| 1. |
|
|
| 2. |
- Huser, Brian, et al.
(författare)
-
Sjöar i fjällen och skogslandskapet svälter
- 2018
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Fosforhalterna minskar kraftigt i sjöar i många länder, exempelvis i Finland, Kanada, Norge och Sverige. Näringshalterna är så pass låga att vissa vattenorganismer kan ha svårt att överleva. Men varför svälter sjöarna? Hittills har ingen hittat orsaken, men nu visar forskning och data från miljöövervakningen att förändringar i klimat och atmosfäriskt nedfall kraftigt påverkat sjöarna de senaste decennierna.
|
|
| 3. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Belastning på havet
- 2012
-
Ingår i: Havet 2012. - 9789198064612 ; , s. 35-36
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Inputs of hazardous substances to the Baltic Sea
- 2024
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Excessive amounts of contaminants in the environment may lead to risk for biota including a risk for human health. Hazardous substances like metals and organic substances may originate from natural or anthropogenic sources, although organic contaminants tend to be more commonly of anthropogenic origin. The inputs to the Baltic Sea are considered to be mainly waterborne via rivers and direct point sources, and via atmospheric deposition, depending on the substance and data availability. The waterborne inputs of pollutants are monitored and reported according to the PLC-Water guidelines (HELCOM 2022a). The guidelines are most extensively elaborated for the nutrient inputs, but it also includes some metals. In contrast to the monitoring and reporting of waterborne pollutants, the programme for monitoring air pollution and precipitation, the airborne inputs include both metals and some organic contaminants. Due to this inconsistency between the monitoring and reporting of the different sources, fair estimates for the total inputs are at the moment only possible for some countries and for some metals that are included in both programmes. This assessment is focused on the inputs of the metals in the above-mentioned monitoring programmes. In addition, to the assessment of these metals also the atmospheric deposition of some selected organic contaminants commissioned by HELCOM to the European Monitoring and Evaluation Programme (EMEP) has been included. These substances are benzo(a)pyrene (BaP), polybrominated diphenyl ethers (BDE-99), and hexachlorobenzene (HCB). EMEP has also evaluated the possibilities to model hexabromocyclododecane (HBCDD), polychlorinated naphthalenes (PCNs) and pentachlorobenzene (PeCB), but concluded that presently the available information is not enough to be used for detailed deposition modelling (Gauss et al. 2022).
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Inputs of Nutrients to the OSPAR Maritime Area
- 2022
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Since the QSR 2010, nitrogen and phosphorus inputs to the OSPAR Maritime Area have continued to decrease. Waterborne inputs to the Arctic Waters (Region I) increased substantially however, but the nitrogen increase is masked by a larger decrease in atmospheric deposition. Substantial reductions in inputs to the North Sea have been achieved
|
|
| 7. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Vattenkvaliteten i Storvänern 2021
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vattenkvaliteten är förhållandevis stabil i Storvänern. Halterna av närsalter och organiskt material i vattnet har varit på förhållandevis stabila nivåer under senare år. Klorofyllhalten varierar jämförelsevis mycket under åren, även om halterna överlag är låga. Siktdjupet har varit på en förhållandevis stabil nivå under senare år och varierar framförallt med vattenfärgen och mängden växtplankton i vattnet.
|
|
| 8. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Vattenkvaliteten i Storvänern 2022
- 2023
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vattenkvaliteten är förhållandevis stabil i Storvänern. Halterna av närsalter och organiskt material i vattnet har varit på förhållandevis stabila nivåer under senare år. Klorofyllhalten varierar jämförelsevis mycket under åren, även om halterna överlag är låga. Siktdjupet har varit på en förhållandevis stabil nivå under senare år och varierar framförallt med vattenfärgen och mängden växtplankton i vattnet.
|
|
| 9. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Väder och vattenstånd under 2022
- 2023
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vädret i Vänerområdet har under senare år kännetecknats av stora växlingar i nederbördsmängder såväl mellan olika månader som mellan olika delar av området och vädret under 2022 var inget undantag. Överlag så var nederbörden lägre än normalt där flertalet månader hade noterbart mindre nederbörd än vanligt, även om några månader som februari och december sticker ut med betydligt mer nederbörd än normalt. Vattenståndet var i princip lägre än normalt under hela året. Endast under mars-april var vattenståndet nära det normala. Solinstrålningen var på förhållandevis normala nivåer under hela året, med undantag för nederbördsrika februari som sedan följdes av en jämförelsevis solig vår.
|
|
| 10. |
|
|
