| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Benderix, Ylva, 1953-, et al.
(författare)
-
Barn med neuropsykiatriskt funktionshinder
- 2009
-
Ingår i: PEDIATRISK OMVÅRDNAD. - Stockholm : LIBER. - 9789147093274 ; , s. 309-315
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Björngren Cuadra, Carin
(författare)
-
Tandhygienisters arbete med patienter i ett mångkulturellt samhälle - en studie av migrationsrelaterade frågeställningar och samtal
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim is to illuminate aspects of dental hygienists' work in multiethnic/multicultural societies, with focus on the intersection between the institutional activity and migration, ethnic diversity and culture issues. Hence, a tension between equality and diversity are discussed. The thesis has two analytical approaches, practice and discourse. The focus is on talk-in-interaction with patients (practice) and how the dental hygienist conceptualise their work when treating people with migrant background (discourse). The theoretical and methodological considerations are drawn from the sociological tradition of "Verstehen", Foucault and discourse analysis. The empirical material is based on documented observations (VCR) and interviews with dental hygienists and patients. The analysis of practice suggests that the interaction is organised by the institutional activity type. A patient’s readiness to position oneself as a "knowing subject", opposed to ethnicity, is crucial to how the interaction is structured. Migration related categories and phenomenon are related to the institutional task and understood as situated including practices. In discourse, ethnicity intersects with gender and class. The patient's power resources are of vital importance in a discourse on "immigrant patients". The hygienists relates to culture, in terms of relationship with dental care. References in exclusionary discourses were also found. Based on multilayered findings and theories of multiculturalisms, the concept of culture is discussed in connection to agency, ethics of care and equal treatment.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Erlandson, Björn-Erik, et al.
(författare)
-
eHälsa – Framtidsvision eller Verklighet?
- 2005
-
Ingår i: Svenska Läkarsällskapets Riksstämma, 2005.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- eHälsa – Framtidsvision eller Verklighet?Sabine Koch, Björn-Erik ErlandsonBakgrund:Sverige står, som de flesta länder i västvärlden, inför ett antal problem för framtidens hälso- och sjukvård/vård och omsorg:- ökning av antalet äldre och ökande incidens av kroniska sjukdomar beroende på förändrade livsstilar- alltmer decentraliserad sjukvård inkl. hemsjukvård i syfte att avlasta den slutna vården- krav på högre effektivitet och kvalitet i vård och omsorg trots begränsade ekonomiska resurser- problem med att rekrytera och behålla personal i framtiden.Inom hälso- och sjukvården har man sedan länge använt begreppen telemedicin. Enligt WHO definieras Telemedicin som ”Utövande av hälso- och sjukvård genom att använda interaktiv kommunikation av ljud, bild och data. Detta inkluderar diagnos, konsultation och behandling såväl som utbildning och överföring av medicinska data”. Under den senaste tiden har begreppet eHälsa eller eHealth etablerats samtidigt som begreppet får alltmera tyngd med tanke på europeiska satsningar som “e-Europe – An Information Society for All”. e-Europe är ett politiskt initiativ vars mål är att kommande generationer inom Europeiska unionen skall kunna dra nytta av de förändringar som informationssamhället för med sig. e-Hälsa är ett starkt interdisciplinärt område som knyta ihop olika kompetenser för att bli framgångsrikt bl. a: Medicin och vårdvetenskap, Medicinsk informatik och teknik, Kognitionspsykologi och beteendevetenskap, Sociologi, Ekonomi, Etik och Juridik.Metod:Områden för eHälsa omfattar både metoder och system för hälso- och sjukvårdspersonal och för patienter och anhöriga. En trend kan ses från att utveckla system för att stödja personalen i att utöva vård till att stödja patientens egenvård samt att använda eHälsa i sjukdomsförebyggande syfte.Resultat:Några eHälsa projekt har utvecklats i Uppsala och dessa syftar till att öka patientmedverkan, att förbättra informationsförsörjning mellan professionen och att stödja anhöriga. Ett projekt, Webtjänst för diabetespatienter, framtagen utifrån patientens behov och testad av patienter, läkare och sjuksköterskor under en 5 månaders testperiod (http://www.medsci.uu.se/mie/project/dino). Ett annat projekt handlar om webbaserade stödsystem som hjälper personer med kognitiva funktionshinder att sköta sin vardag på ett bättre sätt och ett tredje projekt syftar till att förbättra informationsöverföring mellan olika yrkesgrupper och informationsförsörjning för vårdtagare och anhöriga tekniker inom äldreomsorg och hemsjukvård (http://www.medsci.uu.se/mie/project/closecare).Sammanfattning:Många bra utvecklingar har gjorts inom områden som elektroniska patientjournaler, informationssystem, elektroniska kort, patientövervakning, telemedicin m fl. Nationella samordningsinitiativ är på gång på olika områden. Ändå finns det många relativt isolerade system och ännu fler utvecklingsprojekt vars spridning till fler verksamheter saknas. Huvudorsakerna till det är bristande interoperabilitet, otillräcklig acceptans samt legala, ekonomiska och organisatoriska hinder. Även om många tekniska problem är lösta idag, återstår dock konsekventa utvärderingar, effektstudier och nyttoanalyser ur olika perspektiv. Allt viktigare frågor blir också patientsäkerhet och etik. Även om eHälsa är inte en ren framtidsvision längre är frågan hur mycket av den teknologin som är möjligt vi vill ha?
|
|
| 10. |
- Erlandson, Björn-Erik
(författare)
-
Ekonomiska aspekter på medicinteknisk utrustning
- 2006
-
Ingår i: Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekonomiska aspekter på medicinteknisk utrustningBjörn-Erik Erlandsson, Institutionen för Medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet, Landstingsdirektörens stab, Landstinget i Uppsala Län, Uppsala1. BakgrundIdag saknas många gånger en landstingsövergripande strategi för IT/MT-investeringar. Det innebär att enskilda förvaltningar/divisioner självständigt och utan given eller reglerad samordning med andra verksamheter fattar beslut om teknikinvesteringar i stor omfattning. Endast beslut om de allra största investeringarna (ex. satsningar på digitaliserad röntgen) prövas, beslutas och finansieras centralt i landstinget. Dagens ordning innebär på den positiva sidan att flertalet investeringsbeslut fattas verksamhetsnära. På den negativa sidan finns dock flera allvarliga brister, som sammantagna riskerar att ge dålig verksamhetssamordning, svårhanterliga drift- och underhållssituationer och dålig ekonomisk rationalitet.2. VerksamhetssamordningTeknikinvesteringar låser ofta strukturer för lång tid. Inom vården innebär detta att patientströmmar och vårdvolymer definieras i anslutning till många teknikinvesteringar och att kraven på god driftekonomi över en investerings hela livslängd förutsätter stabilitet i de initiala parametrarna.3. TeknikbedömningarMångfald kan i vissa sammanhang vara något positivt. I sammanhanget teknikinvesteringar är det ofta motsatsen som gäller. Spetsteknik kräver alltid stora investeringar i kompetensuppbyggnad. Det må gälla för att klara drift och teknikutnyttjandet, men också för att klara det tekniska underhållet. En genomarbetad planering för teknikinvesteringar kan påtagligt minska kostnaderna för drift och underhåll och dessutom öka (patient)säkerheten i driftmiljöerna. En samplanerad teknikpark ökar också möjligheterna för att i olika situationer flytta eller samutnyttja utrustning.4. EkonomiDe ekonomiska aspekter i samband med teknikinvesteringar är mångfasetterade. Rätt teknik på rätt plats i en landstingssamordnad vårdstruktur – ger ekonomi. Rätt planerad teknikpark i ett landsting – ger ekonomi både i upphandling och i drift och underhåll.5. InvesteringsstrategiMånga – säkert de flesta – investeringarna inom IT/MT-området ska initieras i verksamhetsnära miljöer. Det är en del av verksamhetsansvaret att ständigt pröva verksamhetsupplägg, drift och ekonomi, för att bedöma var och hur verksamhetsutveckling kan vinnas. Mot den bakgrunden är det rimligt att verksamhetsansvariga även fortsatt levererar tankar kring – förslag till – prioriterade teknikinvesteringar inom olika verksamhetsområden.För att kunna genomföra en adekvat prioritering bör uppdelningen göras enligt följande uppdelning:5.1. Strategiska investeringar – ökad ambitionsnivåHär är det mycket väsentligt att man genomför en samhällsekonomisk bedömning. Denna typ av investering kommer också att påverka verksamhetens framtida inriktning. Till strategiska investeringar bör också sådan investeringar som rör fou-verksamheten hänföras, och hur samarbetet med universitetet kommer att gestalta sig i framtiden.5.2. Investeringar för att bibehålla dagens ambitionHär bör företagsekonomiska bedömningar göras innan ett beslut tas att investeringen genomförs. Investeringar kommer att behövas för att produktionen skall kunna bibehållas, dock skall man komma ihåg att dagens tekniska utrustningar oftast har en högre kapacitet än gårdagens, d.v.s. man öka produktionsresurserna vid ett utbyte. Denna investeringskategori är inte till för att öka produktionsvolymerna. I och med ett utbyte av utrustning får man också en förbättrad kvalitet när det gäller undersökning och behandling som i sig också medför en effektivare vård och omsorg.5.3. RationaliseringsinvesteringarÄven här bör företagsekonomiska bedömningar genomföras innan ett investeringsbeslut tas. Inom verksamheten är det få investeringar som hänförs till denna kategori, och landstinget är inte tillräckligt bra på att ta hem rationaliseringseffekterna från dessa investeringar.6. SammanfattningFör att skapa en enhetlig investeringsstrategi för ett landsting behöver enhetliga rutiner införas och transparenta stödsystem utarbetas. För att skapa förutsättningarna för en koordinering mellan ovanstående teknikområden och byggnader skall även byggnadspåverkande åtgärder beaktas.
|
|
