| 1. |
- Thomée, Sara, 1965, et al.
(författare)
-
Test av ett datoriserat uppmärksamhetstest: Påverkar språket resultaten? En jämförelse av amerikansk originalversion och svensk version av IVA
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVA+Plus Inte grated Visual and Auditory Continuous Performance Test (IVA+) är ett amerikanskt dator iserat test som mäter auditiv och visuell uppmärksamhet. I samband med forskningsprojektet GODA testades försökspersoner och deras kontroller med ett IVA+ som anpassats till svenska. Preliminära resultat i studien tydde på en snedfördelning mellan auditiva och visuella delskalor. En studie genomfördes därför med syfte att jämföra den amerikanska originalversionen och den svenska anpassade versionen. Tjugosju personer i åldrarna 18 - 60 år testades med IVA+ två gånger med 7 - 20 dagars mellanrum (mv 8,08), ena gången med den amerikanska originalversionen och andra gången med den svenska versionen. Hälften började med den amerikanska och hälften med den svenska versionen. De två språkversionerna skiljde sig åt genom att auditiv responstid var något snabbare i d en svenska versionen (33 ms). Desto större skillnader framkom dock mellan auditiv och visuell responstid inom både den amerikanska och den svenska versionen av IVA+. Auditiv responstid var i båda språkversionerna mer än 1 standardavvikelse bättre än det no rmerade genomsnittet, medan visuell responstid låg nära förväntat värde. Skillnader framkom också i ytterligare några subskalor. Det visade sig i kontakt med testförlaget BrainTrain Inc, att det varit känt sedan 2011 att den svenska ljudfilen var något sna bb och att detta hade korrigerats för i senare versioner av testet. Genom att lägga till 31 ms till de auditiva responserna i vårt dataset kunde skillnaderna mellan språkversionerna jämnas ut. Oavsett detta, tycks både originalversionen och den anpassade s venska versionen av IVA+ ha innehållit ett systematiskt fel som ger ett bättre än förväntat resultat avseende auditiv snabbhet vid våra datainsamlingar. Bl a testledareffekt och selektionsbias diskuteras som tänkbara förklaringar till resultaten. Mest sann olikt är dock att något i tekniken påverkar resultaten, t ex genom en felklockning av stimuli och/eller respons. Detta gör att de standardiserade normerna knappast kan tillämpas på den insamlade datan. På grund av osäkerheten i vad felet består krävs stor försiktighet även vid framtida datainsamling och särskilt vid klinisk tillämpning av testresultaten. I forskningsstudier bör det vara mindre problematiskt så länge testningarna används för att jämföra grupper eller för att göra för - och eftermätningar för att t ex utvärdera en intervention, dvs där resultaten kan vara oberoende av normeringen. Det är dock troligtvis viktigt att samma hård - och mjukvara används till samtliga testningar.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Aronsson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Healthy workplaces for women and men of all ages
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this knowledge compilation is to contribute with knowledge about the work environment in relation to the ever-older workforce. How do employee needs and possibilities change from a course of life perspective? What should the employer and other work environment actors think about in order for the workforce to be able to and want to work to a high age?The Swedish Work Environment Authority wishes to give an overarching knowledge profile of different aspects of the work environment and the ageing workforce, and we therefore asked seven researchers to summarise the research-based knowledge within each of their areas, from a course of life and gender perspective. An eighth researcher acted as an editor for the anthology, and has also written the preface.In summary, the report shows that we are becoming even healthier, living ever longer and working to an ever higher age. Older people in the workforce are positive for the economy because productivity increases, and the business sector can make use of competent and experienced staff for a longer time. But for the older labour force to be healthy and want to work at higher ages, one needs to take into consideration how ageing influences health and the capacity to work. With age, all people are affected to different degrees by reduced vision, hearing and physical capacity, as well as longer reaction times. Even their cognitive capacity changes. Certain cognitive abilities are strengthened with rising age, while others deteriorate. With an ageing workforce, more employees have chronic illnesses, which, however, seldom affect the actual working ability. Changes in working life also affect health and wellbeing, for example deregulated work and the technical development. Age and previous experiences impact upon our ability to adapt to these changes. One factor that promotes adaptation is partly resilience (that is to say, resistance and the ability to adapt to the new), partly compensation strategies when the mental and physical resources change. There are no great differences between gender when it comes to the consequences of ageing on health and wellbeing in the work. On the other hand, the public health trend shows increasing differences in health between the lower educated and the higher educated - a difference increasing more quickly among women than among men. The gender-segregated labour market also means that more women than men work in physical and mentally burdensome work. Attitudes at the workplace also affect wellbeing and the will to continue working at higher ages. Men tend to be more sensitive to age discrimination while women run the risk of double discrimination, that is to say based upon both gender and age. Work environment and the attitude to an older workforce are central to the considerations that an employee makes in the choice between continuing to work and retiring. Other prerequisites that influence the decision are one’s own health, private finances and self-fulfilling activities.The employer can do a great deal to lengthen and improve their employees’ working life. Systematic work environment management benefits everyone, and it can contribute to everyone keeping their working ability and to older people wanting to and being able to work for longer. Occupational health services of good quality also play an important role. Technical aids and adaptation of the working pace and working tasks are other measures that improve the work environment for the older workforce. The employer can also contribute to stimulating work arrangements and organisational support for the employees in order to strengthen their resilience and promote the development of compensation strategies.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Nilsson, Kerstin
(författare)
-
Åtgärder för att minska risken för arbetskador bland äldre lantbrukare
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På grund av den förändrade demografin blir det allt fler äldre inom arbetskraften i västvälden. Detta inte minst inom lantbruket där antalet äldre som arbetar kvar till en hög ålder är betydande. De generella fysiologiska förändringarna med ökande ålder, som exempelvis sämre syn, hörsel och reaktionsförmåga, är riskfaktorer för att drabbas av arbetsskador. Lantbruket är samtidigt en av Sveriges farligaste arbetsplatser. Med anledning av detta är det viktigt att åldersanpassa arbetslivet utifrån dessa åldersförändringar. Det övergripande syftet med projektet var att studera genomförda åtgärder för att minska risken för arbetsskador bland äldre inom lantbruket. Projektet bestod av två delar: i) Att göra en kunskapsöversikt av internationella interventioner för äldre inom lantbrukets arbetsmiljö där åtgärderna ska ha utvärderats. Kunskapsöversikten avser därigenom att kunna visar på vilka insatser som verkligen har visat sig minska risker för olyckor och ohälsa i lantbruksarbetet bland äldre (55 år och äldre). ii) Att intervjua äldre lantbrukare om vilka åtgärder de hade vidtagit i sitt dagliga arbete vid ökande ålder för att minska risken för arbetsskador. Den systematiska litteraturgenomgången av internationella studier visade på bristen av utvärderade åtgärder och interventioner angående att minska risken för arbetsskador bland äldre på lantbruk. Trots åtskilliga sökningar återfanns enbart tre utvärderade interventioner varav enbart två hade utvärderat effekten av åtgärden och en hade utvärderat antalet deltagare i interventionen. Resultatet från intervjustudien med de äldre lantbrukarna visade på att de åtgärder som de hade vidtagit för att klara av sitt dagliga arbetsliv var: 1) Anpassa arbetet till sitt funktionella åldrande genom att lägga om produktionsinriktningen, köpa in tjänster eller låta någon annan göra alltför fysiskt tungt och stressande arbete; 2) Lyssna på sin kropp och ta pauser, vila och återhämta sig så man inte blev för sliten och för att minska risken för olyckor och skador; 3) Kontinuerligt underhåll av maskiner, byggnader och utemiljöer; 4) Använda ny teknik för att minska arbetsbelastningen och göra arbetet säkrare; 5) Fysiskträning för att stärka alla kroppens muskler och bevara/förbättra styrka och uthålligheten. 6) Personlig skyddsutrustning och funktionella arbetsskor och arbetskläder.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Rydenfält, Christofer, et al.
(författare)
-
Mobila tvärprofessionella hemsjukvårdsteam : påverkan på arbetsmiljön för hemsjukvårds- och hemtjänstpersonal och utformning av digitalt stöd : slutrapport
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta projekt har vi studerat organisationsformer och behov av digitalt stöd för mobila tvärprofessionella hemsjukvårdsteam vid vård av multisjuka äldre. Projektet är en direkt fortsättning på AFA-projektet ”Hur kan arbetsmiljön för personer inom hemsjukvården förbättras genom att e-hälsolösningar skapar kompetensstöd vid ensamarbete?”Projektets syfte är att undersöka hur organisering i mobila tvärprofessionella hemsjukvårdsteam påverkar arbetsmiljön för hemsjukvårds- och hemtjänstpersonalen. Vi avser också ta fram konceptuella förslag på digitala och organisatoriska lösningar som dels tillfredsställer de kommunikations- och stödkompetensbehov som finns i och med det tvärprofessionella arbetssättet, dels, skapar förutsättningar för en förbättrad arbetsmiljö.
|
|
| 8. |
- Ekblom, Björn, et al.
(författare)
-
Studier av stridsvärde vid långvarigt arbete - Sammanfattning och reflektioner : Rapport 9.
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den militärmedicinska forskningsgruppen vid Åstrandlaboratoriet, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Stockholm, har som forskningsuppgift med stöd från Försvarsmakten att studera och föreslå insatser för att upprätthålla stridsvärdet för trupp under långvarigt fysiskt arbete. Forskningen har hitintills resulterat i åtta rapporter, där fysisk arbetsförmåga studerats under olika förhållanden. Föreliggande rapport sammanfattar de huvudsakliga resultaten från dessa undersökningar men omfattar också en diskussion gällande skillnader och likheter mellan kvinnors jämfört med mäns adaptation till långvarigt och tungt arbete samt ett kort avsnitt om fortsatta undersökningar, byggda på tidigare resultat.
|
|
| 9. |
- Flockhart, Mikael, et al.
(författare)
-
Slutövning GMU: ”Aldrig ge upp”, Amf1, Berga örlogsbas. : Rapport 4.
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Energistatus och förändring i fysiskt stridsvärde studerades i samband med en nästan 8 dygn långa grundmilitär slutövning (GMU) vid AMF-1 Berga Örlogsskolor i månadsskiftet oktober november 2013.Totalt deltog 105 soldater i övningen, fördelat på 3 plutoner om vardera 35 soldater. En subgrupp på 24 soldater (8 kvinnor) bestående av 8 soldater från vardera pluton studerades mer ingående.Medelhjärtfrekvensen för de 6 soldater (2 kvinnor) som hade i stort sett kompletta mätningar från den 187 timmar långa övningen, inklusive viloperioder, var 88 ± 7 slag/minut. Utifrån hjärtfrekvensdata beräknades den totala energiomsättningen till i genomsnitt 44 000 ± 6 600 kcal, vilket motsvarar 5 600 ± 840 kcal per dygn och 235 ± 35 kcal/tim. Total energiförbrukning var i genomsnitt 39 000 kcal för kvinnorna och 46 500 kcal för männen. I övrigt noterades inte några betydande skillnader mellan kvinnor och män. Däremot var det stora individuella variationer i energiutgift, vilka till ca hälften berodde på skillnader i kroppsvikt. Med hänsyn till kroppsvikt och buren vikt var energiförbrukningen ca 3,1 ± 0,23 kcal per timme per kg totalvikt. Den individuella variationen beror på skillnad i buren vikt, på olika uppgifter och på individuella fysiologiska skillnader.Utifrån beräknat energiintag blev det totala energiunderskottet under övningen 12 000-15 000 kcal, vilket är ca 1 500-2 000 kcal per dygn. Viktminskningen under övningen var 2,9 kg för kvinnor och 3,7 kg för män. Denna viktminskning på >4 % leder troligen till försämrad uthållighetsförmåga.Den maximala muskelstyrkan i armar och ben var i stort sett oförändrade efter övningen, liksom den beräknade maximala syreupptagningsförmågan. Däremot upplevdes ett lågintensivt cykelarbete som betydligt tyngre efter övningen. Muskeluthållighet mättes inte i denna studie.Ett skjutprov om 5 skott i liggande på 100 m mot en tredjedelsfigur visade 64 deltagande soldater på en försämrad träffprocent från 90,5% före till 79,4 % efter övningen. Alla soldater hade minst en träff före medan 6 soldater hade alla bom efter övningen.Slutsatsen från studien är att GMU-övningen resulterade i ett stort energiunderskott. Stridsvärdet, bedömt från skjutprovet var klart försämrat. Maximala fysiologiska parametrar var i stort sett oförändrade, medan skattad ansträngning och därmed uthållighetsförmåga, försämrades.
|
|
| 10. |
- Godhe, Manne, et al.
(författare)
-
Att bära tungt - en fysiologisk analys: Kvinnor : Rapport 8.
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sjutton kvinnliga vältränade försökspersoner, åtta stycken med vana att bära tungt och nio stycken utan sådan vana, genomförde gång på löpband och mjukt underlag i hastigheterna 3 och 5 km/tim med bärvikter i ryggsäck på 20, 35 och 50 kg.Mjukt underlag i form av blå gymnastikmattor, indikerande gång i lätt terräng, ökade energiomsättningen under både hastigheterna mellan 10 och 15 %, jämfört med hårt underlag (löpband) med en grads lutning. Energiomsättningen ökade i genomsnitt lika mycket med ökad hastighet som med ökad bärvikt. Den individuella variationen vid en given bärvikt och hastighet är mycket stor. Beroende på bärvikt och hastighet kan energiomsättningen variera med 100 %. Dessa stora variationer i energiomsättning bör uppmärksammas vid beräkning av energitilldelning via kosten vid längre militära operationer.Energiomsättningen vid tyngsta belastningen – 50 kilo bärvikt och hastigheten 5 km/tim – belastade försökspersonerna på i genomsnitt 57 % av maximal syreupptagningsförmåga. I individuella fall var belastningen 72 % av maximal syreupptagningsförmåga. Dessa höga belastningar är oacceptabelt höga för transporter under längre tid och kan vara en orsak till belastningsskador.Förmågan att bära tungt sammanfaller med ökad kroppsvikt och benmuskelstyrka. Bärförmåga för mindre vikter, högst 35 kg, sammanfaller inte med någon av ovanstående faktorer. Således, för tyngre bärvikter vid förflyttningar bör selektion av soldater ske enligt de uppmätta parametrarna, medan vad gäller lättare vikter föreligger inte samma selektionskriterier.En slutsats från resultaten av denna undersökning är den ursprungliga uttagningen till tunga arbetsuppgifter inom försvaret bör genomföras med tunga arbetsbelastningar, motsvarande de i denna undersökning. I kommande rapport sammanfattas studierna på män och kvinnors bärförmåga, likheter och olikheter mellan könen, möjliga selektionskriterier samt rekommendationer med utgångspunkt från genomförda undersökningar och resultat från olika andra undersökningar.
|
|
