingår i: Proceedings of the 1st International Workshop on Vocal Interactivity in-and-between Humans, Animals and Robots, VIHAR 2017. - 9782956202905 ; , s. 31-32
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper gives a brief introduction to the starting points of an experimental project to study dolphin communicative behaviour using distributional semantics, with methods implemented for the large scale study of human language.
|
|
| 5. |
- Hanstorp, Karl, et al.
(författare)
-
Numerical Simulation and Experimental Scheme for Monitoring Hoof Wall Structure and Health in Sport Horses
- 2016
-
Ingår i: Proceedings of the 4th International Congress on Sport Sciences Research and Technology Support. - : SCITEPRESS - Science and Technology Publications. - 9789897582059 ; , s. 171-175
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This study provides a computational model developed to demonstrate the possibility of monitoring hoof structure and health in equestrian sport. This is achieved by employing finite element simulation of threedimensional heat flow from a surface heat source into a hoof structure while simultaneously sensing the surface temperature. The time evolution of the recorded surface temperature, transient curve, is used to investigate hoof structure and predict its intactness by comparing these curves for three different models. We have observed differences between the transient curves obtained from a normal hoof structure, a hoof structure containing a foreign material and hoof capsule subjected to wall separation. An experimental method for probing hoof profile was briefly discussed. It uses temperature sensor/heat source. The method can determine the thermal conductivity of the hoof along the hoof structure from the recorded transient curve. Thus, it displays the hoof structure by utilizing the thermal conductivity variation between the hoof parts.
|
|
| 6. |
- Engelsen Etterlin, Pernille, et al.
(författare)
-
Osteochondrosis, Synovial Fossae, and Articular Indentations in the Talus and Distal Tibia of Growing Domestic Pigs and Wild Boars
- 2017
-
Ingår i: Veterinary pathology. - : SAGE Publications. - 0300-9858 .- 1544-2217. ; 54:3, s. 445-456
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Articular osteochondrosis (OC) often develops in typical locations within joints, and the characterization of OC distribution in the pig tarsus is incomplete. Prevalence of OC is high in domestic pigs but is presumed to be low in wild boars. Postmortem and computed tomography (CT) examinations of the talus and distal tibia from 40 domestic pigs and 39 wild boars were evaluated for the locations and frequencies of OC, synovial fossae, and other articular indentations, and frequency distribution maps were made. All domestic pigs but only 5 wild boars (13%) had OC on the talus. In domestic pigs, OC consistently affected the axial aspect of the medial trochlea tali in 11 (28%) joints and the distomedial talus in 26 (65%) joints. In wild boars, all OC lesions consistently affected the distomedial talus. On the articular surface of the distal tibia, all domestic pigs and 34 wild boars (87%) had synovial fossae and 7 domestic pigs (18%) had superficial cartilage fibrillation opposite an OC lesion (kissing lesion). Other articular indentations occurred in the intertrochlear groove of the talus in all domestic pigs and 13 wild boars (33%) and were less common on the trochlea tali. The prevalence of tarsal OC in wild boars is low. In domestic pigs and wild boars, OC is typically localized to the distomedial talus and in domestic pigs also to the medial trochlea tali. Further investigations into the reasons for the low OC prevalence in wild boars may help in developing strategies to reduce OC incidence in domestic pigs.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- A. Bateki, Christian, et al.
(författare)
-
Of milk and mobiles: Assessing the potential of cellphone applications to reduce cattle milk yield gaps in Africa using a case study
- 2021
-
Ingår i: Computers and Electronics in Agriculture. - : Elsevier BV. - 0168-1699. ; 191
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There are growing expectations that Information and Communication Technology (ICT) applications could help improve on-farm yields amongst smallholder farmers in developing countries, and consequently, food and nutrition security. However, few studies have quantified the actual contribution of ICT applications on farmers’ yields, and these studies predominantly focused on crop production. We assessed the potential of ICT applications to close milk yield gaps among small- and medium scale dairy cattle farmers in Africa. First, we developed a theoretical framework summarizing biophysical and socio-economic constraints that foster milk yield gaps and discussed which constraints can be addressed using ICT applications. Second, using a case study of a feeding advice application for dairy cattle pre-tested with farmers in rural Kenya, we analyzed how much stand-alone the application could contribute to close dairy cattle milk yield gaps. Our findings suggest that ICT applications could help address some existing biophysical and socio-economic constraints fostering milk yield gaps, including data collection for breeding programs, feeding management advice, and facilitating access to markets and capital. Our stand-alone ICT application closed yield gaps by 2 % to 6 % on representative farms. Several factors may explain the limited actual contribution of selected ICT applications to reduce existing milk yield gaps, including the quality of the input data and models used in ICT applications, and more structural constraints that cannot be addressed by digital tools. Therefore, although ICT applications could help address constraints to achieving higher milk yields on dairy farms, a significant contribution to improve yields may only be achieved when conditions surrounding their use are adequate.
|
|
| 9. |
- Leblanc, Neil, et al.
(författare)
-
Development of a magnetic bead microarray for simultaneous and simple detection of four pestiviruses
- 2009
-
Ingår i: Journal of Virological Methods. - : Elsevier BV. - 0166-0934 .- 1879-0984. ; 155:1, s. 1-9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study reports a novel method for the rapid detection and identification of the four recognized species in the pestivirus genus of the Flaviviridae family, i.e. classical swine fever virus (CSFV), border disease virus (BDV), bovine viral diarrhoea virus type 1 (BVDV1) and type 2 (BVDV2). The analysis of pestivirus PCR products was performed on microarrays by means of magnetic bead detection. The process utilizes an oligonucleotide array, onto which 5' biotinylated PCR products were hybridized, followed by visualization with streptavidin-coated magnetic particles by the naked eye, microscope or biochip reader. The assay was tested on a collection of pestiviruses that included all four species and allowed a specific and sensitive detection. Sensitivity was compared with other post-PCR detection methods, namely gel electrophoresis and suspension microarray. The results indicate that due to its high sensitivity, specificity and simple detection procedure, the magnetic bead assay provides a powerful tool for detection and identification of viral pathogens. Considering the simplicity of the assay, the protocols for hybridization and magnetic bead detection offer an emerging application for molecular diagnoses in virology that is amenable for use in a modestly equipped laboratory.
|
|
| 10. |
- McGreevy, Paul, et al.
(författare)
-
Problems at the human-horse interface and prospects for smart textile solutions
- 2014
-
Ingår i: Journal of Veterinary Behavior: Clinical Applications and Research. - : Elsevier BV. - 1558-7878 .- 1878-7517. ; 9:1, s. 34-42
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The significant potential for so-called “smart textiles” in the design of the next generation of devices that measure pressure, tension, moisture, and heat at the humanehorse interface is discussed in this article. Research techniques from theoretical and experimental physics laboratories, combined with wireless technology, can be readily adapted to measure and store metrics for numerous variables in equine structure and function. Activities, such as breathing, the extension and flexion of joints, limb kinematics, and cardiac function, can be logged as indicators of physiological and behavioral conditioning (training). Such metrics may also, one day, support veterinary diagnostics but also play a role in safeguarding sporthorse welfare, especially in elite contexts where the horse may be pushed to its functional limits. As such, they are likely to emerge as an area of great interest to equitation and welfare scientists. It is important to note that smart textiles sense and react to exogenous stimuli via integrated sensors. So, beyond the equitation science laboratory, the emergence of polymers and smart materials may enhance the effectiveness of, or challenge us to completely rethink, traditional items of saddlery, thus improving equitation. The integration of smart textiles in all sorts of extant and emergent equipment for everyday equestrians could, in the future, lead to equipment that responds appropriately to the demands of equitation in its various forms. Rethinking equitation through physics and the use of smart textiles seems to have merit in that it is a novel means of both investigating and addressing problems that compromise the welfare and performance of horses. The purpose of this article is to envision the use of smart textiles in research, clinical, equestrian, and horse care contexts.
|
|
