| 1. |
- Wilhelmsson, Kenneth, 1976
(författare)
-
Huvudansatser för parsningsmetoder. Om programutvecklingens förutsättningar i en svensk kontext
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna text var att ge en inblick i området (syntaktisk) parsning. Tanken var att ge en bild av utvecklingen som var 1) fri från alltför tekniska detaljer, då området är programmeringstekniskt, och 2) beskriven ur ett svenskt perspektiv. Bakgrunden till valet av ämne till texten, som var tänkt att finnas med i antologin Text och kontext, var att parsning är relativt okänt för många personer verksamma inom närliggande områden, samtidigt som det är ett absolut nyckelbegrepp för den som ägnar sig åt datorlingvistik eller språkteknologi. Målet var alltså att ge en ganska allmän utifrånblick på några centrala sidor av utvecklingen, samtidigt som det tydligt är så att den som själv arbetat med utveckling kan ha starka åsikter och preferenser rörande metodval, något som i ärlighetens namn kanske inte heller denna text är lösgjord från. Hur ska det göras? Konsten att utveckla automatisk syntaxanalys av naturlig text kan läras ut från ett flertal perspektiv. Det kan t.ex. ske med fokus på användandet av en viss grammatikformalism, med fokus på beräkningssnabbhet, med fokus på entydiggörande av möjliga ambiguiteter. Tolkningsval kan göras med hjälp av antingen handskrivna regler eller inhämtad statistik. En sorts huvudtema i denna text är hur metoder för parsning på senare år uppvisar förändringar som kanske kan förklaras med att programmen har fått andra användningsområden och att metoderna har anpassats därefter (en annan tolkning är att flera senare system inte längre gör parsning i strikt mening). När detta tänkta ”kapitel” var färdigt fick det kommentaren att det inte var anpassat för antologins målgrupp. Det fick skrivas en annan kapiteltext, men det kom samtidigt ett förslag att publicera texten om parsning här som denna rapport.
|
|
| 2. |
- Wilhelmsson, Kenneth, 1976
(författare)
-
Autentiska och artificiella frågor till svensk text Automatisk frågegenerering jämfört med användares frågor för informationsåtkomst : Authentic and artificial questions to Swedish text Automatically generated questions versus user-generated questions for information access
- 2015
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Informationssökning mot ostrukturerade datakällor som fri text är ett av de områden där användargränssnitt med fri formulering i naturligt språk har tagits fram. I ett sådant, eventuellt AI-betonat, system kan några grundläggande svårigheter från användarperspektivet märkas. En sådan svårighet är att en användare inte känner till huruvida en fråga som hon avser att ställa egentligen kan besvaras av den aktuella texten. Denna svårighet, tillsammans med andra, som de kraftiga variationsmöjligheterna för formen för ett giltigt svar på en ställd fråga, riskerar att leda till att användarintrycken av systemtypen blir negativa. De moment som behöver ingå i ett sådant frågebaserat informationssystems funktionssätt måste på något sätt inbegripa en mappning av frågeled i frågan (t.ex. när) till den form och grammatisk funktion som svaret i texten måste ha (för frågan när normalt ett tidsadverbial). Bland annat denna iakttagelse inbjuder till användning av automatisk frågegenerering (question generation, QG). Frågegenerering innebär att frågor som en naturlig text besvarar initialt utvinns av ett program som samlar in dem i explicit form. Tanken för användning i informationssökning är att en användare i gränssnittet enbart ska kunna ställa just dessa frågor, vilka faktiskt besvaras av texten. Denna studie gäller just de frågor som ett automatiskt frågegenereringssystem för svenska kan, och genom vidare utveckling, skulle kunna generera för godtycklig digital svensk text. Även om mängden automatiskt genererade frågor och frågeformuleringar kan bli mycket stor, utrymmesmässigt många gånger större än ursprungstexten, så är det tydligt att den beskrivna metoden för frågegenerering för svenska inte kan och troligen inte heller kommer att kunna förmås att skapa alla de frågor och frågeformuleringar som en vanlig användare skulle anse att en viss text besvarar. Men hur väl fungerar då automatiskt genererade frågor i detta sammanhang? Denna uppsats kretsar kring en användarundersökning där undersökningsdeltagare har ombetts att formulera frågor som texter besvarar, och som anses vara relevanta frågor. Den resulterande samlingen frågor undersöktes och kategoriserades. Resultatet av undersökningens huvudfråga visar att bara 20-25 % av användarnas frågeformuleringar skulle kunna genereras direkt automatiskt med aktuell ansats – utan vissa informationstekniska förbättringar. Uppsatsen föreslår viss ny terminologi för detta outforskade område, bl.a. för att skilja mellan de olika grader av processkrav som generering av olika frågeslag från text kräver.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Wilhelmsson, Kenneth, 1976
(författare)
-
Om förutsättningarna för språkligt datorstöd på ordnivån och uppåt
- 2017
-
Ingår i: Text och kontext - perspektiv på textanalys / Karin Helgesson, Hans Lundqvist, Anna Lyngfelt, Andreas Nord & Åsa Wengelin (red.). - Malmö : Gleerups. - 9789140693648 ; , s. 207-228
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Höglund, Lars, 1946, et al.
(författare)
-
Maskininlärningsbaserad indexering av digitaliserade museiartefakter - projektrapport
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet har genomfört försök med maskinbaserad analys och maskininlärning för automatisk indexering och analys av bilder som stöd för registrering av föremål i museibestånd. Resultaten visar att detta är möjligt för avgränsade delmängder i kombination med maskininlärning som stöd för, men inte som ersättning för, manuell analys. Projektet har också funnit behov av utveckling av ett användargränssnitt för både text och bildsökning och utvecklat en prototyplösning för detta, vilket finns dokumenterat i denna rapport och i ett separat appendix till rapporten. Materialet utgör grundunderlag för implementeringar som innebär utökade sökmöjligheter, effektivare registrering samt ett användarvänligt gränssnitt. Arbetet ligger i framkant av forskningsområdets resultat och etablerade metoder och kombinerar statististiska, lingvistiska och datavetenskapliga metoder. Se länk till rapport och även länk till appendix längre ned.
|
|
| 7. |
- Snickars, Pelle
(författare)
-
100 miljoner ord : Reflektioner kring forskningsarbete med storskaliga dataset som historisk empiri
- 2022
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - 0345-469X. ; 142:3, s. 320-352
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A hundred million words: Reflections on historical research with large-scale textual datasets as empirical evidenceThe research project Welfare State Analytics: Text Mining and Modelling Swedish Politics, Media & Culture, 1945–1989 uses probabilistic methods and text-mining models to study three massive textual datasets from Swedish politics, news media, and literary culture. By topic modelling and distant reading a dataset from some 3,100 Swedish Government Official Reports, findings have been made which previous historical scholarship has neglected – or rather, cannot detect because of the limitations of traditional, smallscale examinations of only a few such reports. This article presents some of the project’s findings, but concentrates on the practical issues of curating large-scale textual datasets, and thus the possibilities – and shortcomings – of digital history research practices.Large-scale textual datasets, often containing hundreds of millions of words, are a new type of empirical material that presents the historian with fresh challenges. The preparation of datasets is usually a resource-intensive task, where algorithmic machine learning is combined with the manual curation of data, a process that compiles the empirical material into datasets (in different versions).Plainly, historical empirical material must be compiled into datasets to enable large-scale analyses, and such work can be laborious, as it depends on extensive programming efforts; what may come as a surprise is how complicated the relationship between data and empirical material can be in a digital-historical context, and the fact that preparing datasets is usually an iterative procedure that fundamentally changes the historical sources. In this type of research, compiled empirical material will usually result in several datasets, depending not only on how effective the available software is to curate and correct errors but also the specific research questions – given that data can be modelled in many ways. The relationship between empirical material and curated datasets is therefore complex, and highly dependent on both software and research practices.
|
|
| 8. |
- Andersson, Ulf
(författare)
-
Betalkort : Slutrapport
- 1980
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Idén till Universalkort uppkom för cirka tre år sedan, som en följd av ett examensarbete med namnet "ID- kort med minne". Där undersöktes möjligheten att placera ett nonvolatilt minne på ett kort. Fortsättningen på det projektet beskrivs kort under rubriken ”Existerande hårdvarusystem”.Utvecklingen av Betal- och Universalkortsidén har sedan dess bedrivits i samarbete med personal på Institutionen för Systemteknik inom ämnesområdet informationsteori vid LiTH. Jag vill rikta ett varmt tack till dessa och speciellt till Rolf Blom , Robert Forchheimer och Ingemar Ingemarsson för deras bidrag till arbetet.
|
|
| 9. |
- Wilhelmsson, Kenneth, 1976
(författare)
-
Automatisk generering av frågor som svensk text besvarar: ett informationssystem
- 2010
-
Ingår i: Röster från Humanisten, 2010. ; 2010
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilken information kan en text sägas innehålla? Ett enkelt svar är ”de frågor som den besvarar.” I vilken grad går det i så fall att automatiskt generera dessa frågor och därmed programmera ett frågebesvarande informationssystem för svensk text? Ett prototypsystem för denna uppgift har skapats som en del av ett avhandlingsprojekt inom språkteknologi. Det vore till exempel möjligt att vidareutveckla det system som här visas till en allmän teknisk tjänst, t.ex. webbaserad, som ger användare möjlighet att söka efter information med naturligt språk i en valfri digital text. Denna text tar upp de allmänna förutsättningarna för automatisk generering av de frågor som en svensk text besvarar. Själva den teoretiska uppgiften har egenskaper som kan sägas vara lingvistiska eller informationsteoretiska. För att skapa det program som här beskrivs har dessutom naturligtvis en programmeringsinsats krävts, men denna kommer inte att tas upp här, den rent praktiska sidan av uppgiften är möjlig att lösa på många sätt. http://www.hum.gu.se/samverkan/popularvetenskap/roster-fran-humanisten-2010/ http://hdl.handle.net/2320/7176
|
|
| 10. |
|
|
