| 1. |
- Båge, Renee
(författare)
-
Freemartinism in cattle
- 2012
-
Ingår i: Ruminants: Anatomy, behavior and diseases. - 9781620810644 ; , s. 99-120
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Freemartinism is one of the most commonly found intersex conditions in cattle, although it may also occur in small ruminants. The freemartin phenotype appears in a dizygotic twin pregnancy where one twin is a male and the other is a female. Due to precocious anastomoses between the placental vascular systems of the two fetuses, masculinising molecules reach the female twin and disrupt the normal sexual differentiation, whilst in the male the effects of this association are usually minimal. In cattle, this condition is observed in 90 to 97% of twin pregnancies. A freemartin is, by definition, a genetically female fetus masculinised in the presence of a male co-twin, giving rise to a sterile heifer. Genital tract defects with varying severity can be observed in freemartin animals, which often present suppression and disorganization of the ovary, originating a rudimentary or a testis-like gonad depleted of germ cells. The uterine horns may be hypoplastic or instead may be reduced to a cord-like structure suspended in the broad ligament. Anatomic continuity between the uterus and the vagina is frequently absent, and the existence of rudimentary vesicular glands is typical. The external genitalia commonly presents enlarged clitoris, small vulva and a prominent, male-like tuft of hair. As a rule, heifers born twin to a bull have to be considered sterile and should be identified as early as possible to cull them from replacement stock. Despite its limitations, freemartinism is currently diagnosed by physical examination, as karyotyping or blood typing is often considered an unnecessary expense. In cattle, twinning trend has a genetic background that has been associated to hormonal regulation in favor of double ovulations. However, the genetic determinant on the basis of twinning seems to have small importance when compared to environmental or management-associated factors, particularly in dairy cows. In fact, in dairy animals, in particular in high milk producing cows, it has long been proven that the increase of twin calvings occurs due to the hormonal and metabolic disturbances in the energy balance early in the post-partum period. With increased incidence of twin births in cow it is reasonably expectable a small increase in the occurrence of freemartins at the farm levels. In this paper it is the intent to describe the gross and histopathological findings of freemartinism in cattle, using data gathered from a study at an abattoir (17 cases) and from 3 cases diagnosed in living animals, supported by a review of the pathophysiology of the process, and to discuss the available methods for identification of freemartin animals at farm level.
|
|
| 2. |
- Munthe, Christian, 1962
(författare)
-
Djurhållning och antibiotika: en gyllene triangel!
- 2023
-
Ingår i: Tidskriften Alba. - 1403-5448. ; :2023-10-24
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För ett par veckor sedan var jag i Amsterdam och talade om etiska dilemman och utmaningar i arbetet med antibiotikaresistens i djurhållning och veterinärmedicin på en konferens. ”Från fabrik till gödselstack” var devisen för mitt bidrag, för att framhålla att djurhållningens användning av antibiotika – precis som sjukvårdens – är en del av en större helhet, där även produktionssystemen för läkemedel och mat (och friska djur och människor), och naturmiljön ingår. Varje del både bidrar till utmaningen med resistens – att vår användning och hantering av dessa viktiga mediciner gör dem obrukbara – och utgör löften för att sätta in åtgärder som kan mildra problemet. Alla sådana åtgärder kommer samtidigt ha nackdelar och kostnader – därav behovet att analysera etiken. På konferensen fick jag också chans att förkovra mig i olika slags forskning om hur jordbruk och annan djurhållning kan hantera antibiotikaresistensen bättre. Jag lärde mig då att området utgör en riktig gyllene triangel – på gott och ont.
|
|
| 3. |
- Andersson, Maria, et al.
(författare)
-
Transport av dräktiga djur, transport av unga djur och åldersbestämning av foster
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De flesta lantbruksdjur transporteras endast enstaka gånger i livet och har därför sällan möjlighet att vänja sig vid transporter på ett sätt som skulle förebygga stress och bidra till en god transportupplevelse. Att skapa förutsättningar som minimerar påverkan på djuren och underlättar drivning av djuren är därför av stor vikt. Livdjurstransport eller transport till slakt kan vara en mycket stressfylld situation för djur. EFSA har under 2022 publicerat tre olika utlåtanden om transport av nötkreatur, små idisslare och gris. EFSA har i sina utlåtanden identifierat följande relevanta välfärdsrisker: social stress i samband med omgruppering, stress då djuren hanteras av ovarsamma människor eller av människor som de inte är vana vid, stress på grund av värme eller kyla, skador, rörelsestress (orsakat av fordonets rörelser), predationsstress (specifikt hos får som drivs med hund), hunger, törst, respiratoriska problem (specifikt hos nötkreatur), begränsade rörelsemöjligheter, svårigheter att vila och sensorisk överstimulering. Sammantaget kan dessa välfärdsrisker leda till ackumulerad och hög stress, rädsla, smärta, obehag och utmattning hos djuren.Nötkreatur, grisar och får är sociala djur som lätt stressas om de separeras från sin grupp. Att ta hänsyn till deras naturliga flockbeteende genom att t.ex. inte driva djur enskilt utan i grupp (undantag för vuxna handjur som ofta behöver hanteras enskilt) är därför viktigt både före, under och efter transport. Omgrupperingar och social stress riskerar att leda till aggressioner och oönskade beteenden då djuren kan komma att skada sig själva eller varandra.Djurs tidigare erfarenheter av att bli hanterade av människor påverkar deras upplevelse och stressnivå vid hantering i samband med transport. En mer vänlig hantering av djuren tidigt i livet kan underlätta hanteringen i samband med transport. Djurens rädsla utgör en välfärdsrisk, både för djuren själva och för den transportör som ska hantera dem. Utlastningsutrymmen och drivvägar behöver vara väl designade för att få ett bra flöde när djuren lastas respektive lastas av och den som hanterar djuren behöver ha god kunskap om djurens naturliga beteenden.Hunger och törst kan uppstå hos djur under tiden från lastning till transport och urlastning. Risken för att djuren ska uppleva hunger och törst ökar med längre transporttider. Unga djur har ett naturligt tätare födointag vilket man kan behöva ta hänsyn till vid transport genom att erbjuda djuren möjlighet att äta och dricka oftare än äldre djur. I nuläget finns det inga optimala lösningar på hur man ska kunna tillgodose behovet av vatten eller annan utfodring på transport då intaget även påverkas av stress och sociala faktorer utöver vana vid utrustningen.Djurtätheten på transportfordonet är en viktig faktor som påverkar djurens möjligheter att hålla balansen och att kunna ligga ned och vila, men även risken för skador och död. Behovet av att kunna ligga ned under transport ökar med transportens längd och huruvida djuren ligger ned är kopplat till vilket utrymme som ges, där större utrymme leder till att fler djur ligger ned.Sen dräktighet räknas som ett tillstånd då det inte är lämpligt att transportera ett djur eftersom transport under denna period kan leda till negativa konsekvenser för djurets välfärd och risker för avkomman. Dräktighet innebär ökad sårbarhet både fysiskt och fysiologiskt. För dräktiga djur innebär därför den stress som förflyttning, lastning, ny miljö, okända människor, rörlig och ostabil transport, transportfordonets förutsättningar, samt avsaknad av foder och vatten under längre perioder, en större påfrestning med en ökad risk för negativa konsekvenser, än för icke-dräktiga djur. Dräktiga djur har en ökad metabolism och värmeproduktion, framförallt under sen dräktighet, vilket gör dräktiga djur mer känsliga för värmestress än icke-dräktiga djur. Vidare blir fysisk ansträngning jobbigare för det dräktiga djuret beroende både på den ökade tyngden och dess påverkan på rörelseapparaten. Även cirkulationssystemet blir mer ansträngt med en förhöjd hjärtfrekvens som följd. Vid värmestress ökar dessutom andningsfrekvensen påtagligt.Kortisol har en viktig roll i slutet av dräktigheten och för att initiera förlossning. I slutet av dräktigheten stiger kortisolnivåerna i moderdjurets blod till följd av att fostrets kortisolproduktion ökar. Förhöjda kortisolnivåer till följd av stress och fysisk ansträngning i samband med lastning, hantering, omgruppering, transport och nya miljöer kan orsaka abort eller för tidig igångsättning av förlossningen. Flera studier visar att det även finns risker under andra delar av dräktigheten. Transport ökar till exempel risken för embryonala förluster under tidig dräktighet hos gris, framför allt under vecka två till fyra, vilket är en kortisolkänslig period. För nötkreatur finns det risk för embryonala förluster vid transporter under dräktighetens första två månader och studier på får har visat på negativa effekter på lamm och ökad risk för fosterdöd vid förhöjda kortisolnivåer hos tackan. Det finns även en risk för epigenetiska effekter hos fostren vid stress hos moderdjuret, vilka kan komma att påverka avkomman senare i livet.När hondjuren ökar i vikt genom fostertillväxt och ökad volym av fostervätskor, påverkas deras rörlighet och förmåga att hålla balansen vilket kan göra att både lastning och transport försvåras samt innebära en ökad risk för halkskador och fläkningsskador. Eventuella led- och klövproblem kan dessutom förvärras eller försvåra rörelsemöjligheterna, även om uppenbar hälta inte alltid kan ses. Den ökade storleken gör att dräktiga djur kräver större plats under transporten, både för att djuren i sig är större, men också för att de ska kunna parera rörelser och hålla balansen. Dräktiga grisar minskar sin aktivitetsnivå och har större behov av att ligga ned och vila vilket behöver tillgodoses under transport.I slutet av dräktigheten, oklart exakt när, sker en uppmjukning av vävnaderna i bäckenregionen vilket är mer påtagligt för nötkreatur än för små idisslare och suggor. Uppmjukningen kvarstår även en tid efter förlossningen. Uppmjukningen ger försämrad stabilitet vid rörelse, vilket innebär risker vid både lastning och transport. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till detta och har god tidsmarginal vid transport av dräktiga eller nyförlösta djur, så att djuren inte riskerar att transporteras under den tid som bäckenet är instabilt.Den vetenskapliga evidensen för EU:s regel om 90 % av den förväntade dräktighetstiden som gräns för transport av dräktiga djur förefaller oklar. Rådet ställer sig bakom konklusionen i EFSA:s utlåtande om transport av nötkreatur, små idisslare och gris, om att vetenskapliga belägg för den exakta nu gällande gränsdragningen saknas, samtidigt som det är tydligt att långt gången dräktighet är en riskfaktor för negativ djurvälfärd under transport. I de aktuella utlåtandena finns dock flera studier citerade som visar på sårbarhet för de dräktiga djuren och deras foster under en period som i många fall är längre än de sista 10 % av dräktighetstiden samt att det finns en ökad sårbarhet även under andra delar av dräktigheten och att både moderdjur och foster kan påverkas negativt av att transporteras.Det finns risk för att den stress som en transport innebär kan leda till att det sent dräktiga djuret aborterar eller att förlossningen sätts igång under eller strax efter transport. Då det således föreligger risker för foster och moderdjur vid transport av dräktiga djur under stora delar av dräktighetsperioden anser Rådet att transport av dräktiga djur (nötkreatur, får och gris) om möjligt bör undvikas.Vid transport av unga kalvar, smågrisar och lamm måste hänsyn tas till flera faktorer, såsom ålder, immunförsvarets utveckling, djurens allmänna hälsostatus, huruvida djuren är avvanda eller inte, social stress, etc. Unga djur är generellt känsligare än vuxna djur, och påverkas än mer av att utsättas för hunger och törst, kalla och varma transporter, och begränsade möjligheter att vila under transport. Under perioden då det passiva immunförsvaret går ned samtidigt som det aktiva immunförsvaret är under uppbyggnad är djuren extra känsliga för infektioner.Hur väl ett ungt djur klarar en transport beror bl.a. på längden på transporten (ju längre transport desto större risk för djurens välfärd), samt djurets ålder och vikt. Tiden mellan två och fyra veckor är en känslig ålder för transport av kalvar. Enligt EFSA bör inte kalvar transporteras tidigare än vid fem veckors ålder och de bör väga minst 50 kg. För lamm rekommenderas att djuren transporteras först efter avvänjning. Vidare behöver hänsyn tas till djurens behov av foder och vatten, så att deras närings- samt vätskebehov tillgodoses. Hänsyn behöver även tas till på vilket sätt de är vana vid att inta foder och vatten, och om djuret hålls på liknande sätt i transporten som de är vana vid, exempelvis i samma grupp eller tillsammans med sin mamma. Det kan vara klokt att utfodra djuren innan transport för att minska risken för hunger under transporten. Vid mjölkgiva till kalv behöver tid ges för digestion innan transport för att minska risken för diarré.Icke avvanda djur upplever en större stress runt transport än avvanda djur (vid transport utan moderdjur) och det är därför bättre att företrädesvis transportera djuren efter avvänjning. Unga djur är heller inte motoriskt färdigutvecklade, vilket kan påverka deras balans under transport samt vid på- och avlastning. Yngre djur ligger ned oc
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Patologins viktiga bidrag till djurskyddet
- 2022
-
Ingår i: Svensk Veterinärtidning. - 0346-2250. ; 74, s. 18-20
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Patologin kan spela en avgörande roll i samband med djurskyddsärenden. Här berättar Lotta Berg och Elina Åsbjer, som även ingår i Sveriges Veterinärförbunds djurskyddsutskott, om olika aspekter av forensisk veterinärmedicin
|
|
| 6. |
- Chenais, Erika
(författare)
-
African swine fever in Uganda : epidemiology and socio-economic impact in the smallholder setting
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the last decade millions of people have been able to leave poverty, increasing the regional demand for meat and livestock products. In combination with reforms in market and agricultural policy, this has led to an increase in pig production in sub-Saharan Africa, most notably in Uganda. The growing pig sector could be an important contributor to poverty reduction among smallholder pig keepers. However, the growing pig population has been followed by an increase in African swine fever (ASF) incidence. ASF is a contagious, typically very lethal, haemorrhagic, viral disease of domestic pigs. The overall goal of this doctoral project was to develop the understanding of ASF epidemiology in the smallholder setting in Uganda. Four studies were conducted in two districts in northern Uganda among smallholder farmers, other pig production value-chain actors, and a medium-sized farm. The studies included group- and individual interviews as well as biological and environmental sampling and testing for the virus. Data were analysed using semi-qualitative and quantitative methods. The thesis concluded that ASF was endemic in the study area, and that outbreaks could be detected using retrospective and real-time farmer reports. ASF outbreaks were associated with activities of humans, such as trade in pigs and pig products and free-range management systems. ASF outbreaks had long-term negative social and economic impact for pig production value-chain actors on all investigated levels in the value chain. For smallholder farmers, the impact was aggravated with increasing herd size. Trade and consumption of sick and dead pigs were commonly used as coping strategies. Farm-level biosecurity was insufficient for ASF protection and awareness of control methods did not guarantee their implementation. The continuous ASF transmission in the study area was not driven by lack of knowledge, but rather by cultural circumstances, taboos and poverty. Therefore, in order for control methods to be successfully and sustainably implemented, they need to be developed in participation with the communities, adapted to the local context, socially acceptable, flexible, and cost-effective.
|
|
| 7. |
- Johansson, Karl-Erik
(författare)
-
VetBact - culturing bacteriological knowledge for veterinarians
- 2014
-
Ingår i: Veterinary Record. - : Wiley. - 0042-4900 .- 2042-7670. ; 174, s. 162-164
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2004, Karl-Erik Johansson, then professor of veterinary bacteriology at the veterinary school at Uppsala in Sweden, was asked by his students for a list of the most important bacteria and the diseases that they cause. So began the development of VetBact, an online database giving details of the bacterial species with most relevance to veterinary medicine. The non-commercial database, www.vetbact.org, has since grown and can now be accessed by veterinarians and others worldwide.
|
|
| 8. |
- Spörndly-Nees, Ellinor
(författare)
-
Male reproductive health in environmental research : aspects of histological evaluation of testicular tissue
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- There is increasing concern that chemicals in the environment are causing male reproductive disorders in animals and humans. This thesis investigated different aspects of histological evaluation of testes, as a tool to measure effects of environmental chemicals on male reproductive health in wild and laboratory animals. When collecting samples from wild animals, unpredictable conditions can result in poor fixation of tissues and robust endpoints are therefore important. In mink, testis length and weight, area and diameter of seminiferous tubules and acrosome marked with Gata-4 were found to be the most reliable measurements after delayed pre-fixation time. Knowledge of the normal morphology and seasonality of testes is crucial when evaluating male reproduction. Staging of the seminiferous tubules in mink and polar bear is described in this thesis. A computerised image analysis method, including semi-automatic delineation of seminiferous tubules, was developed to objectify and improve measurements of testicular tissue. The method was used to measure the area and diameter of tubules in polar bear, rat and mink. Gata-4 was used as the key component in developing a novel morphology-based approach for evaluating testicular development in pubertal laboratory rats. In controlled settings, effects of a single chemical, bisphenol A (BPA), was investigated in Fisher rats. No major effects on male reproduction in midpubertal or adult rats were seen, apart from higher prevalence of mild inflammatory cell infiltrate in cauda epididymis in adult rats exposed to 50 µg BPA/kg bw/day in utero and during lactation. In polar bears, testes histology and organ measurements enabled identification of reproductive status, independent of season and age. Reproductive organ measurements were found to differ with reproductive status, stressing the importance of considering this factor when evaluating effects of chemicals in polar bear. Inverse correlations between testes and baculum measurements and oxychlordane concentrations indicated that this chemical may cause reproductive disruption in East Greenland polar bears. Another sign of disturbed reproduction was disorganisation of germ cells in testis, seen in half of all polar bears with active sperm production, but no correlations to target chemicals were detected. In conclusion, the factors season, reproductive status and handling of tissues prior to fixation must be taken into consideration when evaluating testis histology and organ weight, in order to obtain accurate results and draw correct conclusions. Computerised image analysis proved to be a useful objective tool when evaluating testis histology in polar bear, mink and rat.
|
|
| 9. |
- Vågsholm, Ivar
(författare)
-
Case studies on food safety control of fresh poultry meat: effective control of Salmonella in Sweden
- 2016
-
Ingår i: Achieving sustainable production of poultry meat: safety, quality and sustainability. - 9781786760678 ; :1
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The starting point was the huge Alvesta outbreak in 1953, which was unprecedented in Sweden, with more than 9000 cases reported. Approximately 4000 persons required hospital care and 90 persons died. The outbreak lasted from June to December 1953, affecting major regions of Sweden. Consequently, several measures were enacted. The Public Health Institute of Sweden created a department of epidemiology to investigate outbreaks; doctors were recommended when seeing patients with diarrhoea to take faecal samples for bacteriological investigations. In 1961, offi cial control of all Salmonella serovars of public health importance on the animal side commenced. Moreover, Salmonella infection in animals became a notifi able disease. One unique feature of the Swedish Salmonella control is the aim to deliver Salmonella - free food to consumers. Therefore, all broilers sent for slaughter should be without Salmonella . This was achieved by the following strategies: (1) preventing contamination of the breeding pyramid (grandparent and parent fl ocks including hatcheries); (2) preventing and eliminating Salmonella contamination in feed given to broiler fl ocks; (3) surveillance of the production chain at critical control points to detect Salmonella contamination; (4) biosecurity on the production site; and (5) whenever Salmonella is found, taking action to remove it from the food chain. The Salmonella control of poultry has been successful, with rare fi ndings of Salmonella in meat and almost no human cases linked to Swedish poultry meat. The baseline studies organized by EFSA (2007 and 2010) found Salmonella in 0% of the broiler fl ocks and 0.3% of the broiler carcasses.
|
|
| 10. |
- Vågsholm, Ivar
(författare)
-
Control, Monitoring and Surveillance of Animal Health and Animal Infectious Diseases at the Slaughterhouse
- 2014
-
Ingår i: Meat Inspection and Control in the Slaughterhouse. - : Wiley. - 9781118525869 ; :1, s. 249-276
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Meat inspection, meat hygiene and official control tasks in the slaughterhouse have always been of major importance in the meat industry, and are intimately related with animal diseases and animal welfare. The history of meat inspection has largely been a success story. Huge steps have been taken over more than a century to prevent the transmission of pathogenic organisms and contagious diseases from animals to humans. Various factors influence the quality and safety of meat including public health hazards (zoonotic pathogens, chemical substances and veterinary drugs), animal health and welfare issues during transport and slaughter. Meat inspection is one of the most important programs in improving food safety, and its scope has enlarged considerably over the last decades. Globalization has affected the complexity of the modern meat chain and has provided possibilities for food fraud and unfair competition. During the last two decades many food fraud cases have been reported, which have caused concern among consumers and the industry. Subsequently meat inspection is faced with new challenges. Meat Inspection and Control in the Slaughterhouse is an up-to-date reference book that responds to these changes and reflects the continued importance of meat inspection for the food industry. The contributors to this book are all international experts in the areas of meat inspection and the official controls limited to slaughterhouses, providing a rare insight into the international meat trade. This book will be of importance to students, professionals and members of the research community worldwide who aim to improve standards of meat inspection procedures and food safety.
|
|
