1.
Karlsson, Per Erik, 1957, et al.
(författare)
Marknära ozon - ett växande problem i Arktis?
2015
Ingår i: Luft & Miljö Arktis 2015. - Stockholm : Naturvårdsverket. - 9789162012977 ; , s. 21-26
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
2.
Karlsson, Per Erik, 1957, et al.
(författare)
Ozone Exposure and Impacts on Vegetation in the Nordic and Baltic Countries
2009
Ingår i: Ambio. - : Royal Swedish Academy of Sciences. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 38:8, s. 402-405
Tidskriftsartikel (refereegranskat) abstract
Ozone concentrations are generally considerably lower over northern Europe as compared with continental and southern Europe. However, ozone becomes toxic for vegetation mainly after it has been taken up into the leaf interior through the stomata. The rates of ozone uptake into the leaves are, somewhat simplified, the product of the air ozone concentrations and the degree of stomatal opening. The phytotoxic impacts of ozone can be almost as important in northern Europe as they are in continental and southern Europe. The long daylight hours as well as the rather humid environment conditions, both in the air and soil, promote stomatal openings in northern Europe. This article summarizes scientific evidence that supports the conclusion that ozone abatement policies regarding vegetation in Europe, as well as in the rest of the world, should be based on estimates of the leaf ozone uptake and not only on the ozone concentration in the air.
3.
Pihl Karlsson, G., et al.
(författare)
Ozonmätnätet i södra Sverige Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn till ozonets variation i landskapet. Resultat 2009
2010
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
I maj 2009 startade IVL Svenska Miljöinstitutet AB länsbaserade undersökningar av marknära ozon inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” i Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Jönköping, Västra Götaland, Östergötland samt Västmanland på uppdrag av Länsstyrelser och Luftvårdsförbund. Grundtanken med detta Gemensamma Delprogram är att ge en mer detaljerad, heltäckande bild av ozonbelastningen i bakgrundsmiljö i södra Sverige. Målet är även att kartlägga eventuella överskridanden av olika målvärden för ozon, både miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och miljökvalitetsmålet Frisk Luft. Inriktningen ligger på de ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtligheten (AOT40). Ett mätår omfattar perioden 1 mars till 30 september. Området som omfattas av Ozonmätnätet ligger huvudsakligen söder om den biologiska norrlandsgränsen, vilket kan vara viktigt för sambandet mellan ozondynamiken och temperaturdynamiken. Urbana och periurbana områden omfattas inte av mätprogrammet. Då ozon är en gränsöverskridande luftförorening är mätstationerna inom Ozonmätnätet i södra Sverige indelade i zoner som baseras på klimatologi och ej efter länsgränser. De fem zonerna är en kustzon, en central zon som domineras av småländska höglandet samt en västlig, en ostlig och en nordlig zon. Övervakningen baseras på en metodik att uppskatta viktiga ozonindex utifrån enkla ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis i kombination med lufttemperaturmätningar på timbasis. Dessutom används resultat från förekommande ozonmätningar med instrument på timbasis. Metoden bygger på att det finns ett samband mellan variationen hos timvisa värden av ozonhalter inom en mätperiod och variationen hos lufttemperaturerna under samma period. Resultaten från 2009 och 2010 års mätningar bekräftade att denna metodik fungerar. Medan sommarhalvåret 2009 karakteriserades av lågtrycksbetonat väder karaktäriserades säsongen 2010 av en sen vår, varmt och soligt i april, svalt och ostadigt i maj och juni, soligt och varmt i juli och en höst som kom tidigt, redan i slutet av augusti i delar av södra Sverige. Dygnets genomsnittliga temperaturvariation var, precis som för 2009, för 2010 minst för de kustnära lokalerna. Detta beror framför allt på att nattemperaturerna var högre på dessa lokaler jämfört med låglänta och höglänta lokaler. För säsongen 2010 var den genomsnittliga temperaturvariationen för de kustnära lokalerna 24 % lägre jämfört med de låglänta lokalernas genomsnittliga temperaturvariation. För de höglänta lokalerna var den genomsnittliga temperaturvariationen 18 % lägre än för de låglänta lokalerna. Under 2010 var ozonförekomsten för de flesta lokalerna högst under april och juli medan augusti och september hade de lägsta ozonhalterna. De höglänta lokalerna hade under säsongen den genomsnittligt högsta ozonhalten förutom under augusti då de kustnära lokalerna hade något högre genomsnittliga ozonhalter. De låglänta lokalerna hade under april till september genomgående de lägsta ozonhalterna och av dessa hade de i den ostliga zonen de allra lägsta ozonhalterna. Miljömålssystemet har under 2010 förändrats kraftigt och generationsmålen och delmålen har tagits bort och ersatts med miljömål med preciseringar. Till skydd för växtligheten gäller därför idag att exponeringsmåttet AOT40 (april-september) inte bör överskrida 10 000 μg m-3 timmar per år. De gällande miljökvalitetsnormerna är dock oförändrade. Som genomsnitt för alla zoner och kategorier ger resultaten att miljömålet som finns för skydd av växtligheten överskreds vid samtliga höglänta platser i kustzonen, centrala zonen och ostliga zonen, men ej i den västliga och nordliga zonen. Mijömålet överskreds även vid låglänta platser i kustzonen och i den centrala zonen, medan låglänta platser i den västliga, ostliga och nordliga zonen ej överskred gränsvärdet på 10 000 μg m-3 timmar beräknat som AOT 40 (apr-sept). Miljömålet överskreds ej heller vid kustnära platser i kustzonen. Det skall dock tas med i beräkningen att under 2010 förekom några ozonepisoder som påverkade vissa områden av Sverige och där gav högre halter än genomsnittet, varför gränsvärdet överskreds där. Miljökvalitetsnormen för ozon bör ej överskridas 2010 - 2019 med mer än 18 000 μg m-3 timmar beräknat som AOT 40 (maj-juli), bestämt som ett glidande 5-årsmedelvärde. Från 2020 sänks målvärdet till 6 000 μg m-3 timmar som ej bör överskridas något år. Årets resultat visar att de beräknade AOT40-värdena i genomsnitt låg klart under miljökvalitetsnormen vid samtliga kategorier i samtliga zoner, något som gällde även under 2009. Om den nya strängare normen, som skall gälla från och med 2020 hade gällt idag hade dock normen överskridits vid samtliga platser i södra Sverige förutom vid låglänta lokaler i den västliga och den ostliga zonen.
4.
5.
Piikki, Kristin, 1975, et al.
(författare)
Mätningar av marknära ozon och meteorologi vid kustnära och urbana miljöer i Halland, Skåne och Västra Götalands län
2008
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Under sommaren 2007 mättes ozon- (O3) halter samt meteorologi kontinuerligt under ca en månads tid vardera, på en ö i havet (Nidingen, N län), vid en kustnära plats med förväntat höga ozonhalter (Backåkra, M län) samt i en urban parkmiljö (Göteborg, O län). På dessa platser samt på ytterligare fyra olika platser i Göteborg mättes även O3- och kväveoxid- (NOx = NO2 + NO) halter med diffusionsprovtagare på vecko-basis. Mätningarna vid Nidingen, Backåkra samt parkmiljön i Göteborg gjordes inte samtidigt utan under olika perioder under olika delar av sommarhalvåret. Jämförelser med andra kustnära platser (Råö, som ligger strax söder om Göteborg, och Malmö), där ozonhalten mättes under hela sommaren, visade att den kustnära ozondynamiken med hög medelhalt och liten dygnsvariation fanns vid båda mätplatserna, men var mer utpräglad på Nidingen än i Backåkra. Värdena för några olika ozonindex, bland annat 8-timmars-medelvärde, som används i miljömålet Frisk Luft samt inom Miljökvalitetsnormerna, var högre på Nidingen, trots att landets högsta ozonbelastning, enligt vissa modellberäkningar, kan förväntas i Skåne. En slutsats blir att små öar i havet kan vara mycket utsatta för ozon. Mätningarna i Göteborg visade att ozonförekomsten kan skilja sig väsentligt mellan olika urbana platser beroende på vindförhållanden och närhet till NOx-utsläpp, och att det bara är på platser med mycket hög trafiktäthet som titrering med NO har stor betydelse för den lokala ozonhalten. Ozonförekomsten i urban parkmiljö (Slottsskogen) kan vara relativt hög. Diffusionsprovtagarna fungerade bra för ozon och NO2.. I rapporten utvärderas olika enkla matematiska modeller för att uppskatta olika ozonindex utifrån mätningar med diffusionsprovtagare i kombination med temperaturmätningar eller genom att ta hänsyn till lokalens topografiska läge. Flera olika metoder fungerade väl och rekommendationer ges för hur de bör tillämpas i olika situationer.
6.
Sundberg, Jenny, 1978, et al.
(författare)
Variation in ozone concentration and exposure in relation to local climate in south-west Sweden
2005
Ingår i: Hunova I (Ed) Acid Rian 2005, 7th International Conference on Acid Deposition, Conference Abstracts..
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Ozone concentration and temperature/relative humidity were monitored using passive diffusion sampling (weekly at 3 m height) and TinyTag sensors/loggers (10 minute sampling at 1 and 5 m height in self-ventilating radiation shields), respectively in the forested landscape of south-west Sweden, 50 km north-east of Göteborg,. Two forested sites were included, one situated at the top of a hill (175 m a.s.l.), and one in a nearby valley (110 m a.s.l.). In addition, a site located in an agricultural landscape was included, where ozone was measured using a UV-based monitor and measurements of temperature and relative humidity were made using a radiation shield with forced ventilation. Furthermore, a comparison with ozone concentrations at an urban and a coastal monitoring site in the region were made. It was concluded from the parallel measurements at the agricultural site that the diffusion samplers predicted the weekly ozone concentration with high accuracy. The temperature dependent systematic error of using a self-ventilating radiation shield, overestimating higher temperatures, was estimated and corrected. It was found that the elevated forested site experienced considerably higher ozone concentrations than the forest site in the valley and the agricultural site. This can be explained by stronger coupling with the boundary layer at the elevated site and more pronounced night-inversions at the valley and agricultural sites. The forested area of the interior of south-west Sweden was concluded to have lower concentrations, especially during the night, compared to the coastal site, while the comparison with the urban site revealed a more complex pattern. Climate data was used to asses the risk for plant ozone uptake.
7.
Karlsson, Per Erik, 1957, et al.
(författare)
En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige
2014
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Med finansiering från Naturvårdsverket har forskare från IVL, SMHI, Göteborgs Universitet samt SLU genomfört en analys av de ekonomiska värdena av den negativa inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige vid olika scenarier för ozonbelastning och i relation till föreslagna målvärden vad gäller preciseringen för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft. Arbetet utgör i stor utsträckning en uppdatering av en tidigare studie från 2006 (Karlsson m. fl., 2006a). Tre olika scenarier för ozonbelastning analyserades: 1. Nuvarande ozonbelastning (2006-2012). 2. Ett scenario där målvärdet för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft inte överskrids vid någon plats i landet. 3. Ett förindustriellt scenario i avsaknad av ozonbelastning, dvs där ozonhalten 80 μg/m3 aldrig överskreds och där AOT40 april-september således var noll över hela Sverige. Uppskattningar har gjorts för tillväxten hos några viktiga trädslag samt för skördeutbytet för vissa viktiga jordbruksgrödor. Utifrån en genomgång av ny vetenskaplig kunskap som framkommit sedan den föregående studien 2006, föreslås en höjning av den negativa ozoneffekten på stamtillväxten hos gran från -2 % till -5 % per 20 000 μg/m3 timmar AOT40 april-september. AOT40 20 000 μg/m3 timmar är en vanligt förekommande nivå på ozonbelastningen vid utsatta platser i södra Sverige. För tall föreslås samma ozoneffekt på stamtillväxten som hos gran. För lövträd föreslås att ozoneffekten på stamtillväxten kvarstår på -8 % per 20 000 μg/m3 timmar AOT40 april-september. Dos-respons-relationerna för vete inom konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar (LRTAP) har i viss utsträckning uppdaterats sedan 2006. På grund av dessa uppdateringer har dos-responssambandet för vete förändrats något jämfört med föregående studie. Förändringen är dock av mycket liten betydelse för tolkningen av resultaten. Nuvarande ozonbelastning 2006-2012 beräknades minska skogstillväxten som ett summerat värde för alla landsdelar och trädslag i Sverige med 2.9 Mm3 år-1, i jämförelse med ett förindustriellt scenario i avsaknad av ozonbelastning, vilket motsvarar en procentuell minskning av tillväxten på -3.2 %. Detta värde varierade mellan -1.6 och -4,9 %, beroende på landsdel och trädslag. I ett scenario där målvärdet för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft inte överskrids reducerades den negativa inverkan av ozon till ett medelvärde på -1.2 %, och varierade mellan -0.6 och -2.1 %. Det ekonomiska värdet av den minskade skogstillväxten beroende på nuvarande ozonbelastning beräknades till 733 MSEK år-1, ett värde som är mer än dubbelt så högt jämfört med motsvarande värde som beräknades vid den tidigare studien 2006. Skillnaden beror på att den ozonbelastning som beräknades över Sverige var högre i den nya studien, särskilt i norra Sverige, men framför allt beror det på höjning av den negativa ozoneffekten på stamtillväxten hos gran och tall. I det scenario där målvärdet för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft inte överskrids beräknades det ekonomiska värdet för tillväxtnedsättningen orsakad av ozon till 293 MSEK år-1, det vill säga mer än en halvering jämfört med nuvarande ozonbelastning. De summerade skördeförlusterna beroende på nuvarande ozonbelastning vad gäller alla sädesslag för alla delar av Sverige beräknades separat för olika år och uppgick till som högst 88 kton för 2006 och till 6 kton för 2008. Motsvande värden för potatis uppgick till 52 kton för 2006 och till 14 kton för 2012. De beräknade ekonomiska värdena för dessa summerade skördenedsättningar beräknades till i medeltal 180 MSEK år-1. Mellanårsvariationen var dock stor och för 2006 beräknades ett samlat värde av 420 MSEK år-1. För ett scenario där målvärdet för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft inte överskrids beräknades ett samlat värde av ozonets negativa inverkan på skördeutbytet till i medeltal 74 MSEK år-1. Sammantaget beräknades det ekonomiska värdet för inverkan av nuvarande ozonbelastning på skogstillväxt och skördebortfall inom jordbruket i Sverige till 913 MSEK år-1. Motsvarande värde för ett scenario där målvärdet för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft inte överskrids vid någon plats i landet uppgick till 367 MSEK år-1. I bägge fallen gäller en jämförelse med ett förindustriellt scenario i avsaknad av ozonbelastning, dvs när ozonkoncentrationerna aldrig överskred 80 μg/m3 (40 ppb).
8.
Karlsson, Per Erik, 1957, et al.
(författare)
Increasing risk for negative ozone impacts on vegetation in northern Sweden
2007
Ingår i: Environmental Pollution. ; 150, s. 96-106
Tidskriftsartikel (refereegranskat) abstract
Trends were found for increasing surface ozone concentrations during AprileSeptember in northern Sweden over the period 1990e2006 as well as for an earlier onset of vegetation growing season. The highest ozone concentrations in northern Sweden occurred in April and the ozone concentrations in April showed a strong increasing trend. A model simulation of ozone flux for Norway spruce indicated that the provisional ozone flux based critical level for forests in Europe is exceeded in northern Sweden. Future climate change would have counteracting effects on the stomatal conductance and needle ozone uptake, mediated on the one hand by direct effect of increasing air temperatures and on the other through increasing water vapour pressure difference between the needles and air. Thus, there is a substantial and increasing risk for negative impacts of ozone on vegetation in northern Sweden, related mainly to increasing ozone concentrations and an earlier onset of the growing season.
9.
10.
