1.
Eerola, Paula, et al.
(författare)
Accelerator-based infrastructures in the fields of particle and nuclear physics
2020
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
The Council for Research Infrastructures (RFI) within the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet) commits a significant part of its annual budget to accelerator-based infrastructures in particle and nuclear physics. The funding covers membership fees, running costs and investments. The Swedish activities in these fields are mainly focused on CERN (Geneva, Switzerland) and FAIR (Darmstadt, Germany). In 2019, RFI decided to commission an investigation and landscape analysis of the research infrastructures they fund in these fields. The report is meant to support the Council’s work in ensuring that these funds are strategically well-spent and of maximum benefit to the research community. A panel of seven experts from the Nordic countries have worked on the task with the aid of data from relevant documentation, hearings, interviews and questionnaires. The report contains several concrete recommendations given from the authors to RFI.
2.
Dellve, Lotta, et al.
(författare)
Ledarskap i vården : att möta media och undvika personfokuserade drev
2014
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Frågor om kvalitet, tillgänglighet och effektivitet i vården engagerar många och debatteras ofta i media. Att möta media är idag vanligt för chefer i vården och en viktig del av chefsarbetet. I media kan dock ett komplext problem komma att förenklas till att tillskrivas den ansvarige chefen snarare än t.ex. politiska, ekonomiska och organisatoriska förhållanden och överväganden. Mediebevakningen och debatten kan innehålla mer av en personfokusering än saklig debatt om viktiga frågor. Studier om orsak, förlopp och konsekvenser för en sådan personfokusering har varit få. Under 2011–2013 genomfördes en rad studier som syftade till att få djupare kunskap om hur chefer påverkas av att bli personligt fokuserade i media, vad som kan göras för att förebygga att negativa situationer uppstår och vilket stöd som krävs för att möta intensivt och kritiskt mediafokus. Projektet finansierades av afa försäkring och ett syfte var också att ta fram ett kunskapsunderlag för beredskap och stöd inför, under och efter möte med media. Rapporten har författats av professor Lotta Dellve vid Högskolan i Borås och kth (projektledare), leg. psykolog och doktorand Maria Wramsten Wilmar vid Högskolan Borås, leg. psykolog Christian Jacobsson vid Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet och Gunnar Ahlborg jr, leg. överläkare och docent i arbetsmedicin samt chef för Institutet för Stressmedicin, Västra Götalandsregionen.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Erlingsdottir, Gudbjörg, et al.
(författare)
Mellan Pod och Patient – hur förändras arbetet när vården blir digital, slutrapport
2022
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Teknikutvecklingen inom e-hälsoområdet möjliggör ständigt nya och mer avancerade arbetssätt för att övervaka och vårda patienter digitalt. Vården sker då genom kontinuerlig övervakning av patientens hälsa via digitalt överförda data och kommunikation mellan vårdpersonal och patient där feedback och rekommendationer skräddarsys efter patientens behov och tillstånd. Denna typ av digital vård är ett växande område inom e-hälsan. Syftet med digital vård är att avståndet ska minska mellan vårdpersonal och patient i tid och rum, vården ska bli mer kontinuerlig och proaktiv samt att resurser allokeras till de delar av vården där de behövs bäst. Eftersom tekniken är relativt ny genomförs för tillfället olika studier för att undersöka effekterna på patienternas hälsa.För vårdpersonalen betyder tekniken dock ett förändrat arbetssätt som innebär: ett skifte från personliga möten med patienten till digital kommunikation; från att själv mäta olika parametrar till att ta emot värden som patienterna registrerat; från bokade patientmöten till en mer kontinuerlig övervakning av patientens värden samt att en algoritm i det digitala systemet föreslår vilken/vilka patient(er) som ska prioriteras. Hur personalen upplever denna övergång från traditionell vård till digital vård vet vi mycket lite om eftersom detta inte har studerats och fokus i de studier som genomförts hittills har varit på effekter på patientens hälsa. Det finns inte1heller studier av huruvida det digitala arbetssättet är mer kostnadseffektivt även om det finns ett sådant antagande.I det här projektet har vi studerat och jämfört hur vårdpersonalen arbetar digitalt respektive ”traditionellt” med digital övervakning av kroniskt sjuka. Syftet är att öka kunskapen om 1) hur digital vård påverkar vårdpersonalens arbetssätt och arbetsmiljö jämfört med ”traditionell” vård, 2) om och i så fall hur personalen integrerar de digitala systemen i sitt sätt att arbeta och att 3) jämföra kostnadseffektiviteten mellan de två arbetssätten.Projektet genererar kunskap om hur övergången till digital vård påverkar vårdpersonal i flera dimensioner som exempelvis förändrat arbetssätt, integration av den digitala vården i övrigt arbete, upplevelse av kontroll över det egna arbetet i förhållande till ställda krav, förändrade roller gentemot kollegor osv samt om kostnadseffektiviteten av digital vård jämfört med traditionell vård. Ett teoretiskt ramverk med bla Normaliseringsprocessteori (NPT) modellen har testas, modifierats och utvecklas utifrån de resultaten.
10.
