| 9. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. ; :20 December 2017
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen. Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta. Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor. Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv. Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder. Läs och se forskning om äldre i arbetslivet. Kerstin Nilsson, Docent i folkhälsovetenskap epidemiologi, Arbets- och miljömedicin Lunds universitet Boo Johansson, Professor i psykologi, AgeCap - Centrum för åldrande och hälsa, Göteborgs universitet Per-Olof Östergren, Professor Socialmedicin och global hälsa, Lunds universitet Roland Kadefors, Professor, avdelningen för Sociologi och Arbetsvetenskap Göteborgs universitet Gunnar Aronsson, Professor i arbets- och organisationspsykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet Margareta Torgén, MD PhD, Arbets- och miljömedicin, Inst med vet Uppsala universitet Sten Gellerstedt, adj professor Luleå tekniska universitet Lena Abrahamsson, Professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet Catarina Nordander, Docent överläkare Arbets- och miljömedicin Lunds universitet Kai Österberg, Docent, leg psykolog, universitetslektor Institutionen för psykologi, Avd för neuropsykologi, Lunds universitet Ingmar Skoog, Professor Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, föreståndare för AgeCap - Centrum för åldrande och hälsa, Göteborgs universitet Pia Hovbrandt, Lic universitetslektor arbetsterapi, Lunds universitet Gerd Johansson, Professor Ergonomi och Aerosolteknologi, Institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet Mikael Widell Blomé, Docent Ergonomi och Aerosolteknologi, Institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet Mats Bohgard, Professor i arbetsmiljöteknik LTH, Lunds universitet Stefan Pinzke, Docent Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp Mikael Forsman, Professor i ergonomi, IMM - Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet Peter Lundqvist, Professor Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp Anna-Lisa Osvalder, Professor i Människa-maskinsystem, Design & Human Factors, Chalmers tekniska högskola och Ergonomi och aerosolteknik, Lunds universitet Inger Arvidsson, Dr.Med.vet. Fysioterapi, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet Peter M. Nilsson, Professor Malmö Kerstin Persson Waye, Professor Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Janicke Andersson, Fil.Dr. i Äldre och åldrande, Lunds universitet Clary Krekula, Docent i sociologi, Karlstads universitet Elisabet Cedersund, Professor i äldre och åldrande, Linköpings universitet Mona Eklund, Senior professor i arbetsterapi och aktivitetsvetenskap, Lunds universitet Bengt Järvholm, Senior professor i yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Johan Stahre Professor produktionssystem, Chalmers tekniska högskola, ordförande för nationella forsknings- och innovationsrådet inom produktion och sekreterare i svenska Produktionsakademien Elisabeth von Essen Fil.Dr. Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi SLU Alnarp Maria Sjölund, Fil.Dr. Högskolan i Gävle Maria Warne, Fil.Dr. Mittuniversitetet, Östersund. Lars Rylander, Docent Epidemiolog, Arbets- och miljömedicin Lunds universitet Mikael Ottosson, Docent Arbetsvetenskap, Historiska institutionen, Lunds universitet Mikael Stattin, Docent universitetslektor vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet Erika Wall, Docent i sociologi, verksam i rehabiliteringsvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund Anna Rignell-Hydbom, Docent Arbets- och miljömedicin Lunds universitet Kjell Torén, Professor överläkare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet Susanna Toivanen, Professor i sociologi, inriktning arbetslivsvetenskap, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola Måns Svensson, Docent i rättssociologi Lunds universitet Carita Håkansson, Docent Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet Veronica Lövgren, Fil.Dr. Socialt arbete, Umeå universitet Centrum för funktionshinderforskning Mats Hagberg, Professor Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Lotta Dellve, Professor Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Kerstin Wentz, Professor Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Anna Larsson, Forskningsassistent Arbets- och miljömedicin Lunds universitet Ann Bergman, Professor i arbetsvetenskap Handelshögskolan Karlstads universitet Per Lindberg, Docent i arbetshälsovetenskap, Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Christofer Rydenfält, Fil. Dr. Ergonomi och Aerosolteknologi, Institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet Kjerstin Stigmar, Med Dr, leg sjukgymnast, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet Gunnar Gillberg, Fil.Dr. universitetslektor Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Maria Albin, Professor överläkare Institutet för miljömedicin Karolinska institutet Lisa Björk, Dr. arbetsvetenskap och utvecklingsledare vid Institutet för stressmedicin i Göteborg Satu Heikkinen, Fil.Dr. i sociologi, Karlstads universitet Åsa Tjulin, Fil.Dr. Mittuniversitetet, Östersund
|
|
| 10. |
- Warne, Maria, 1957-, et al.
(författare)
-
Trygg i Åre – arbetsgivare mot droger : Slutrapport från genomförd forskning i projektet
- 2017
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under åren 2014-2016 har projektet ”Trygg i Åre - arbetsgivare mot droger” bedrivits med fokus mot att minska alkohol- och droganvändande bland säsongsanställda i kommunens företag. Projektet har drivits av kommunens drogsamordnare och en styrgrupp bestående av representanter från olika företag i regionen och Åre hälsocentral. De insatser som främst genomförts har varit: framtagande och implementering av en alkohol- och drogpolicy, fem utbildningstillfällen för arbetsgivare och chefer med personalansvar, ett utbildningstillfälle för projektets styrgrupp och kommunens personalavdelning avseende policyutveckling, kommunikationsinsatser via en utvecklad hemsida och sociala medier samt spridning av projektet genom en web-baserad värdskapsutbildning för personal hos stora arbetsgivare, krögarträffar, rekryteringsdagar etc. Projektets huvudmål har varit att minska användandet av alkohol- och droger på arbetsplatser med säsongsanställd personal i Åre kommun. Delmålen har handlat om ökad kunskapsnivå hos arbetsgivare, ökade förebyggande insatser, ökad förmåga till tidiga insatser och tydligt ställningstagande mot alkohol och droger. Projektets forskare har följt projektet interaktivt och kopplat tillbaka resultat vid ett flertal styrgruppsmöten. Projektets insatser har utvärderats via en enkät till medarbetare i företagen före och efter projektet omfattande 43 frågor om alkohol- och drogförebyggande arbete, arbetssituation, alkoholvanor, droger, hälsa och levnadsvanor. Kvalitativa analyser har bestått av intervjuer med ledare och deltagare i styrgruppen och noteringar från deltagande vid elva styrgruppsmöten. En enkätstudie med jämförelser av förhållanden i områdena Åre och Härjedalen har också genomförts. Enkäten besvarades 2014 av 611 personer (54 procent kvinnor, 46 procent män) i Åre-området, vilket utgjorde 47 procent av de som blev tillfrågade. Motsvarande siffror 2016 var att 423 personer (49 procent kvinnor, 51 procent män) besvarade enkäten med en svarsfrekvens på 34 procent. Enkäten besvarades 2016 av 125 personer i Härjedalen-området (svarsfrekvens 30 procent). Resultat från enkätstudien före projektets insatser visade att i gruppen 18-24 år fanns den högsta riskkonsumtionen av både alkohol (90 procent) och droger (6 procent). I åldersgruppen 18-24 år fanns inga signifikanta skillnader mellan könen när det gällde riskbruk av alkohol, till skillnad från droganvändning där fler män än kvinnor visade sig ha ett drogmissbruk. När det gäller det förebyggande arbetet svarade 87 procent att företaget hade en alkoholpolicy och 85 procent att det fanns en drogpolicy. Resultat av de mulitivariata regressionsanalyserna av riskkonsumtion av alkohol visade att för kvinnor var detta associerat till faktorerna: bo med kollegor/vänner, ej vara fast boende i Åre, arbeta kväll/skift. För männens del var det att vänner ofta dricker sig berusade och om de upplevde ett gott arbetsklimat som visade sig ha en signifikant association. Resultatet av de multivariata regressionsanalyserna, där riskkonsumtion av droger studerades, visade att drogriskbruk för både kvinnors och mäns del var associerat med att ha vänner som ofta dricker sig berusade. För männen var dessutom säsongsanställning associerat till ett drogriskbruk. Resultatet av intervjuer med ledare och av medarbetares öppna svar i enkäten visade att för att nå framgång i det alkohol- och drogförebyggande arbetet finns det flera utmaningar som framförallt handlar om normer och ledarskap. Tre teman utkristalliserades i analysen: reproducerande av alkoholnormer, en alkoholkontrollerande arbetsmiljö och omhändertagande ledare. Ledarna såg alkohol som en naturlig del på skidorten och medarbetarna lyfte fram problematik kring ett aktivt policyarbete parallellt med en liberal hållning till alkohol och ”partykultur”. Jämförelser av enkätresultat före och efter projektets insatser visade på flera positiva tendenser. När det gäller riskkonsumtion av alkohol, mätt med frågeformuläret AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test), noterades en signifikant minskning av riskkonsumtionen: 75 procent av de säsongsanställda angav riskkonsumtion 2014 jämfört med 56 procent 2016. För riskkonsumtion av droger, mätt med frågeformuläret DUDIT (Drug Disorders Identification), var konsumtionen relativt likartad före och efter projektet. Enkätresultat om arbetsgivarnas förebyggande arbete visar att andelen medarbetare som uppger att arbetsplatsen har en alkoholpolicy respektive drogpolicy har ökat signifikant sedan 2014, signifikant fler uppger att arbetsgivaren genomför slumpmässiga nykterhetskontroller och drogtester samt en större andel har vid eftermätningen kännedom om att arbetsgivaren erbjuder rehabilitering om alkohol- eller drogproblem uppdagas. När det gäller arbetsvillkor och hälsa kan utläsas att andelen som arbetar 40 timmar eller mer och övertid ökat något, oförändrad hälsa mätt med en positiv hälsoskala (Positive Health Scale), en liten minskning av sjuknärvaro och att drygt 80 procent av de anställda angav att de ofta/alltid upplever en meningsfull fritid både före och efter projektet. Intervjuer med deltagare i styrgruppen pekar på flera positiva resultat som en ökad samverkan mellan företagare i Åre, ett mer aktivt ställningstagande och agerande när det gäller alkohol och droger. De intervjuade styrgruppsdeltagarna nämnde även att ledare nu vågar prata om problem som uppstår kring alkohol och droger, att de fångar upp de unga tidigt men också att det finns en ökad förmåga att hitta dem som har haft problem länge. Projektledaren menar att hen lagt märke till att det är en förändring bland chefer i deras förhållningssätt till det drogförebyggande arbetet. De intervjuade menar att de utbildningar som genomförts har bidragit till en ökad kunskap inom alkohol- och drogområdet och hur de som chefer kan agera, främst bland företagare i Åre och i mindre utsträckning vid andra orter i området. Styrgruppens deltagare nämner även att framtagande och implementering av alkohol- och drogpolicyn varit en viktig del i projektet liksom förändrade rutiner vid rekryteringar inför kommande säsong och ökad förmåga att agera då alkohol- och drogproblem uppdagas, bland annat genom ökat samarbete med områdets hälsocentral. En jämförelse mellan enkätresultat för områdena Härjedalen och Åre visade på signifikant lägre riskkonsumtion av alkohol bland både kvinnor och män i Härjedalen. Däremot fanns inga signifikanta skillnader gällande riskkonsumtion av droger. När det gäller de svarandes bedömning av förekomst av alkohol- och drogpolicy och utandningstester var dessa mer förekommande i Åre-området. Säsongsanställning på en vinterturistort kan innebära särskilda utmaningar när det gäller levnads- och arbetsvillkor samt alkohol- och drogkonsumtion och därför är studier angelägna. Forskningsområdet är av betydelse eftersom kunskapen är ofullständig om alkoholrelaterade problem i arbetslivet särskilt när det gäller tillfälliga anställningar som säsongsanställning. Det finns också behov av att utveckla interventioner för att förebygga alkohol- och drogproblem i arbetslivet samt att följa sådana via kvantitativa och kvalitativa studier. Resultaten av genomförd utvärdering och forskning bör tolkas med viss försiktighet på grund av den relativt låga svarsfrekvensen i genomförda enkätstudier, att data utgörs av tvärsnitt och att det finns skillnader i åldersfördelning och boendeformer i Åre-området före och efter projektet. Med denna reservation i åtanke kan ändå följande slutsatser dras: Riskkonsumtionen av alkohol och droger ligger på en hög nivå bland studerad säsongsanställd personal jämfört med nationella urval och fortsatta förebyggande och främjande insatser är därför angelägna. Enkätresultat före och efter projektets insatser och genomförda intervjuer med ledare och deltagare i styrgruppen tyder på att projektet haft signifikanta effekter för att minska användandet av alkohol på en del företag med säsongsanställd personal i Åre-området. Genomförda utbildningar och övrig kunskapsspridning förefaller ha bidragit till ökad kunskapsnivå hos ledare i företag avseende alkohol- och drogfrågor och handlingsförmåga att förebygga dessa problem. Projektet har i mindre utsträckning nått orter utanför Åre by och därför finns behov av fortsatta insatser. Projektets utbildningar, kunskapsspridning och utveckling av policy för alkohol och droger har bidragit till ökade förebyggande insatser och ett mer tydligt ställningstagande mot alkohol och droger. Förädling av policyn och utvecklad hemsida har också bidragit med kunskap om hur arbetsgivare kan arbeta med förebyggande och främjande insatser och till strategier vid rekrytering av säsongsanställda. Andra positiva effekter i projektet är ett mer utvecklat samarbete med hälsocentral gällande alkohol- och drogfrågor samt att samarbetet mellan representanter från Åre kommun, företrädare för näringslivet och forskare upplevts positivt av berörda personer. Resultaten tyder på signifikanta skillnader mellan alkohol- och drogkonsumtion i Härjedalen jämfört med Åre området. Förklaringar bakom dessa skillnader bör analyseras inför fortsatta insatser. Projektet har i liten omfattning fokuserat på frågor kring anställningsvillkor, arbetsvillkor och hälsa. Då forskning visar på samband mellan dessa faktorer och alkohol- och drogkonsumtion bör detta beaktas i fortsatta insatser. Resultaten pekar på att sociala faktorer har stor betydelse för riskkonsumtion, framförallt gällande alkohol. Ett förebyggande arbete måste därför omfatta boendeformer, kultur och n
|
|
