| 1. |
- Albin, Maria, et al.
(author)
-
Miljöhälsorapport för Skåne
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapport utifrån de sex miljökvalitetsmålen. Rapporten syftar till att förbättra kunskapen om miljörelaterad ohälsa och fungera som underlag till beslut och prioriteringar i kommuner, företag och hushåll.
|
|
| 2. |
- Ekman, A, et al.
(author)
-
Swedish Clean Air and Climate Research Programme – SCAC Final report second phase
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The SCAC-2 program was initiated to provide an extended scientific knowledge base in national and international discussions and negotiations on the development of new air pollution policies and measures. Specifically, the program was focused on four main areas where additional knowledge was needed to support further actions: air pollution and climate interactions and hemispheric transport; air pollution and human health with focus on particles from transport and domestic wood burning; ecosystem effects (and air pollution – climate interactions) of ozone and nitrogen, the latter with emphasis on national nitrogen budgets and biodiversity. Finally, integrated assessment modelling and identification of the most efficient abatement strategies was included.
|
|
| 3. |
- Forsell, Karl, et al.
(author)
-
Miljöhälsorapport barn i norr 2021 : Barns hälsa och miljö i norra Sverige
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport behandlar barns hälsa och miljöi Sveriges fyra nordligaste län, och baserasfrämst på nationella barnmiljöhälsoenkäter,särskilt den senaste från 2019. Dessa enkätundersökningarom tre åldersgrupper ger en bildav hur de som svarat upplevt barnens miljöochhälsoförhållanden, men har inte syftet attvetenskapligt fastställa samband mellan orsakoch verkan. Därför beskrivs enkätresultaten iljuset av bredare kunskaper, främst från forskningoch objektiva mätningar. Resultaten gerockså en viktig signal om hur läget och trendernaär i förhållandet till olika mål som berörmiljö och hälsa. De globala målen för hållbarutveckling som är grunden för Agenda 2030inrymmer i många fall de svenska miljö- ochfolkhälsomålen.Andelen barn i norra Sverige som rapporteratsha astma och/eller allergisk snuva har ökatfrån enkäten 2011 till enkäten 2019, och i denäldsta åldersgruppen (12-åringar) uppges astmavanligare i norra Sverige än i resten av landet.För besvär som upplevs bero på problem i inomhusmiljönses inga tydliga skillnader varkensedan förra enkäten eller mellan norra Sverigeoch övriga delar av landet. Trots att en ganskastor andel rapporterar att de har fuktskador ibostaden, så är det få som uppger att miljöni bostaden leder till besvär. Bland 12-åringarnaanges skolmiljön mer ofta orsaka besvär.Enligt enkäten utsätts nu endast cirka 1 % avbarnen för miljötobaksrök i bostaden, vilketkan jämföras med att drygt 6 % av de gravida inorra Sverige 2003 rökte under graviditeten .Var tionde tolvåring i norra Sverige lyssnardagligen på musik i hörlurar med hög volym.Fyra procent uppges ha tinnitus. Vidare uppgervar femte tolvåring att de blir mycket störda avljud när de är i skolan. I samma grupp har 12% svårt att somna på grund av trafikbuller.Luftkvaliteten utanför bostaden upplevs avsvarande från norra Sverige vara bättre jämförtmed övriga landet och skillnaden tycks haökat mellan 2011 och 2019. En lägre andel avtolvåringarna besväras ofta eller ibland av luktfrån bilavgaser i norra Sverige jämfört med iövriga landet, däremot förekommer hos en högreandel av barnen i norra Sverige vedeldningi bostaden. Andelen med vedeldande grannarhar dock tydligt minskat sedan 2011.Att ha sitt dricksvatten från egen brunn ärvanligast i Jämtland, övriga län ligger närmarelandet i övrigt. Samtidigt är andelen som testatsitt vatten från egen brunn lägst i Jämtland. Avde som testat uppgav dock ingen att vattnetbedömts otjänligt. Enkäten efterfrågade dockinte vad som testats, det är exempelvis oklartom testerna omfattat även arsenik och radon.Enligt enkäten uppnår knappt 40 % av barneni norra Sverige Livsmedelsverkets rekommenderadeintag av fisk (2-3 ggr/vecka). Närdet gäller fisk med risk för högt innehåll avmiljögifter så var det ovanligt med ett högreintag än Livsmedelsverkets rekommenderademaxintag.Rapporten berör utöver vad som ovannämnts ytterligare några områden av betydelse,t ex fysisk aktivitet och solskydd. Dendiskuterar också möjligheter till förbättringarav miljö-hälsosituationen i norra Sverige, ochutgör därmed ett underlag till det lokala ochregionala förändringsarbetet . Satsningar för attfå ner rökvanor i befolkningen är ett slåendeexempel på att man inom relativt kort tid kanfå effekter – och att miljöhälsoenkäter är ettbra verktyg för att följa ett förändringsarbete.Nästa enkät om barns hälsa och miljö i norraSverige beräknas genomföras 2027.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hagvall, Lina, et al.
(author)
-
Barnmiljöhälsorapport 2021 Blekinge
- 2021
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- FörordAtt alla barn får bra förutsättningar till en god hälsa är grundläggande för att de ska få ett gott och långt liv. Miljön under uppväxten påverkar deras hälsa, både som barn och som vuxna.Kunskap om barns hälsa är en viktig grund för beslut och prioriteringar. Genom beslut baserade på fakta gynnas en god och jämlik levnadsstandard. Folkhälsomyndighetens nationella miljöhälsoenkät 2019 med barnfokus publicerades i Miljöhälsorapport 2021. Studien rör bland annat miljörelaterade exponeringar, hälsofrämjande faktorer, besvär och sjukdomar hos barn i åldrarna åtta månader, fyra och tolv år. Rapporten innehåller också jämförelser över tid, då resultaten jämförs med studien från 2011. Enkäten gjordes före covid-19-pandemin och tar därför inte hänsyn till miljöfaktorer som kan ha påverkats av pandemin. Pande-mins effekter på samhället pekar dock starkt på att det är viktigt att arbeta förebyggande och långsiktigt med folkhälsa för att på så sätt avlasta sjukvården.Arbets- och miljömedicin Syd har i samarbete med Länsstyrelsen Blekinge och Region Blekinge sammanställt den här rapporten för Blekinge. Den bygger på svaren från vårdnadshavare och barn i länet i miljöhälsoenkäten 2019. Barnmiljöhälsorapport Blekinge 2021 är en av fyra regionala rapporter. Övriga län som gjort rapporter är Kronoberg, Skåne och Halland. Strukturen följer i huvudsak den nationella rapporten och resultaten går att jämföra med såväl den nationella som de övriga tre regionala rapporterna. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen.Resultaten för Blekinge visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011. Några exempel:Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden.Fler barn störs av buller i bostaden och i skolan.Fler barn lyssnar på hög musik.Färre barn exponeras för tobaksrök.Fler barn har allergisnuva och pollenallergi, medan förekomsten av hudallergi och astma är oförändrad.Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen.Barn vistas mer sällan i grönområden.Klimatförändringarna oroar många tolvåringar.Enligt Barnkonventionen ska barns rättigheter alltid tas hänsyn till i beslutsprocesser som rör barn. De sjutton globala målen i Agenda 2030 handlar om hållbar utveckling ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Det övergripande generationsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen är den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Folkhälsopolitikens övergripande mål är att underlätta en god och jämlik hälsa i hela befolkningen inom en generation. Barnmiljöhälsorapport 2021 är ett bra underlag för detta arbete.Barnmiljöhälsorapport Blekinge 2021 vänder sig främst till dig som påverkar barns miljö och vardag i dina beslut, till exempel beslutsfattare eller handläggare inom miljöhälsområdet på kommuner, regionen och länsstyrelsen. Den är tänkt att användas som kunskapsunderlag för åtgärder och prioriteringar. Vi hoppas att den bidrar med viktig kunskap för att vi tillsammans ska främja alla barns hälsa i vårt län.
|
|
| 7. |
- Hagvall, Lina, et al.
(author)
-
Barnmiljöhälsorapport 2021 Halland
- 2021
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- FörordGod hälsa som barn är en förutsättning för ett gott långt liv. Barns vistelsemiljö under uppväxten påverkar i hög grad deras hälsa både som barn och som vuxna. Kartläggning av barns miljörelaterade hälsa är därför viktigt för att möjliggöra en god och jämlik levnadsstandard för barn.Arbets- och miljömedicin Syd (AMM Syd) har i samarbete med Länsstyrelsen i Hallands län sammanställt denna regionala rapport för Halland, baserad på svaren på miljöhälsoenkäten 2019 från vårdnadshavare och barn i länet. Barnmiljöhälsorapport Halland 2021 är en av fyra regionala rapporter i en serie från AMM Syd som täcker Blekinge, Kronoberg, Skåne och Hallands län. Strukturen i rapporten följer i huvudsak den nationella miljöhälsorapporten och resultaten går därför i de flesta fall att jämföra med den nationella och övriga tre regionala rapporter. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen.Resultaten för Halland visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011. Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden. Fler barn störs dock av buller i bostaden och i skolan. Fler barn lyssnar på hög musik. Fler barn exponeras för tobaksrök. Fler barn har allergisnuva, astma och hudallergi, medan förekomsten av pollenallergi är oförändrad. Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen. Barn vistas mer sällan i grönområden. Klimatoro har lyfts in som ny fråga i enkäten 2019 och det är tydligt att klimatförändringarna oroar många 12-åringar.Enkätundersökningen gjordes före covid-19-pandemin, och resultaten tar således inte hänsyn till eventuella förändringar i exponering för miljöfaktorer som kan ha påverkats av åtgärder på grund av pandemin. Effekterna av pandemin på samhället i allmänhet och vården i synnerhet visar dock starkt på betydelsen av att arbeta förebyggande och långsiktigt med miljörelaterade hälsofrågor för att avlasta sjukvården genom att stärka folkhälsan.Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag, och innebär att barns rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Agenda 2030 och dess 17 globala mål är en förutsättning för hållbar utveckling ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. I Sverige är det övergripande generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Folkhälsopolitikens övergripande mål är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen inom en generation. Barnmiljöhälsorapport 2021 är ett underlag för hela detta arbete.Denna rapport vänder sig till alla som på något sätt påverkar barns miljö och vardag i sina beslut, till exempel beslutsfattare och handläggare på kommuner, regionen och länsstyrelsen, men även till dem som är verksamma inom barnhälsovård, förskola och skola. Rapporten kan användas som beslutsunderlag för åtgärder och prioriteringar för att förebygga ohälsa och uppnå jämlik hälsa, samt i arbetet med Agenda 2030, miljömålen och folkhälsomålen.Brittis Benzler, Landshövding, Länsstyrelsen i Hallands län
|
|
| 8. |
- Hagvall, Lina, et al.
(author)
-
Barnmiljöhälsorapport 2021 Kronoberg
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- FörordAtt alla barn får bra förutsättningar till en god hälsa är grundläggande för att de ska få ett gott och långt liv. Miljön under uppväxten påverkar deras hälsa, både som barn och som vuxna.Kunskap om barns hälsa är en viktig grund för beslut och prioriteringar. Genom beslut baserade på fakta gynnas en god och jämlik levnadsstandard. Folkhälsomyndighetens nationella miljöhälsoenkät 2019 med barnfokus publicerades i Miljöhälsorapport 2021. Studien rör bland annat miljörelaterade exponeringar, hälsofrämjande faktorer, besvär och sjukdomar hos barn i åldrarna åtta månader, fyra och tolv år. Rapporten innehåller också jämförelser över tid, då resultaten jämförs med studien från 2011. Enkäten gjordes före covid-19-pandemin och tar därför inte hänsyn till miljöfaktorer som kan ha påverkats av pandemin. Pandemins effekter på samhället pekar dock starkt på att det är viktigt att arbeta förebyggande och långsiktigt med folkhälsa för att på så sätt avlasta sjukvården.Arbets- och miljömedicin Syd har i samarbete med Länsstyrelsen i Kronobergs län sammanställt den här rapporten för Kronobergs län. Den bygger på svaren från vårdnadshavare och barn i länet i miljöhälsoenkäten 2019. Barnmiljöhälsorapport Kronoberg 2021 är en av fyra regionala rapporter. Övriga län som gjort rapporter är Blekinge, Skåne och Halland. Strukturen följer i huvudsak den nationella rapporten och resultaten går att jämföra med såväl den nationella som de övriga tre regionala rapporterna. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen.Resultaten för Kronoberg visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011. Några exempel:Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden.Fler barn störs av buller i bostaden och i skolan.Fler barn lyssnar på hög musik.Fler barn exponeras för tobaksrök.Fler barn har allergisnuva och pollenallergi.Fler har hudallergi och astma.Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen.Barn vistas mer sällan i grönområden.Klimatförändringarna oroar många tolvåringar.Enligt Barnkonventionen ska barns rättigheter alltid tas hänsyn till i beslutsprocesser som rör barn. De sjutton globala målen i Agenda 2030 handlar om hållbar utveckling ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Det övergripande generationsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen är den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Folkhälsopolitikens övergripande mål är att underlätta en god och jämlik hälsa i hela befolkningen inom en generation. Barnmiljöhälsorapport 2021 är ett bra underlag för detta arbete.Barnmiljöhälsorapport 2021 Kronoberg vänder sig främst till dig som påverkar barns miljö och vardag i dina beslut. Du kanske är beslutsfattare eller handläggare inom miljöhälsområdet på kommuner, regionen och länsstyrelsen. Den är tänkt att användas som kunskapsunderlag för åtgärder och prioriteringar. Jag hoppas att den bidrar med viktig kunskap för att vi tillsammans ska främja alla barns hälsa i vårt län.MMaria Arnholm, Landshövding, Länsstyrelsen i Kronobergs län
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hallberg, Johan
(author)
-
Miljöhälsorapport Gävle Dala 2017
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- God och jämlik hälsa är både en förutsättning och ett mål för en hållbar samhälls-utveckling. Jämlik hälsa uppnås genom att skillnaderna i förhållanden, villkor och möjligheter minskar mellan människor i olika sociala grupper och sociala positioner. De senaste decennierna har dessa skillnader ökat vilket bland annat speglats i en växande skillnad i medellivslängd mellan olika socioekonomiska grupper i Sverige.Till de bestämningsfaktorer för hälsa som vi som samhälle kan påverka för att skillnaderna i hälsa ska minska hör, förutom sociala och ekonomiska faktorer, flera faktorer som kopplar till människors livsmiljö. Hit hör till exempel tillgång till rent vatten, frisk luft, god miljö både inomhus och utomhus och sunda och säkra produk-ter. Hur samhället är planerat påverkar i vilken utsträckning länets invånare utsätts för olika miljöfaktorer som till exempel luftföroreningar och buller. Närmiljöns utformning med vägar, cykelbanor, bostads- och grönområden är exempel på andra faktorer som påverkar människors hälsa. Miljöhälsorapport Gävle Dala 2017 bidrar med aktuell kunskap om sambandet mellan miljö och hälsa och fungerar som ett viktigt underlag i planeringen och byggandet av hållbara samhällen.Miljöhälsorapport Gävle Dala 2017 är resultatet av ett samarbete mellan Läns-styrelserna i Gävleborg och Dalarna samt Region Gävleborg och Landstinget Dalarna. Rapporten ger en aktuell bild av miljöhälsoläget i våra båda län och beskriver även exponeringen för några olika miljöfaktorer.
|
|
