| 1. |
- Bratt, Ola, et al.
(författare)
-
Satsa på MRT för diagnostik av prostatacancer.
- 2015
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Läkartidningen Förlag. - 1652-7518 .- 0023-7205. ; 112:Apr 20, s. DFZ3-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Höglund, Odd, et al.
(författare)
-
Online dosimetri för temoporfin-medierad interstitiell fotodynamisk terapi av prostata på hund
- 2012
-
Ingår i: SUF-nytt. - 2001-3981. ; , s. 34-34
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Bakgrund: Prostatacancer är vanligt förekommande hos män och orsakar fler dödsfall än andra cancerformer, förutom lungcancer. Ca 1 av 6 män får diagnosen prostatacancer under sin livstid (1, 2). Eftersom kirurgisk behandling och strålning av prostatavävnad orsakar biverkningar, framförallt impotens och inkontinens söks alternativa behandlingsmetoder. Interstitiell fotodynamisk terapi (PDT) är ett alternativ till att behandla tumöromvandlad prostatavävnad. Vid PDT bildas cytotoxiska radikaler som orsakar vävnadsnekros. Med hjälp av Spectracures P18-system erbjuds kontrollerad dosering av energimängden som överförs till prostatan. Syftet med denna studie var att verifiera korrelationen mellan energidos, vävnadsrespons och tröskeldos för induktion av nekros i prostata.Metod: Nio destinationsuppfödda friska beaglar användes i studien. Tre dagar före PDT gavs Temoporfin (Foscan) för fotosensibilisering. Med hjälp av transrektalt ultraljud bedömdes prostatans storlek och dosberäkning utfördes. Sju brakyterapinålar fördes in i prostatan via perineum under guidning av ultraljud och dosberäknad PDT utfördes. Sju dagar efter behandlingen avlivades hundarna.Resultat: Vid histopatologisk undersökning sågs nekroser i prostatan och förändringar i periprostata-vävnaden. En dos-responskorrelation för induktion av nekros bestämdes till 20-30 J/cm2. Online-dosimetri resulterade i mer fokuserad behandling och mindre skada på omkringliggande vävnad jämfört med PDT utan dosimetri.Konklusion: Denna studie visar att temoporfin-medierad interstitiell fotodynamisk terapi kan åstadkomma nekros av prostatavävnad. Metoden är en potentiell alternativ behandling till prostatektomi och brakyterapi.1. National Cancer Institute http://www.cancer.org/Cancer/ProstateCancer/OverviewGuide/prostate-cancer-overview-key-statistics 2. American Cancer Society 2008 Cancer Facts and Figures
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Persson, Nils, et al.
(författare)
-
Sverige har potential för organdonation. Analys av fem års heltäckande registrering av IVA-dödsfall i södra Sverige
- 2005
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 102:9, s. 638-641
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A complete registration of all deceased patients at intensive care units in the Southern Health region of Sweden has shown that 3,114 patients died during the five years from 1999 to 2003. Only 174 cases (5.6 per cent) were classified as potential organ donors according to the definition of total brain infarction (brain death) without medical contra-indications against organ donation. Consent for organ donation was given in slightly more than half of these cases. In 42 per cent of the cases relatives were not aware of the attitude of the deceased, and in 40 per cent of these cases they used their right of veto against organ donation. Corresponding registration, as part of the computerised system for quality assurance for intensive care (PASIVA), may become a national and complete quality assurance for organ donation in Sweden.
|
|
| 7. |
- Svensson, M.K, 1965, et al.
(författare)
-
Njursjukdomar
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Clyne, Naomi, et al.
(författare)
-
Njurmedicin
- 2022. - 1
-
Ingår i: Konsultationspsykiatri: : Kliniska riktlinjer för konsultation-liaisonpsykiatri - Kliniska riktlinjer för konsultation-liaisonpsykiatri. - 9789177413455 ; , s. 120-122
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- Haljamäe, Ulla, et al.
(författare)
-
Remaining experiences of living kidney donors more than 3 yr after early recipient graft loss
- 2003
-
Ingår i: Clinical Transplantation. - : John Wiley & Sons. - 0902-0063 .- 1399-0012. ; 17:6, s. 503-510
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Living kidney donor programs, based on willingness among family members and close relatives to donate, have made it possible to perform a satisfactory number of kidney transplantations. Early graft loss in the recipient may occur and it is not known if such an event will result mainly in acute, rather transient, emotional reactions or if long-lasting reactions may be evoked in the living kidney donor. The aim of the present study was to assess and describe the remaining experiences of donors (n = 10) more than 3 yr after early recipient graft loss or death of the recipient. A phenomenographic, interview-based research approach was used. Five different fields or domains were identified: (i) the decision to donate; (ii) the information provided; (iii) care received at the time of donation; (iv) responses at graft failure; and (v) concerns remaining at the time of the interview. All donors expressed that they had volunteered to donate and that no stress had been put on them. The information given prior to and in connection with the donation procedure was deemed insufficient but all donors were satisfied with the medical care provided in connection with the nephrectomy and in the immediate post-operative period. Graft failure was immediately accepted on the intellectual level by nine of 10 donors but still evoked emotional reactions and responses included a wish that continuing contact with the transplant staff had been provided. The present interview-based study shows that it is of importance that the donor is thoroughly informed about all donor as well as recipient-related factors including the potential risk of recipient graft failure. In case of graft failure, or the death of the recipient, the transplant unit staff members should offer contact for discussions of medical matters as well as for psychosocial support. In individual cases it may be necessary to maintain such a supportive contact channel for a prolonged period of time.
|
|
| 10. |
- Nilsson Ekdahl, Kristina, et al.
(författare)
-
Hemodialys, inflammation och det naturliga immunsystemet
- 2018
-
Ingår i: Vaskulär Medicin. - : Svensk förening för hypertoni, stroke och vaskulär medicin. - 2000-3188 .- 2001-8150. ; 34:3, s. 17-21
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hemodialys är en livräddande behandling vid kronisk njursvikt, men dialyspatienter har också en kraftigt ökad risk för kardiovaskulär sjukdom. Dialys utgör en enorm utmaning för kroppens naturliga immunsystem (”innate immunity”) eftersom patientens blod under behandlingen kommer i direkt kontakt med kroppsfrämmande ytor såsom i membran, slangar, och pumpar mm. Då sker aktivering av blodets olika protein-system: främst komplementsystemet, kontakt/kallikreinsystemet och koagulationsystemet, vilket initialt leder till en lokal inflammation i anslutning till materialytan i dialyskretsen, men också generering av inflammatoriska mediatorer, till exempel anafylatoxiner och bradykinin. Dessa substanser transporteras sedan med blodet till patienten tillsammans med aktiverade leukocyter och trombocyter som aktiverar endotelet i patientens kardiovaskulära system, som då kan förlora sina normala anti-inflammatoriska och anti-trombotiska funktioner. Sammantaget resulterar detta i en kronisk inflammation som kan leda till atherogenes och arterioskleros. Möjliga strategier att dämpa dessa reaktioner inkluderar val av antikoagulantia med högre specificitet än de typer av heparin som används idag, samt ytmodifiering av de material som ingår i dialyskretsen.
|
|
