| 1. |
- Hallvig, D., et al.
(författare)
-
Sleepy driving on the real road and in the simulator - A comparison
- 2013
-
Ingår i: Accident Analysis and Prevention. - : Elsevier BV. - 0001-4575 .- 1879-2057. ; 50, s. 44-50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sleepiness has been identified as one of the most important factors contributing to road crashes. However, almost all work on the detailed changes in behavior and physiology leading up to sleep related crashes has been carried out in driving simulators. It is not clear, however, to what extent simulator results can be generalized to real driving. This study compared real driving with driving in a high fidelity, moving base, driving simulator with respect to driving performance, sleep related physiology (using electroencephalography and electrooculography) and subjective sleepiness during night and day driving for 10 participants. The real road was emulated in the simulator. The results show that the simulator was associated with higher levels of subjective and physiological sleepiness than real driving. However, both for real and simulated driving, the response to night driving appears to be rather similar for subjective sleepiness and sleep physiology. Lateral variability was more responsive to night driving in the simulator, while real driving at night involved a movement to the left in the lane and a reduction of speed, both of which effects were absent in the simulator. It was concluded that the relative validity of simulators is acceptable for many variables, but that in absolute terms simulators cause higher sleepiness levels than real driving. Thus, generalizations from simulators to real driving must be made with great caution.
|
|
| 2. |
- Almberg, Maria, et al.
(författare)
-
Experiences of facilitators or barriers in driving education from learner and novice drivers with ADHD or ASD and their driving instructors
- 2017
-
Ingår i: Developmental Neurorehabilitation. - : Taylor & Francis. - 1751-8423 .- 1751-8431. ; 20:2, s. 59-67
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Little is known about whether individuals with autism spectrum disorder (ASD) or attention deficit hyperactive disorder (ADHD) experience any specific facilitators or barriers to driving education.Objective: To explore the facilitators or barriers to driving education experienced by individuals with ASD or ADHD who obtained a learner’s permit, from the perspective of the learner drivers and their driving instructors.Methods: Data were collected from 33 participants with ASD or ADHD, and nine of their driving instructors.Results: Participants with ASD required twice as many driving lessons and more on-road tests than those with ADHD. Participants with ADHD repeated the written tests more than those with ASD. Driving license theory was more challenging for individuals with ADHD, whilst individuals with ASD found translating theory into practice and adjusting to “unfamiliar” driving situations to be the greatest challenges.Conclusion: Obtaining a driving license was associated with stressful training experience.
|
|
| 3. |
- Björketun, Urban
(författare)
-
Skadedata i STRADA för motorcyklister
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande arbete är att med de skadedata som finns i STRADA belysa motorcyklisternas trafiksäkerhetssituation. Polis- och sjukhusdata har använts för olika delar av genomförda bearbetningar. Tyngdpunkten i redovisningen ligger på sjukhus-informationen. I underlaget för officiell statistik från STRADA för åren 2003-2007 finns uppgifter om ca 6500 motorcyklister. Det gäller dödade och skadade samt oskadade förare. Antalet sjukhusrapporterade motorcyklister är drygt 3800 stycken. Projektet har disponerats i tre delprojekt A, B och C.I delprojekt A Särskilda omständigheter vid vägtrafikolyckor med motorcykel studeras polisens olycksbeskrivning (AccidentDescription i STRADA) för de 2011 olyckor åren 2003-2007 där en motorcyklist varit inblandad och där någon dödats eller skadats svårt, det behöver inte vara motorcyklisten.Delprojekt B Motorcyklister i sjukhus-STRADA omfattar 3 838 sjukhusrapporterade motorcyklister, varav 3 288 är män (96 % förare) och 550 kvinnor (65 % förare). Den vanligaste olyckstypen för motorcyklister vid klassificering efter motpart (Against) är singelolyckor (2347 stycken) som står för 61 procent, därtill kommer 3 procent där motparten är olika typer av fasta föremål.I delprojekt C Motorcykelförares olyckshistorik studeras de personer som varit in-blandade i fler än en olycka åren 2003-2007 varav vid minst ett tillfälle som motor-cyklist. Urvalet ger 2, 3 eller 4 olyckor per person. Samtliga 3 personer inblandade i 4 olyckor är unga män. Inblandning i 3 olyckor gäller 30 män och 3 kvinnor medan 348 män och 36 kvinnor varit med i 2 polisrapporterade olyckor. Totalt har 18 av personerna dödats, samtliga män och i 15 fall som motorcyklister.
|
|
| 4. |
- Blane, Alison, et al.
(författare)
-
Assessing Cognitive Ability and Simulator-Based Driving Performance in Poststroke Adults
- 2017
-
Ingår i: Behavioural Neurology. - : Hindawi Publishing Corporation. - 0953-4180 .- 1875-8584.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Driving is an important activity of daily living, which is increasingly relied upon as the population ages. It has been well-established that cognitive processes decline following a stroke and these processes may influence driving performance. There is much debate on the use of off-road neurological assessments and driving simulators as tools to predict driving performance; however, the majority of research uses unlicensed poststroke drivers, making the comparability of poststroke adults to that of a control group difficult. It stands to reason that in order to determine whether simulators and cognitive assessments can accurately assess driving performance, the baseline should be set by licenced drivers. Therefore, the aim of this study was to assess differences in cognitive ability and driving simulator performance in licensed community-dwelling poststroke drivers and controls. Two groups of licensed drivers (37 poststroke and 43 controls) were assessed using several cognitive tasks and using a driving simulator. The poststroke adults exhibited poorer cognitive ability; however, there were no differences in simulator performance between groups except that the poststroke drivers demonstrated less variability in driver headway. The application of these results as a prescreening toolbox for poststroke drivers is discussed.
|
|
| 5. |
- Dukic Willstrand, Tania, 1975-, et al.
(författare)
-
Driving Characteristics of Older Drivers and Their Relationship to the Useful Field of View Test
- 2017
-
Ingår i: Gerontology. - : S. Karger AG. - 0304-324X .- 1423-0003. ; 63:2, s. 180-188
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To maintain the mobility of older people in later life, it is essential to sustain their autonomy; however, driving is a complex task, requiring a large range of visual, psychomotor and cognitive abilities. Subsequently, a key issue is to measure and evaluate the fitness to drive of older drivers. Several methods have been proposed, among them the useful field of view (UFOV) test.The present study aimed to identify driving characteristics in older drivers and the relationship between the UFOV test and the on-road driving results. A total of 80 drivers aged 70 years or older performed both the UFOV test and the on-road driving assessment. The ‘B On-Road' (Behaviour On-Road) protocol was used for the fitness-to-drive assessment. ‘Driving too fast' was the item reported most often during the on-road assessment, followed by problems with the manual gearbox and ‘attention to signs, road lines and traffic lights'. Overall, the results showed that the older the driver, the more errors were reported during the on-road driving assessment, as well as the slower the performance on the UFOV test. A significant relationship between the total number of on-road errors, as measured by the B On-Road protocol, and the UFOV 3, which stresses the capacity of selective attention, was found.The recommendation is still to use on-road driving assessment to fully assess fitness to drive for older drivers whose ability to drive requires assessment. However, to supplement this, the UFOV test, in particular the UFOV 3, is a valuable complement in selecting those drivers requiring to be assessed.
|
|
| 6. |
- Fildes, Brian
(författare)
-
Development of a national licence assessment program for older drivers in Australasia
- 2001
-
Ingår i: Proceedings of the conference Traffic Safety on Three Continents. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 440-450
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Licensing requirements for older drivers in Australasia are varied, with no available evidence that the different assessment procedures have safety benefits. In 1996 the National Highway Traffic Safety Administration in the USA embarked on the development of a national older driver screening and evaluation program for that country. In 1998 Australian and New Zealand transport jurisdictions funded a similar project to develop and trial an appropriate procedure for use in Australasia, to be conducted by the Monash University Accident Research Center. A model re-licensing procedure was detailed in 2000, following input from key experts and stakeholders in Australia and New Zealand. Components of the model include: assessment to target only functionally impaired older drivers; development of a network of community referral centers; use of multi-tiered assessment procedures and instruments; use of a case officer to assist older people through the assessment process; use of re-training and rehabilitation procedures wherever appropriate; and the licensing authority's role to include counseling on alternative mobility option, if appropriate. During 2001, further research and development activities included: (1) a pilot study of the main processes underpinning the model was conducted in Tasmania, to test the acceptability of the model to older drivers, referral agencies and to licensing officers; and (2) a validation study of possible screening instruments to be used in assessment of fitness to drive, is presently being conducted in New Zealand. This paper reports on findings from the pilot and validation studies, as well as giving an overview of the licensing model.
|
|
| 7. |
- Forsman, Åsa, et al.
(författare)
-
Förekomst av droger och läkemedel i trafik i Sverige : resultat från EU-projektet DRUID
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The prevalence of illicit drugs and medicines in the driving population, i.e. among drivers on the road, was 2.5 per cent between the years 2006 and 2011 in Sweden. The prevalence of alcohol, illicit drugs and medicines among drivers killed in traffic the same years was 31.2 per cent. In comparison with other countries in the EU project DRUID, Sweden has the highest proportion of negative results, i.e. drivers without the presence of alcohol, drugs or medicine. This applies to both drivers on the road and drivers killed in traffic.The studies that form the basis of this report have been performed within the project DRUID - Driving under the influence of drugs, alcohol and medicine, which is a project within the EU's Sixth Framework Programme, which lasted five years (2006-2011). This report presents two sub-studies from the DRUID project. The aims of these studies were: - to study the prevalence of illicit drugs and medicines in the driving population (study among drivers on the road). - to study the prevalence of alcohol, illicit drugs and medicines among killed drivers (study of killed drivers).In the study among drivers on the road, saliva samples were collected. Toxicological results were analysed from 6,199 drivers in Södermanland, Örebro and Östergötland out of 10,223 drivers of passenger cars and vans that were stopped by the police in March 2008- February 2009. In the study of killed drivers we have toxicological results from 157 fatalities out of 178 drivers of passenger cars and vans that were killed in traffic accidents in 2008.
|
|
| 8. |
- Gustafsson, Mats, 1966-, et al.
(författare)
-
Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm : utvärdering av vintersäsongen 2017–2018
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stockholms stad bedriver sedan 2011 ett arbete med att, genom förbättrade och specifika gatudriftsåtgärder, minska uppvirvlingen av vägdamm för att minska partikelhalter i luften. Sedan starten har effekterna på såväl dammförråd som luftkvalitet följts upp av VTI och SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. Specifika åtgärder har omfattat främst dammbindning med kalciummagnesiumacetat (CMA) och städning med vakuumsug (Disa-Clean). Innevarande säsong har vakuumsugen dock inte använts. Luftkvalitetsmätningarna visar att miljökvalitetsnormen för PM10 klaras för femte året i Stockholm, men halterna är högre än föregående år. Vägdammsmängderna mätt som DL180 (vägdamm mindre än 180 μm) har generellt ökat vilket varit utvecklingen sedan säsongen 2014–2015. Folkungagatan, som fick en ny beläggning 2016, har fortsatt höga vägdammsmängder, men också lägre PM10-halter än före beläggningsbytet. Utvärderingen av möjligheterna att optimera dammbindningen visar att CMA ofta läggs ut trots att PM10-halterna inte skulle överskridits. Maj var särskilt torr och flera överskridanden kunde då ha förhindrats med CMA, men åtgärden avslutas sista april på grund av risk för halka. Högre precision med till exempel prognosbaserade åtgärder skulle sannolikt vara gynnsamt för optimering av insatserna.
|
|
| 9. |
- Gustafsson, Susanne, 1961-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av alkolås efter rattfylleri : intervjustudie
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett permanent system för alkolås efter rattfylleri trädde i kraft den 1 januari 2012. Det betyder att förare som gjort sig skyldiga till alkoholrattfylleribrott har möjlighet att ansöka om körkort med villkor om alkolås i stället för att vara utan körkort. Transportstyrelsen ansvarar för systemet som gäller samtliga körkortsbehörigheter. De som har gjort sig skyldiga till grovt rattfylleri, till upprepade fall av rattfylleri till följd av alkoholförtäring de senaste fem åren, eller har diagnosen alkoholberoende eller alkoholmissbruk får två års villkorstid. Övriga får ett års villkorstid. Vid VTI utvärderas systemet med alkolås efter rattfylleri på olika sätt. Här presenteras resultat från en intervjustudie där totalt 31 personer som begått ett rattfylleribrott intervjuats dels vid ett möte, dels vid uppföljande telefonintervjuer. Det är 11 personer som haft alkolås med 2 års villkorstid, 10 personer med villkorstid 1 år och 10 personer som inte haft alkolås efter rattfylleri.
|
|
| 10. |
- Heikkinen, Satu, et al.
(författare)
-
Äldres resvanor : äldre trafikanter som heterogen grupp och framtida forskningsbehov
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta notat är att ge en översikt av viktiga forskningsresultat om äldres resmönster samt att diskutera och problematisera hur heterogeniteten beaktas i forskning om äldres resmönster. Sammanställningen av forskningsresultat har gjorts i två steg. För det första bygger översikten på ett antal avslutade och pågående projekt från år 2008 och framåt där VTI har medverkat. För det andra har riktade litteratursökningar gjorts. Tvärsnittsstudier har utgjort en viktig grund för att illustrera hur äldre åldersgrupper reser mindre än åldersgrupper i medelålder, detta gäller såväl genomsnittlig restid, reslängd och antal resor. Detta är ett stabilt mönster i flertalet industrialiserade länder. En viktig del i minskningen utgörs av en minskning i arbetsresor i de högre åldersgrupperna. Samtidigt är det viktigt att notera att tvärsnittstudierna också pekar på att det inte är alla restyper som minskar utan inköps-, service-resor och fritidsresor är fortsatt vanliga i äldre åldersgrupper nära pensionsåldern. Det är först i de allra högsta åldrarna som resorna blir något färre. Tvärsnittsstudier illustrerar också hur de äldre åldersgrupperna reser mindre än medelåldersgrupper när det gäller de flesta färdmedel. Ett viktigt undantag är gång. Gång uppvisar en U-formad kurva där yngre liksom äldre åldersgrupper går mer än grupper i medelåldern. Viktigt att notera är att resultaten i tvärsnittsstudier både är beroende av individuella åldrandeprocesser och samhällelig förändring. En central fråga i forskning om äldres resvanor berör också utveckling över tid vilket studeras i longitudinella studier. Även prognoser för framtiden är viktiga. Äldres resande har ökat över tid vilket framförallt handlar om ett ökat bilresande. Det sker också en förändring där både inköps- och serviceresor liksom fritidsresor har ökat. I notatet beskrivs också den aktuella forskningstrenden att beskriva heterogeniteten hos äldre trafikanter. Vi beskriver studier baserade på sociodemografiska variabler likväl som en trend att konstruera nya kategorier av äldre baserat på resmönster. Även en trend där fokus ligger på livsloppsrelaterade förändringar som inverkar på mobilitet snarare än kronologisk ålder per se beskrivs.
|
|
