| 1. |
- Wilhelmsson, Kenneth, 1976
(författare)
-
Huvudansatser för parsningsmetoder. Om programutvecklingens förutsättningar i en svensk kontext
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna text var att ge en inblick i området (syntaktisk) parsning. Tanken var att ge en bild av utvecklingen som var 1) fri från alltför tekniska detaljer, då området är programmeringstekniskt, och 2) beskriven ur ett svenskt perspektiv. Bakgrunden till valet av ämne till texten, som var tänkt att finnas med i antologin Text och kontext, var att parsning är relativt okänt för många personer verksamma inom närliggande områden, samtidigt som det är ett absolut nyckelbegrepp för den som ägnar sig åt datorlingvistik eller språkteknologi. Målet var alltså att ge en ganska allmän utifrånblick på några centrala sidor av utvecklingen, samtidigt som det tydligt är så att den som själv arbetat med utveckling kan ha starka åsikter och preferenser rörande metodval, något som i ärlighetens namn kanske inte heller denna text är lösgjord från. Hur ska det göras? Konsten att utveckla automatisk syntaxanalys av naturlig text kan läras ut från ett flertal perspektiv. Det kan t.ex. ske med fokus på användandet av en viss grammatikformalism, med fokus på beräkningssnabbhet, med fokus på entydiggörande av möjliga ambiguiteter. Tolkningsval kan göras med hjälp av antingen handskrivna regler eller inhämtad statistik. En sorts huvudtema i denna text är hur metoder för parsning på senare år uppvisar förändringar som kanske kan förklaras med att programmen har fått andra användningsområden och att metoderna har anpassats därefter (en annan tolkning är att flera senare system inte längre gör parsning i strikt mening). När detta tänkta ”kapitel” var färdigt fick det kommentaren att det inte var anpassat för antologins målgrupp. Det fick skrivas en annan kapiteltext, men det kom samtidigt ett förslag att publicera texten om parsning här som denna rapport.
|
|
| 2. |
- Wilhelmsson, Kenneth, 1976
(författare)
-
Autentiska och artificiella frågor till svensk text Automatisk frågegenerering jämfört med användares frågor för informationsåtkomst : Authentic and artificial questions to Swedish text Automatically generated questions versus user-generated questions for information access
- 2015
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Informationssökning mot ostrukturerade datakällor som fri text är ett av de områden där användargränssnitt med fri formulering i naturligt språk har tagits fram. I ett sådant, eventuellt AI-betonat, system kan några grundläggande svårigheter från användarperspektivet märkas. En sådan svårighet är att en användare inte känner till huruvida en fråga som hon avser att ställa egentligen kan besvaras av den aktuella texten. Denna svårighet, tillsammans med andra, som de kraftiga variationsmöjligheterna för formen för ett giltigt svar på en ställd fråga, riskerar att leda till att användarintrycken av systemtypen blir negativa. De moment som behöver ingå i ett sådant frågebaserat informationssystems funktionssätt måste på något sätt inbegripa en mappning av frågeled i frågan (t.ex. när) till den form och grammatisk funktion som svaret i texten måste ha (för frågan när normalt ett tidsadverbial). Bland annat denna iakttagelse inbjuder till användning av automatisk frågegenerering (question generation, QG). Frågegenerering innebär att frågor som en naturlig text besvarar initialt utvinns av ett program som samlar in dem i explicit form. Tanken för användning i informationssökning är att en användare i gränssnittet enbart ska kunna ställa just dessa frågor, vilka faktiskt besvaras av texten. Denna studie gäller just de frågor som ett automatiskt frågegenereringssystem för svenska kan, och genom vidare utveckling, skulle kunna generera för godtycklig digital svensk text. Även om mängden automatiskt genererade frågor och frågeformuleringar kan bli mycket stor, utrymmesmässigt många gånger större än ursprungstexten, så är det tydligt att den beskrivna metoden för frågegenerering för svenska inte kan och troligen inte heller kommer att kunna förmås att skapa alla de frågor och frågeformuleringar som en vanlig användare skulle anse att en viss text besvarar. Men hur väl fungerar då automatiskt genererade frågor i detta sammanhang? Denna uppsats kretsar kring en användarundersökning där undersökningsdeltagare har ombetts att formulera frågor som texter besvarar, och som anses vara relevanta frågor. Den resulterande samlingen frågor undersöktes och kategoriserades. Resultatet av undersökningens huvudfråga visar att bara 20-25 % av användarnas frågeformuleringar skulle kunna genereras direkt automatiskt med aktuell ansats – utan vissa informationstekniska förbättringar. Uppsatsen föreslår viss ny terminologi för detta outforskade område, bl.a. för att skilja mellan de olika grader av processkrav som generering av olika frågeslag från text kräver.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Höglund, Lars, 1946, et al.
(författare)
-
Maskininlärningsbaserad indexering av digitaliserade museiartefakter - projektrapport
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet har genomfört försök med maskinbaserad analys och maskininlärning för automatisk indexering och analys av bilder som stöd för registrering av föremål i museibestånd. Resultaten visar att detta är möjligt för avgränsade delmängder i kombination med maskininlärning som stöd för, men inte som ersättning för, manuell analys. Projektet har också funnit behov av utveckling av ett användargränssnitt för både text och bildsökning och utvecklat en prototyplösning för detta, vilket finns dokumenterat i denna rapport och i ett separat appendix till rapporten. Materialet utgör grundunderlag för implementeringar som innebär utökade sökmöjligheter, effektivare registrering samt ett användarvänligt gränssnitt. Arbetet ligger i framkant av forskningsområdets resultat och etablerade metoder och kombinerar statististiska, lingvistiska och datavetenskapliga metoder. Se länk till rapport och även länk till appendix längre ned.
|
|
| 5. |
- Wilhelmsson, Kenneth, 1976
(författare)
-
Automatisk generering av frågor som svensk text besvarar: ett informationssystem
- 2010
-
Ingår i: Röster från Humanisten, 2010. ; 2010
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilken information kan en text sägas innehålla? Ett enkelt svar är ”de frågor som den besvarar.” I vilken grad går det i så fall att automatiskt generera dessa frågor och därmed programmera ett frågebesvarande informationssystem för svensk text? Ett prototypsystem för denna uppgift har skapats som en del av ett avhandlingsprojekt inom språkteknologi. Det vore till exempel möjligt att vidareutveckla det system som här visas till en allmän teknisk tjänst, t.ex. webbaserad, som ger användare möjlighet att söka efter information med naturligt språk i en valfri digital text. Denna text tar upp de allmänna förutsättningarna för automatisk generering av de frågor som en svensk text besvarar. Själva den teoretiska uppgiften har egenskaper som kan sägas vara lingvistiska eller informationsteoretiska. För att skapa det program som här beskrivs har dessutom naturligtvis en programmeringsinsats krävts, men denna kommer inte att tas upp här, den rent praktiska sidan av uppgiften är möjlig att lösa på många sätt. http://www.hum.gu.se/samverkan/popularvetenskap/roster-fran-humanisten-2010/ http://hdl.handle.net/2320/7176
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ask, Urban, 1956, et al.
(författare)
-
System: Historik och utveckling
- 2018
-
Ingår i: Digitalisering och styrning. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144117447
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Lassi, Monica, et al.
(författare)
-
Rapportering av projektet Forskares behov av lagringslösningar för forskningsdata – ett samarbete mellan SNIC, SND, SUNET, Chalmers tekniska högskola och Örebro universitet
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det svenska e-infrastrukturlandskapet är fragmenterat och trots rekommendationer från beslutsfattare så ökar fragmenteringen. De nationella aktörer som har uppdrag och/eller mandat som rör forskningsdata är främst SNIC, SND, och Sunet. Dessa aktörer tillhandahåller tjänster och stöd till forskare under olika delar av forskningsdatalivscykeln. På grund av de oklara mandat och uppdrag som råder nationellt, så finns förväntningar på de olika aktörerna som inte går att uppfylla. Ett exempel är lagring av forskningsdata, såväl aktiva som inaktiva. Svenska forskare är del av ett globalt forskarsamhälle, och tar därigenom del av en mängd internationella infrastrukturer, verktyg, och sammanhang. I och med den implementeringsfas som EOSC gått in i, så behöver svensk e-infrastruktur vara interoperabel med de internationellt tillgängliga tjänster som svenska forskare använder.Exakt vilka behov som finns hos svenska forskare, och vem som har ansvar för att svara upp mot behoven, är oklart i många frågor. Det infrastrukturella stöd som forskare behöver för att hantera forskningsdata under hela datalivscykeln, med välfungerande gränssnitt mellan nationella och internationella aktörers e-infrastrukturlösningar finns i vissa fall och är i andra fall fragmenterat. För att komma vidare i utvecklingen av sammanhållet stöd för forskare, formerades under 2021 ett nationellt samarbete inom verksamhetsarkitektur för forskningsdataområdet, med syfte att ta fram ett gemensamt bildspråk, visualisera ett mycket komplext område, och att konkretisera krav, villkor, juridiska ramverk, styrdokument etc. som påverkar forskningsdatahantering.Projektet som rapporteras här fokuserade på vad forskare behöver ha för att forskningsdata ska hanteras på ett högkvalitativt sätt och vilket infrastrukturellt stöd forskarna i detta. Projektet fokuserade på helheten i datahanteringen, vad som finns på plats på nationell nivå och vad som behöver åtgärdas. Angreppsättet var verksamhetsarkitekturellt, som med Vintergatan som metod. En grundkarta för forskningsdataområdet, framtagen inom ett tidigare verksamhetsarkitekturellt projekt på Lunds universitet, låg till grund för projektet.Denna rapport beskriver resultaten av ett projekt där ett verksamhetsarkitekturellt angreppssätt har använts för att förstå, utforska och beskriva forskares praktiker och behov av stöd i sitt arbete med forskningsdatahantering, och särskilt datalagring. Här beskriver vi rapporten för dig som läser, så att du kan välja de delar som du finner mest intressanta och relevanta för just dig, just nu. Vår ambition har varit att ta fram ett rikt material som kan leva vidare, byggas på, revideras, förkastas, byggas upp på nytt utifrån nya resultat, och så vidare.
|
|
| 9. |
- Danielsson Öberg, Karin, 1977-
(författare)
-
Att främja medverkan : Utmaningar och möjligheter för barns och ungdomars delaktighet vid design av digitala edutainmentproduktioner
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna avhandling inom interaktionsdesign handlar om användarmedverkan vid design av digitala edutainmentspel. Arbetet omfattar en aktionsorienterad forskningsansats där barns och ungdomars medverkan har främjats i tre tillämpade designprojekt. Genom observationer och intervjuer har utmaningar och strategier för användarmedverkan dokumenterats. Därtill även de bidrag som barnens och ungdomarnas medverkan innebar för design av edutainmentspel. Avhandlingen visar på två tydliga resultat. För det första, genom de utmaningar för användarmedverkan som designprocessen innebar och hanterandet av dessa utmaningar, så påvisas hur motiv till användarmedverkan kan förändras hos designteamet. Denna förändring är en pågående process som sker före, under och efter ett designprojekt. Motiv till användarmedverkan förändras med stöd av en förmedlare. En förmedlare bibringar synpunkter och designförslag mellan användare och designers. Förmedlaren anpassar även användarmedverkan till det sammanhang inom vilket designprojektet genomförs. Genom att delge designteamet dokument om och resultat av användarsessioner, så omvandlas förmedlarens kunskap om och erfarenhet av användarmedverkan till designteamets egen. Kunskap och erfarenhet vilka därefter förändrar motiv till design av fördel för användarmedverkan. För det andra så dokumenteras i avhandlingen betydelsen av att barn och ungdomar medverkar vid design av edutainmentspel. Dessa spel har under en längre tid utmanats av att finna balans mellan lärande och underhållning. Genom sin erfarenhet av målgruppens förväntningar på tekniken, samt av att bidra inom områden för design så som; koncept och innehåll, interaktionslösningar, samt utseende och känsla, så medförde barnens och ungdomarnas medverkan ett stöd för designteamet i att finna balans mellan lärande och underhållning. I resultaten framkommer att barnen och ungdomarna deltog i projekten i egenskap av informanter. Eftersom de inte hade ansvar för den utvecklade produktionen betraktades de inte heller som medlemmar i designteamet. Med sina resultat medverkar avhandlingen i diskursen om hur traditionella designperspektiv kan tillämpas vid design av digitala edutainmentproduktioner.
|
|
| 10. |
|
|
