| 1. |
- Alexanderson, Kristina, et al.
(författare)
-
Rehabkoordinatorer inom psykiatrin:erfarenheter från läkare : Resultat från Region Stockholm
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presenteras resultat från två enkäter som skickades till läkare verksamma inom psykiatrin i Stockholms län år 2018 respektive år 2020. Enkäterna innehöll frågor om läkares arbete med sjukskrivningar. Syftet var att få kunskap om läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning av patienter inom psykiatrin och om detta förändrades när den nya funktionen rehabiliteringskoordination(1-3) infördes vid psykiatriska enheter. Enkäterna baserades på enkäter använda i tidigare studier(4, 5).
|
|
| 2. |
- Andersson, Ann-Christine, 1968-
(författare)
-
Förbättringskunskap och förbättringsforskning : Kunskapsöversikt om förbättringsarbetes framväxt inom hälso- och välfärdssektorn i Sverige, samt implikationer för projektet Barnens Bästa Gäller! i Kronoberg
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna kunskapsöversikt är att belysa hur förbättringskunskapen utvecklats i den svenska hälsovård- och välfärdssektorn, och vilka implikationer förbättringskunskap kan ha för projektet ”Barnens Bästa Gäller! i Kronoberg” (BBGiK). Rapporten avslutas med en diskussion om de möjligheter och utmaningar som påverkar projektet. Förbättringskunskap är nära besläktat med kvalitetsutveckling, och är numer vanligt förekommande i hälso- vård- och välfärdsorganisationer. De lagar och regelverk som styr innefattar skyldigheter att bedriva kvalitetsutveckling, och Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) gäller för både vård- och omsorgsorganisationer.Rapporten lyfter fram förbättringskunskapens ursprung, dess forskningsanknytning och evidens och utveckling och övergång till vård- och välfärdsorganisationer. När förbättringskunskap fått fäste i den kunskapsintensiva evidensbaserade vårdsektorn och förbättringsarbeten började bli mera vanligt, uppstod frågor om hur förbättringsmetoder fungerar. Flera av de tidiga aktörerna inom förbättringskunskap var läkare och sjuksköterskor, och därför blev det angeläget att även arbetet med förbättringar kunde betraktas utifrån evidenskrav. Runt sekelskiftet 2000 började de första forskningspublikationerna dyka upp. En av förbättringsforskningens stora utmaningar är att utveckla vetenskaplig robust kunskap, och en vanlig kritik har varit att en svag vetenskaplig och teoretisk grund.I rapporten har befintlig litteratur producerad i Sverige, i form av böcker och bokkapitel, avhandlingar och artiklar, sammanställts och analyserats avseende publikationsfrekvens över tid och innehåll (tema). Sammanställningen lyfter fram studier som har extra relevans för projektet, såsom samverkansprojekt och olika ansatser att överföra och anpassa förbättringskunskap till den sociala sektorn. Mellan åren 2007–2020 utkom 30 böcker, bokkapitel och enklare skrifter. De flesta är läroböcker i form av antologier skrivna för vårdens professioner och handlar ofta om grundläggande förbättringskunskap. 32 avhandlingar från nio svenska lärosäten identifierades, den första från 2003. Flera avhandlingar intar organisationsperspektiv, men även ledarskap, patientsäkerhet och patientinvolvering/delaktighet förekommer. Totalt 210 artiklar identifierades publicerade mellan 1992 och 2020, med flest antal (n=166) efter 2011. Tematiseringen resulterade i sex olika teman: 1) Systematiskt och värdeskapande förbättringsarbete; 2) Samverkan mellan organisationer och vårdgivare; 3) Användning av förbättringsmetoder och (teoretiska) modeller; 4) Ledarskap och lärande; 5) Mätningar, kvalitetsregister och uppföljning; samt 6) Personinvolvering och patientsäkerhet.Delaktighet och samskapade är en tydligt ökande trend inom vården. Samtidigt har det inom sociala verksamheter länge ansetts viktigt att beakta personers rättigheter och möjligheter till inflytande. Sammanställningen pekar mot en utveckling där samverkan mellan organisationer och samskapande med dem vård och omsorg är till för blir en allt viktigare faktor. Detta är en viktig aspekt för projektet BBGiK, som spänner över flera olika verksamheter och organisationer. Det är alltid en utmaning när olika verksamheter tillsammans ska hitta fungerande lösningar. Denna utmaning blir inte mindre av att de kommer ifrån olika kunskapstraditioner, men i projektet finns förutsättningar för gemensamt lärande runt en gemensam modell. En förutsättning för att lyckas med förbättringsarbete är ett aktivt ledarskap, och strävan mot samma gemensamma mål: ”att skapa en trygg och säker uppväxt för VARJE barn genom främjande, tidiga och samordnade insatser”.
|
|
| 3. |
- Brüde, Ulf, et al.
(författare)
-
Vem har kolliderat med vem och var? : analys av omkomna 1996-2005
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study has been performed by VTI for the Swedish Road Traffic Inspectorate. The aim was to collect data which will make it possible to describe, analyse and try to explain the changes in the number killed in traffic over the period 1996-2005. Previously it was possible to observe long term changes on the basis of a breakdown by state/ municipal road management authorities and a breakdown by accident type. This was no longer possible after the introduction of a new accident data system in 2003. In this project, an alternative breakdown and description of the development in the number killed is proposed. For each individual year (1996-2005) a "collision matrix" is constructed. This matrix shows which road user categories have been killed and whether this has occurred without a collision (single vehicle accident) or in collision with some other traffic element. Breakdowns by "urban/rural", sex and age group are also made in the matrix. Both the assessment of the police and the definition of urban areas by Statistics Sweden SCB have been used as regards the urban/rural breakdown. The breakdown urban/rural is a substitute for municipal/state road management authority, and the breakdown non-collision/collision is a substitute for accident type.
|
|
| 4. |
- Eerola, Paula, et al.
(författare)
-
Accelerator-based infrastructures in the fields of particle and nuclear physics
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Council for Research Infrastructures (RFI) within the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet) commits a significant part of its annual budget to accelerator-based infrastructures in particle and nuclear physics. The funding covers membership fees, running costs and investments. The Swedish activities in these fields are mainly focused on CERN (Geneva, Switzerland) and FAIR (Darmstadt, Germany). In 2019, RFI decided to commission an investigation and landscape analysis of the research infrastructures they fund in these fields. The report is meant to support the Council’s work in ensuring that these funds are strategically well-spent and of maximum benefit to the research community. A panel of seven experts from the Nordic countries have worked on the task with the aid of data from relevant documentation, hearings, interviews and questionnaires. The report contains several concrete recommendations given from the authors to RFI.
|
|
| 5. |
- Elgmark Andersson, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Fysiska aspekter
- 2013
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Elgmark Andersson, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Psykosociala aspekter
- 2014
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
- Eliasson, Kristina, 1979-
(författare)
-
Företagshälsovårdens arbete med förebyggande arbetsmiljöåtgärder inom fysisk arbetsmiljö : Arbetssätt, metoder och effekter
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av företagshälsovårdens viktigaste uppgifter är att arbeta med primärpreventiva tjänster för att förebygga arbetsrelaterade ohälsa hos sina kundföretag. Det finns generellt sett lite internationell forskning om företagshälsovård och dess förebyggande arbetsmiljöarbete. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur företagshälsovården arbetar som utförare av arbetsmiljöinterventioner hos olika kundföretag med inriktning på primärprevention gällande fysisk arbetsmiljö. Sju artiklar inkluderades i studien. Resultatet visar att det finns få studier där det tydligt framgår att företagshälsovården är utförare av interventionen. De inkluderade studierna visar att när ett multidisciplinärt team varit involverat samt när interventioner har skett på flera nivåer, det vill säga på organisations-, grupp- och individnivå så har effekten varit positiv. Framgångsrika arbetssätt som testats av företagshälsovården för ett primärpreventivt arbete inom fysisk arbetsmiljö har bland annat inneburit systematiska riskbedömningar och teamarbete tillsammans med kundföretaget.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Gunnarsson, Lars-Gunnar, 1948-, et al.
(författare)
-
Epidemiologiskt undersökta samband mellan Alzheimers sjukdom och faktorer i arbetsmiljön
- 2015
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Epidemiological evidence on associations between work environment and Alzheimers disease Lars-Gunnar Gunnarsson, assistant professor at School of Medicine, Örebro University, Sweden andLennart Bodin, professor emeritus, Department of Statistics, Örebro University, Sweden and senior researcher at Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institute, Sweden.In this systematic literature review we identified 50 original publications on associations between work and Alzheimer’s disease. GRADE guidelines were used to secure high scientific quality and reliable guidelines were applied to classify the papers. Thirty-one papers fulfilled high quality standards while 19 were methodologically deficient and thus were excluded from our meta-analyses.Twenty-seven studies concerned exposure to electromagnetic fields and two published meta-analyses indicated a weighted relative risk (RR) reaching 2.0. Our meta-analysis was only based on twelve high quality publications and the weighted relative risk included statistically over chemicals was evaluated in seven studies and the weighted RR was 1.55 (95% confidence interval 1.19-2.02). Only some few publications concerned pesticides and other chemicals and the weighted RR indicated increased risk.Higher education and work complexity were evaluated in eleven publications and our meta-analysis show a reduced the risk for Alzheimer’s disease. The weighted RR was 0.47 (95% confidence interval 0.35-0.63). Both factors were independently and additively protective.There are indications of an association between ALS and exposure to heavy muscle work especially in combination with muscle trauma, i.e. professional football players are reported to have an elevated risk. More studies are needed with more precise measures on these exposures.
|
|
