| 1. |
- Södergård, Susanne, et al.
(författare)
-
Intima kroppsberöringar och intimt tal mellan föräldrar och barn
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att studera förekomst av intima kroppsberöringar och intimt tal mellan föräldrar och barn upp till 12 års ålder. Ett antal föräldrar (50 kvinnor, 46 mmän) besvarade en utdelad enkät. Enligt resultaten förekommer intima beröringar i en mängd varierande situationer, t ex toabesök, sovande, nyfikenhet, tröst, amning, bad, lek, medicinsk anledning. Mer än hälften av alla beröringar från föräldrar gentemot egna barn sker vid hygienskötsel. Barn kommenterar skillnader mellan könen, mellan sig själv och vuxna och kommenterar amning och graviditet, könsorgan och bröst samt ställer frågor inom dessa områden.
|
|
| 2. |
- Bjälke, Christer, et al.
(författare)
-
BOF (Barnorienterad familjeterapi) : symtomens arena?
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barnorienterad familjeterapi - BOF, en terapiform där barn och föräldrar leker tillsammans i en sandlåda med ett material av dockor, djur, träd, staket, etc. I studien undersöker vi om man med ledning av det som sker i leken, samhandlingen, kan se och förstå barnets problem, dvs det symtom familjen sökte till BUP för.Vi valde att dela in symtomen i tre huvudgrupper; externaliserande, dvs. utagerande symtom, internaliserande symtom, dvs mer inåtvända symtom som oro, ledsenhet samt somatiserande, där symtomen tar sig kroppsliga uttryck.Nio familjer som inledde en BOF-terapi vid BUP, Vrinnevisjukhuset under 1997-98 kom att ingå i undersökningen.Innan terapin påbörjades fyllde föräldrarna i ett CBCL -formulär om barnets symtom. BOF-terapin utfördes på vanligt sätt med filmning av sessionerna och samtal i familjen om filmerna. Därefter fick vi tillgång till filmerna. Vi fick ej veta något om symtom eller problematik. I ett fall kände vi anmälningsorsaken. Familjesammansättningen var också okänd för oss.Vi har studerat den första terapiomgången med barn, föräldrar och terapeut vid sandlådan. Filmen har transkriberats vilket innebär att varje sammanhållen handling och verbal tur, dvs. yttrande, har dikterats in på band. Ex, Pojke gör: Tar bilen, Mamma säger: "Kom hit" Transkriptionen har skrivits ut och analyserats. Vi har sorterat och räknat antal handlingar och yttranden och för varje aktör. För att få veta intensiteten i leken har vi sedan delat antalet med lekens längd. Vi antog att intensivare lek kan tyda på utagerande problematik.Vi har läst materialet och försökt beskriva terapiomgångarna globalt avseende innehåll och teman i leken, gränser och aktivitet i sandlådan samt terapeutens agerande.I utskrifterna har vi även försökt finna handlingar och yttranden som visar på gränsergränssättning, aggressivitet, omsorg, oro-ängslan, sjukdom-skada, ledsenhet, att bli sedd etc. Vi har även försökt se till samspelet ur olika aspekter.De olika kategorierna har markerats i skriften, förts in i ett protokoll och räknats samman. Vi har jämfört de olika resultaten och ställt en hypotes om barnets symtom.Våra antaganden om varje barns symtom har jämförts med resultatet av CBCL-skattningen. Vi fann, att vi vid åtta av nio barn hamnat inom samma huvudgrupp av symtom som CBCL. Pojken som avvek hade, liksom flertalet av barnen, en dubbel problematik med både internaliserande och externaliserande symtom. I gruppen ingick inget barn med starka somatiserande symtom varför vi ej kan uttala oss om giltigheten för den gruppen.Vår slutsats är att barnets symtom syns i samleken och att BOF-sandlådan verkligen är symtomets arena.
|
|
| 3. |
- Eckervald, Klara, et al.
(författare)
-
Barns verbala repetitioner : Är dessa tecken på incest?
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det har förekommit att ett barns repetitioner av ord eller fraser anförts i samband med anmälningar och misstankar om sexuella övergrepp. Syftet är här att närmare undersöka förekomst av verbala repetitioner hos barn i förskoleåldern. Totalt 138 enskilda fall av verbala repetitioner insamlades från föräldrar (enkät till 215 st) och från daghemspersonal (13 intervjuer plus dagboksmetodik med 5 personal). Enligt resultaten är det framför allt yngre barn som upprepar. Det är inga framträdande könsskillnader, men pojkarnas upprepningstopp ligger åldersmässigt något senare än flickornas. Upprepningarna verkar ha med varierande förhållanden eller orsaker att göra. Uppgiftslämnarnas agerande varierar från fall till fall. Ingen personal har gjort någon anmälan med anledning av upprepningar. Enligt författaren har inget exempel bedömts sammanhänga med sexuella övergrepp.
|
|
| 4. |
- Edgren, AnnaLena, et al.
(författare)
-
Sanning eller konsekvens? Vad gör socialtjänsten vid neurologiskt betingade beteendestörningar hos barn? En scenariostudie.
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att undersöka socialtjänstens kunskap om barn med neurologiskt betingade beteendestörningar. Fem fallbeskrivningar konstruerades i samråd med professor Trevor Archer, varav fyra innebar neurologiskt betingade beteendestörningar och ett femte fall beskrev en social problematik. Totalt 11 st socialsekreterare fick läsa och kommentera fallbeskrivningarna. Resultaten antyder att socialtjänsten har små kunskaper om barn med neurologiskt betingade beteendestörningar.
|
|
| 5. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(författare)
-
Att utreda påstådda sexuella övergrepp: docent Svedin "lägger pussel"
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att klargöra och kritiskt diskutera ett antal viktiga utredningsmetodiska problem i anslutning till ett rättsfall, där en sakkunnig (docent Svedin) använder en vetenskapligt icke hållbar "lägga pussel"-metodik. Denna metodik har långt tidigare inom psykoanalysen förespråkats av Freud och Fenichel. Metodiken innebär bl.a. cirkulär logik och ensidigt bekräftelsesökande.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Palmqvist, Charlotte, et al.
(författare)
-
Sexuellt beteende hos daghemsbarn
- 1993
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att studera daghemsbarns sexualitet i åldrarna 2 - 5 år. I en stor stad valdes 11 daghem ut slumpmässigt bland över 100 st. I fas I intervjuades en slumpmässigt vald personal på varje daghem för att utröna vilka sexuella beteenden som förekommer och hur de bemöts. I fas II skattade ytterligare två slumpvis valda personer från varje daghem vanligheten för respektive ålder och kön gällande de beteenden som framkom i den första fasen. Sammanlagt deltog därmed 33 personal. I den explorativa fasen framkom nio beteenden: pratsexualitet, onani, samlagsrörelser, tar på personalen-intim beröring, förälskelse mellan pojke och flicka, jaga-lek, leka sexuella lekar, teckningar och visa sitt kön för andra. För några beteenden fanns en tendens till ökning med åldern och några ökade inte.
|
|
