| 1. |
- Rummukainen, Markku, et al.
(författare)
-
Climate models go green
- 2014
-
Ingår i: Today’s Great Explorers : New frontiers in Strategy Research at Lund University - New frontiers in Strategy Research at Lund University. ; , s. 31-46
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The use of coal, oil and gas, and land use change, has caused emissions of carbon dioxide which equals to about 550 billion tons of carbon. Half of these have accumulated in the atmosphere, which warms our climate with profound effects on natural and human systems. The other half has been absorbed by the oceans and the biosphere. Climate change affects the strength of these ‘ carbon sinks’. Knowledge about their future capacity is important for informed action on climate stabilisation. MERGE’s research on a new generation of climate models aims for a greater understanding of vegetation, climate and climate change
|
|
| 2. |
- Hall, Marianne, et al.
(författare)
-
Framtidsscenarier
- 2015
-
Ingår i: Klimatsäkrat Skåne. - Lund : Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet. - 9789198157741 ; , s. 221-228
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Rummukainen, Markku, et al.
(författare)
-
Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet. En översyn av naturvetenskapliga aspekter
- 2011
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sammanfattning Det naturvetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringarna förbättrats ständigt genom forskningen om klimatsystemet, klimatpåverkan, klimatets variationer och förändringar samt klimateffekter. Kunskapsläget är väletablerat när det gäller den grundläggande fysiken bakom växthuseffekten, liksom att genomsnittstemperaturen vid jordytan stigit de senaste femtio åren. Det är också mycket sannolikt att det mesta av den observerade uppvärmningen beror på mänsklig klimatpåverkan. Samtidigt finns det betydande osäkerheter när det gäller konsekvenserna av klimatförändringarna samt hur mycket utsläppen behöver minska för att man ska nå ett givet klimatmål. Värdet på klimatkänsligheten är den viktigaste faktorn för beräkningar av hur mycket växthusgaser vi kan släppa ut, givet ett visst temperaturmål. Forskningen visar att det behövs stora och snabba utsläppsminskningar för att uppnå tvågradersmålet. För att nå ett lägre temperaturmål, till exempel ett 1,5-gradersmål, är de nödvändiga utsläppsminskningarna än mer omfattande. - För att nå tvågradersmålet med en sannolikhet runt 70 % krävs uppskattningsvis att de globala växthusgasutsläppen minskar i storleksordningen 50‒60 % från år 2000 till 2050, och minskar med nära 100 % till 2100. - För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 70 % krävs globala nollutsläpp redan runt år 2050. - För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 50 % krävs uppskattningsvis att de globala växthusgasutsläppen minskar i storleksordningen 80 % från år 2000 till 2050, och med nära 100 % till 2100. Det är framför allt de kumulativa utsläppen av koldioxid och andra långlivade växthusgaser som räknas när det gäller hur stora klimatförändringarna blir bortom 2100. Ju senare de globala utsläppen kulminerar, och ju högre nivå de då är på, desto större blir utmaningen för att åstadkomma en tillräckligt snabb påföljande utsläppsminskningstakt. Reducerade utsläpp av kortlivade klimatpåverkande ämnen är viktigt främst i ett kortare perspektiv. Det finns olika modeller för hur de globala utsläppsminskningarna kan fördelas mellan olika regioner och länder. Dessa baseras inte på naturvetenskapliga principer utan är beroende av politiska och andra ställningstaganden. För en del länder skiljer sig resultaten mycket beroende på valet av fördelningsmodell. För de flesta industriländer är slutsatsen dock generellt sett densamma: jämfört med idag behöver deras utsläpp minska mycket kraftigt. - För att nå tvågradersmålet med i storleksordningen 70 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen i Sverige minskar med cirka 70 % från år 2005 till 2050. Den motsvarande siffran för EU är cirka 80 %. - För att nå ett 1,5-gradersmål med i storleksordningen 70 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen minskar från år 2005 till år 2050 med runt 100 % i Sverige och i EU, och i andra länder. - För att nå ett 1,5-gradersmål med i storleksordningen 50 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen i Sverige och EU minskar med drygt 90 % från år 2005 till 2050. Nettoutsläpp av koldioxid från avskogning och utrikes luft- och sjöfart ingår inte i dessa uppskattningar. Generellt blir riskerna för allvarliga klimateffekter mindre ju mer ambitiöst temperaturmål som väljs, men riskerna försvinner inte med tvågradersmålet, och inte ens med ett 1,5-gradersmål. Jämfört med IPCC:s AR4 från 2007, har nya forskningsresultat publicerats om klimateffekter. I denna rapport har vi fokuserat på havsnivåhöjningen, havsförsurningen, den biologiska mångfalden samt klimateffekter i Arktis. Jämfört med genomgången av kunskapsläget i AR4 visar nya resultat att den framtida havsnivåhöjningen kan bli större, havsförsurningens effekter på marina ekosystem omfattande och även om en del arter kan vara anpassningsbara, kan världens ekosystem påverkas av skillnader i olika arters sårbarhet för klimatförändringarna. I Arktis sker snabba förändringar. Sammantaget ter sig riskerna för allvarliga klimateffekter större jämfört med AR4. Denna rapport utgår från naturvetenskaplig klimatforskning sedan 2007. Rapporten förordar inte något specifikt temperaturmål, någon specifik utsläppsbana eller specifika policybeslut. Dessa är föremål för politiska avgöranden.
|
|
| 4. |
- Rummukainen, Markku, et al.
(författare)
-
Klimatomställning krävs – men vi klarar utmaningen
- 2019
-
Ingår i: SVT Nyheter. Opinion.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- "Med tanke på att uppvärmningen redan nått cirka en grad, är de närmaste tio årens beslut, investeringar och andra åtgärder avgörande”, skriver fyra forskare.
|
|
| 5. |
- Sjöstedt, Victoria, et al.
(författare)
-
Klimatanpassning av bostäder och bostadsområden : resultat från ett samarbetsprojekt mellan CEC och Riksbyggen
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är en sammanställning av kunskap som genererats inom ramen för ett samarbetsprojekt mellan Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) vid Lundsuniversitet och Riksbyggen om klimatanpassning av bostäder och bostadsområden iSverige. Samarbetsprojektet byggde på utveckling och handledning av fem styckenmasteruppsatser vid Tillämpad klimatstrategi-programmet vid Lunds universitet,mellan november 2014 och juni 2015. De deltagande studenterna utvecklade sinauppsatser i dialog med Riksbyggen, och ett flertal av studenterna använde Riksbyggensbostadsbestånd som konkreta fallstudier. I denna rapport diskuteras de resultatsom framkommit i masteruppsatserna, med fokus på klimatrelaterad riskkartering,metoder för klimatanpassningsåtgärder, kunskapsunderlag, samt samverkan ochdeltagande. Syntesrapporten levererar inspirationsmaterial för Riksbyggens vidarearbete med klimatanpassning av bostadsrättsföreningar. Förslag på sätt att hantera klimatanpassningsproblematik i bostadssektorn läggs fram, vilka inkluderar utökad klimatrelaterad riskkartering, skräddarsydda åtgärdspaket, intern och externkommunikation av klimatrelaterade risker och anpassningsåtgärder, samt nya samarbetskonstellationer. Samarbetet mellan CEC och Riksbyggen tog tillvara på denpotential som finns i studentarbeten och skapade länkar mellan utbildning, forskningoch näringsliv. I rapporten förs en diskussion kring sätt att vidareutveckla dennasamarbetsmodell för att förnya och verka kvalitetshöjande för grundutbildningen.Rapporten identifierar även relevanta teman för nya masterprojekt, samt konkretaforskningsbehov kring kunskapsöverföring mellan aktörer och nivåer; samarbetemellan boende, fastighetsägare, myndigheter, konsulter och försäkringsbolag kringriskkartering och anpassningsåtgärder; kommunikationsinsatser för ökad acceptans föranpassningsåtgärder; samt juridiska och ekonomiska incitamentsstrukturer. Dessa ärviktiga områden att adressera i framtida forskningsinsatser för att stödja implementeringav utökad klimatrelaterad riskkartering och anpassningsåtgärder i bostadssektorn.
|
|
| 6. |
- May, Wilhelm, et al.
(författare)
-
Contributions of soil moisture interactions to future precipitation changes in the GLACE-CMIP5 experiment
- 2017
-
Ingår i: Climate Dynamics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0930-7575 .- 1432-0894. ; 49:5-6, s. 1681-1704
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Changes in soil moisture are likely to contribute to future changes in latent heat flux and various characteristics of daily precipitation. Such contributions during the second half of the twenty-first century are assessed using the simulations from the GLACE-CMIP5 experiment, applying a linear regression analysis to determine the magnitude of these contributions. As characteristics of daily precipitation, mean daily precipitation, the frequency of wet days and the intensity of precipitation on wet days are considered. Also, the frequency and length of extended wet and dry spells are studied. Particular focus is on the regional (for nine selected regions) as well as seasonal variations in the magnitude of the contributions of the projected differences in soil moisture to the future changes in latent heat flux and in the characteristics of daily precipitation. The results reveal the overall tendency that the projected differences in soil moisture contribute to the future changes in response to the anthropogenic climate forcing for all the meteorological variables considered here. These contributions are stronger and more robust (i.e., there are smaller deviations between individual climate models) for the latent heat flux than for the characteristics of daily precipitation. It is also found that the contributions of the differences in soil moisture to the future changes are generally stronger and more robust for the frequency of wet days than for the intensity of daily precipitation. Consistent with the contributions of the projected differences in soil moisture to the future changes in the frequency of wet days, soil moisture generally contributes to the future changes in the characteristics of wet and dry spells. The magnitude of these contributions does not differ systematically between the frequency and the length of such extended spells, but the contributions are generally slightly stronger for dry spells than for wet spells. Distinguishing between the nine selected regions and between the different seasons, it is found that the strength of the contributions of the differences in soil moisture to the future changes in the various meteorological variables varies by region and, in particular, by season. Similarly, the robustness of these contributions varies between the regions and in the course of the year. The importance of soil moisture changes for the future changes in various aspects of daily precipitation and other aspects of the hydrological cycle illustrates the need for a comprehensive and realistic representation of land surface processes and of land surface conditions in climate models.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Appelstrand, Marie, et al.
(författare)
-
Påståendet om äldre skogar baseras på en föråldrad hypotes
- 2021
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- REPLIK DN DEBATT 20/4.Fem Lunda-forskare: Modern forskning som direkt mäter koldioxidutbytet mellan skog och atmosfär visar att gamla skogar fortsätter att ta upp och binda koldioxid.Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
|
|
| 9. |
- Bonde, Ingrid, et al.
(författare)
-
Det klimatpolitiska ramverket : rapport 2018
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatpolitiska rådet bildades den 1 januari 2018 med uppgift att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Detta är rådets första rapport. Här presenteras rådets ledamöter och vårt uppdrag, som en del av Sveriges klimatpolitiska ramverk och dess internationella sammanhang i EU och FN.I Paris i december 2015 enades världens länder om ett nytt globalt klimatavtal under klimatkonventionen. Parisavtalet är historiskt då det är det första klimatavtalet som nästan alla världens länder står bakom. Processen bakom avtalet involverade också en lång rad andra viktiga aktörer inom näringsliv, forskning, civilsamhälle, städer och regioner.Efter Parisavtalet har ramverken för att hantera klimatproblemet förstärkts även på europeisk och nationell nivå. I juni 2017 beslutade riksdagen om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med stöd av en mycket bred majoritet av riksdagens partier. Ramverket innehåller tre delar: långsiktiga mål, ett planerings- och uppföljningssystem samt ett klimatpolitiskt råd. Delar av ramverket är reglerat i en klimatlag.Det övergripande målet i det klimatpolitiska ramverket är att Sverige senast år 2045 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Ramverket innehåller även etappmål på vägen mot det långsiktiga målet.Som en del av den parlamentariska överenskommelsen och det klimatpolitiska ramverket har regeringen inrättat det Klimatpolitiska rådet. Rådets huvuduppdrag är att ”utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdag och regering har beslutat”.Uppdraget att granska regeringens samlade politik understryker klimatfrågans breda och tvärsektoriella karaktär. Att nå målen om ett fossilfritt samhälle utan några nettoutsläpp av växthusgaser inom 25 år innebär en omfattande samhällsförändring i ett komplext samspel mellan mängder av olika faktorer, aktörer och drivkrafter. Klimatfrågan spänner därmed också över i princip samtliga vetenskapliga fält. Det klimatpolitiska rådet består av personer med bred tvär- och mångvetenskaplig kompetens inom naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och teknikvetenskap. Till sitt förfogande har rådet ett kansli med tre heltidsanställda.Under första halvan av 2018 kommer rådet att forma inriktning och planer för arbetet. Klimatpolitiska rådet kommer att koncentrera sitt arbete till hur Sverige ska nå klimatmålen genom utsläppsminskningar och kompletterande åtgärder. Klimatanpassningsfrågor ingår inte i rådets arbetsområde.Sverige är inte det första landet som instiftar ett klimatpolitiskt råd. I bland annat Storbritannien, Danmark och Finland finns sedan flera år tillbaka liknande organ. I Sverige bidrar redan många andra myndigheter och organisationer på olika sätt med analys och kunskapsunderlag kring klimatpolitiken. Klimatpolitiska rådet har en unik roll bland myndigheter genom sitt fokus på den samhälleliga klimatomställningen, sitt oberoende och sitt breda mandat att utvärdera regeringens samlade politik.
|
|
| 10. |
- Eklund, Klas, et al.
(författare)
-
Ekonomer på villovägar
- 2009
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. ; 2009:6, s. 76-84
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
