| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Pihl Karlsson, G, et al.
(författare)
-
Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige - Ozonmätnätet i södra Sverige 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Huvudsyftet med mätningarna inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” är att ge en regional uppskattning av eventuella överskridanden av de ozonindex som beskriver inverkan av marknära ozon på äxtligheten (AOT40). ”Ozonmätnätet i södra Sverige” bidrar även till den nationella övervakningen av ozonhalterna, då programmet ger mer detaljerad information av ozonvariationen i södra Sverige. Ozonindex beräknas utifrån resultaten från enkla och kostnadseffektiva mätningar av ozonhalter med diffusions-provtagare på månadsbasis, i kombination med timvisa mätningar av lufttemperaturer. Temperaturmätningarna används som ett mått på variationen i luftens stabilitet under dygnet, vilket i sin tur ger ett mått på variationen i ozonkoncentration under dygnet. Utifrån resultaten från mätningarna görs skattningar av AOT40. Förekomsten av marknära ozon beror på utsläpp av ozonbildande ämnen lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Ozonhalterna i ett område varierar bland annat beroende på områdets topografi (höglänt eller låglänt) samt dess avstånd från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala omständigheter den lokala ozonförekomsten. Detta ligger till grund för den geografiska uppdelning i fem olika zoner i Sverige som görs inom detta mätprogram. Uppdelningen baseras främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre lokaltyper (höglänta, kustnära eller låglänta).
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
The vulnerability of northern European vegetation to ozone damage in a changing climate An assessment based on current knowledge
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The potential vulnerability of vegetation at northern latitudes to ozone damage was assessed based on current knowledge with regard to air ozone concentrations and leaf ozone uptake as well as to plant traits affecting ozone tolerance. The focus was on the northern European arctic, alpine and northern boreal vegetation zones, with a special focus on high-altitude vegetation. In particular, we analysed if there are increasing risks for ozone impacts on northern vegetation due to high spring ozone concentrations in relation to climate change induced shifts such as e.g. an earlier start of the growing season. The ozone concentrations in these regions are characterized by the influence of a combination of conditions caused by high latitudes and high altitudes. Ozone concentrations increase with altitude and the difference in ozone concentrations between day and night are smaller at high-altitude and high-latitude sites. Summer periods with long daylight conditions potentially promote the leaf ozone uptake through the open stomata. The aims of this report were: • To assess the current state of knowledge regarding the potential vulnerability of far northern vegetation to ozone damage, today and in the future • To provide advice for policy implications regarding necessary ozone precursor emission abatement • To provide advice for future research and monitoring of ozone impacts on the vegetation at northern latitudes Ongoing environmental changes affecting far northern latitude ecosystems were reviewed. Current and novel methods were described for how to estimate the time of year during which the ozone exposure for vegetation should be accumulated. Time trends for ozone concentrations at northern latitudes were analysed. Ozone episodes with high concentrations at far northern latitudes were described. Source attributions of northern ozone concentrations were analysed. Environmental conditions at far northern latitudes that might be important for ozone damage were evaluated. Plant traits that can influence the ozone vulnerability were discussed. Current experimental results for ozone injury on northern plant species were evaluated. Future scenarios for ozone impact on northern vegetation were discussed. Some important results from the analyses are described below. At high altitudes and high latitudes, the ozone concentrations are relatively similar during day- and night-time. Furthermore, at high latitudes, the long daylight duration during the summer has the potential to increase the duration of the daily period with plant gas exchange and leaf ozone uptake. Therefore, the absorption of ozone through the stomata may potentially be higher at northern latitudes. However, measurements of light intensity and quality at northern sites in combination with a simple calculation example illustrated that this probably was not the case, since the potential added ozone uptake in the early morning and late evening at northern sites may be cancelled out by a lower ozone uptake in the middle of the day, as compared to southern sites. Both data on budburst and data on ecosystem CO2 exchange as well as meteorological observations show that there has been a development towards an earlier start of the growing season during the year, with approximately 0.5 – 1 day per year. Thus, there is clear evidence for an earlier start of the growing season, which is likely to continue. However, the timing of the spring ozone maximum is also shifted towards earlier in the year. There is presently no evidence for an increasing overlap between the growing season and the ozone peak. Despite this, there is a potential for increased ozone uptake to vegetation in spring due to the earlier growing start of vegetation and increased uptake of ozone to vegetation in May. The impact of this on the accumulated phytotoxic ozone dose for northern vegetation needs to be investigated further. The overall conclusions about the present and near future ozone vulnerability of northern vegetation were: • There remain uncertainties regarding to what extent northern vegetation is affected by ozone exposure. • According to current knowledge, we could not find evidence that expected changes in ozone concentrations and climate would make the northern arctic, alpine and subalpine vegetation substantially more vulnerable to ozone than other types of European vegetation. • The risk of significant and lasting negative impact of the current exposure to ozone on northern boreal forests is most likely not greater than for boreonemoral and nemoral forests in southern Fennoscandia. • However, peak ozone concentrations occurring in spring and early summer may affect vegetation at northern latitudes in Fennoscandia since the start of the growing season in the future may occur earlier during the year. The policy implications that can be derived from these conclusions were: • The current state of knowledge implies that ecosystems in the far north are not more susceptible to ozone than vegetation in other parts of Europe. Hence, we cannot advocate for a stronger reduction of ozone precursors emissions based exclusively on the ozone sensitivity of vegetation in the far north. • Policies designed to reduce emissions of ozone precursors to protect vegetation in other parts of Europe as well as in the entire northern hemisphere are likely to suffice to protect vegetation in northern Fennoscandia. There are important remaining knowledge gaps. Our conclusions are based on important, but limited observations. Experimental evidence from investigations specifically designed to study ozone sensitivity of high-altitude vegetation in northern Europe are to a large extent lacking. It is recommended that further experimental research is undertaken to directly compare the ozone sensitivity of plants of high-latitude/high-altitude origin with that of plants (species, genotypes) representative of regions of the southern part of the Nordic region. This research should include the characteristics of the high-latitude climate and other conditions. A specific research question is if the new ozone critical levels for European vegetation based on PODYSPEC (Mapping Manual, 2017) are correct, both regarding calculation methodology as well as impact assessments? In particular, there is a lack of information about the degree of stomata closure during nights in high-latitude area plants. This is important for the modelling of ozone uptake (dry deposition) in these areas and requires coordinated measurement campaigns in close cooperation with modelers. Further research questions may be related to the future development of the northern regions – e.g. oil and gas extraction including flaring, shipping, more tourism and climate change – how will that affect the ozone exposure of in the northern vegetation? Do future ozone precursor emission scenarios describe this correctly? Will warm and dry summers like 2018 become more frequent in connection with climate change, and how will this affect ozone impacts on vegetation? There are currently very few, long term ozone monitoring stations in the arctic and alpine vegetation zones, in particular at high altitudes. Given the expected increase in anthropogenic activities in these areas in combination with climate change, it is strongly recommended to increase the number of high-altitude ozone monitoring sites in these regions.
|
|
| 6. |
- Vermeulen, Alex, et al.
(författare)
-
ENVRI-FAIR D8.7: The FAIRness of ICOS
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report presents the extended implementation of the FAIR principles by ICOS Atmosphere during the ENVRI-FAIR project.
|
|
| 7. |
- Wallenberg, Nils, 1986, et al.
(författare)
-
Värmestress i urbana utomhusmiljöer – förekomst och möjliga åtgärder i befintlig bebyggelse
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det lokala klimatet i en tätort styrs till stor del av bebyggelsegeometri, ytegenskaper och materialegenskaper, vilka påverkar hur mycket värme som tas upp, lagras och avges. Urbana områden är generellt sett varmare än sin omgivning och mindre blåsiga. Dagtid finns de varmaste platserna i vindskyddade och solbelysta områden nära bebyggelse med ingen eller lite vegetation. Nattetid finns de varmaste platserna i tättbebyggda centralt belägna områdena med lite eller ingen vegetation. Värmestress uppkommer när kroppen inte längre kan reglera sin temperatur, och det leder till ökad ohälsa och dödlighet. Den urbana befolkningen är extra utsatt vid värmeböljor på grund det lokala klimat som tätorten och dess bebyggelse ger upphov till. Att öka mängden vegetation är en av de mest effektiva åtgärderna för att minska värmestress såväl dagtid som nattetid, och därmed förbättra hälsan och välbefinnandet hos den urbana befolkningen. För att minska värmestressen är det därför lämpligt med stora grönområden och parker och träd nära bebyggelse, i kombination med en tät och ljus bebyggelse bestående av material med låg värmekapacitet. Detta blir allt viktigare i takt med den globala uppvärmningen. Det finns ett antal termiska index som beskriver upplevelsen av vädret och graden av värmestress samt ett antal modeller för att kartera var och när värmestress uppstår. I rapporten finns exempel på några termiska index och modeller som är lämpliga för att kartera värmestress i befintlig bebyggelse och som är relevanta för svenska förhållanden.
|
|
| 8. |
- Chierici, Melissa, 1968
(författare)
-
Towards an understanding of the biological forcing of CO2 in the Southern Polar Ocean.
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this project was to quantitatively investigate the mechanisms driving the oceanic carbon dioxide system and the CO2 air-sea flux in areas of different characteristics regarding water column stratification, ice cover/extent and freshwater input in the Pacific sector of the Southern Ocean. The biogeochemical transformation of carbon was evaluated from CO2 system data and information on water mass properties in the water column. Another goal was to investigate the large natural variability of the marine carbonate system in the study area, to provide basic information needed to predict the response to future changes in the CaCO3 saturation in the Southern Ocean due to changes in sea ice extent and temperature.
|
|
| 9. |
- Moldan, Filip, et al.
(författare)
-
Swedish National Nitrogen Budget - Atmosphere
- 2022
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- I denna rapport presenteras pool 7 ”Atmosfär” (AT) som ingår i Sveriges nationella kvävebudget (National Nitrogen Budget, NNB).Atmosfärspoolen i Sveriges NNB är en av de totalt 8 pooler som definierats av Task Force on Reactive Nitrogen (TFRN) som tillsammans representerar en komplett nationell kvävebudget.En fullständig NNB innefattar en kvantifiering av alla större flöden av alla former av reaktivt kväve (Nr) inom landet och över landsgränserna.Metoden för att beräkna NNB har tillhandahållits av expertpanelen för kvävebudgetar (Expert Panel on Nitrogen Budgets, EPNB) i bilagorna till ECE/EB.AIR/119 – "Guidance document on national nitrogen budgets".De största flödena av Nr till och från de troposfäriska luftmassorna ovanför Sverige, inklusive de svenska nationella kustvattnen, beräknades för år 2015.Förutom en mindre mängd Nr som genereras av blixtar domineras den atmosfäriska Nr-poolen av fyra huvudflöden: import och export av Nr från gränsöverskridande transport; svenska utsläpp av Nr; och atmosfäriskt nedfall.Den huvudsakliga källan till utsläppsdata har varit den officiella svenska rapporteringen till Centre on Emission Inventories and Projections (CEIP) under luftkonventionen (Convention on Long-range Transboundary Air Pollution, CLRTAP).För det reaktiva kvävedenedfallet i Sverige användes de officiella nationella beräkningarna från MATCH Sverigesystemet.Resultaten visar att Sverige under 2015 var en nettoimportör av luftföroreningar i form av Nr, det vill säga att importen av Nr från utsläppskällorna utanför landet (139 kt N) var större än exporten (96,1 kt N). De svenska utsläppen av Nr 2015 var totalt 117 kt N.De största utsläppen kommer från två sektorer: Jordbruk (43,4 kt N) och Energi & Bränsle (40,6 kt N). Depositionen av Nr på svenska ekosystem år 2015 var 160 kt N, varav 87 procent härrörde från utsläppskällor utomlands.
|
|
| 10. |
- Petrachenko, Bill, et al.
(författare)
-
Design Aspects of the VLBI2010 System
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report summarizes the progress made in developing the next generation VLBI, dubberd the VLBI2010 system. The VLBI2010 Committee of the International Service for Geodesy and Astrometry (IVS) worked on the design aspects of the new system.…
|
|
