| 1. |
- Pihl Karlsson, G, et al.
(författare)
-
Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige - Ozonmätnätet i södra Sverige 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Huvudsyftet med mätningarna inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” är att ge en regional uppskattning av eventuella överskridanden av de ozonindex som beskriver inverkan av marknära ozon på äxtligheten (AOT40). ”Ozonmätnätet i södra Sverige” bidrar även till den nationella övervakningen av ozonhalterna, då programmet ger mer detaljerad information av ozonvariationen i södra Sverige. Ozonindex beräknas utifrån resultaten från enkla och kostnadseffektiva mätningar av ozonhalter med diffusions-provtagare på månadsbasis, i kombination med timvisa mätningar av lufttemperaturer. Temperaturmätningarna används som ett mått på variationen i luftens stabilitet under dygnet, vilket i sin tur ger ett mått på variationen i ozonkoncentration under dygnet. Utifrån resultaten från mätningarna görs skattningar av AOT40. Förekomsten av marknära ozon beror på utsläpp av ozonbildande ämnen lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Ozonhalterna i ett område varierar bland annat beroende på områdets topografi (höglänt eller låglänt) samt dess avstånd från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala omständigheter den lokala ozonförekomsten. Detta ligger till grund för den geografiska uppdelning i fem olika zoner i Sverige som görs inom detta mätprogram. Uppdelningen baseras främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre lokaltyper (höglänta, kustnära eller låglänta).
|
|
| 2. |
- Pleijel, Håkan, 1958, et al.
(författare)
-
Surface Ozone in the Marine Environment—Horizontal Ozone Concentration Gradients in Coastal Areas
- 2013
-
Ingår i: Water, Air and Soil Pollution. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0049-6979 .- 1573-2932. ; 224:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Spring/summer surface ozone concentrations, [O3], in coastal environments were investigated: (1) by comparison of coastal and inland monitoring stations with data from a small island >5 km off the coast of southwest Sweden, (2) as a gradient from the coast towards inland in southernmost Sweden. Further, results from the chemical transport model MATCH were used to assess the marine influence on [O3]. It was hypothesised that [O3] is higher on the small island compared to the coast, especially during night and in offshore wind. Another hypothesis was that [O3] declines from the coast towards inland. Our hypotheses were based on observations that the deposition velocity of O3 to sea surfaces is lower than to terrestrial surfaces, and that vertical air mixing is stronger in the marine environment, especially during night. The island experienced 10 % higher [O3] compared to the coast. This difference was larger with offshore (15 %) than onshore wind (9 %). The concentration difference between island and coast was larger during night, but prevailed during day and could not be explained by differences in [NO2] between the sites. The difference in [O3] between the island and the inland site was 20 %. Higher [O3] over the sea, especially during night, was reproduced by MATCH. In the gradient study, [O3] declined from the coast towards inland. Both [O3] and [NO2] were elevated at the coast, indicating that the gradient in [O3] from the coast was not caused by NO titration. The conclusions were that surface [O3] in marine environments is higher than in coastal, and higher in coastal than inland areas, especially during night.
|
|
| 3. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
The vulnerability of northern European vegetation to ozone damage in a changing climate An assessment based on current knowledge
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The potential vulnerability of vegetation at northern latitudes to ozone damage was assessed based on current knowledge with regard to air ozone concentrations and leaf ozone uptake as well as to plant traits affecting ozone tolerance. The focus was on the northern European arctic, alpine and northern boreal vegetation zones, with a special focus on high-altitude vegetation. In particular, we analysed if there are increasing risks for ozone impacts on northern vegetation due to high spring ozone concentrations in relation to climate change induced shifts such as e.g. an earlier start of the growing season. The ozone concentrations in these regions are characterized by the influence of a combination of conditions caused by high latitudes and high altitudes. Ozone concentrations increase with altitude and the difference in ozone concentrations between day and night are smaller at high-altitude and high-latitude sites. Summer periods with long daylight conditions potentially promote the leaf ozone uptake through the open stomata. The aims of this report were: • To assess the current state of knowledge regarding the potential vulnerability of far northern vegetation to ozone damage, today and in the future • To provide advice for policy implications regarding necessary ozone precursor emission abatement • To provide advice for future research and monitoring of ozone impacts on the vegetation at northern latitudes Ongoing environmental changes affecting far northern latitude ecosystems were reviewed. Current and novel methods were described for how to estimate the time of year during which the ozone exposure for vegetation should be accumulated. Time trends for ozone concentrations at northern latitudes were analysed. Ozone episodes with high concentrations at far northern latitudes were described. Source attributions of northern ozone concentrations were analysed. Environmental conditions at far northern latitudes that might be important for ozone damage were evaluated. Plant traits that can influence the ozone vulnerability were discussed. Current experimental results for ozone injury on northern plant species were evaluated. Future scenarios for ozone impact on northern vegetation were discussed. Some important results from the analyses are described below. At high altitudes and high latitudes, the ozone concentrations are relatively similar during day- and night-time. Furthermore, at high latitudes, the long daylight duration during the summer has the potential to increase the duration of the daily period with plant gas exchange and leaf ozone uptake. Therefore, the absorption of ozone through the stomata may potentially be higher at northern latitudes. However, measurements of light intensity and quality at northern sites in combination with a simple calculation example illustrated that this probably was not the case, since the potential added ozone uptake in the early morning and late evening at northern sites may be cancelled out by a lower ozone uptake in the middle of the day, as compared to southern sites. Both data on budburst and data on ecosystem CO2 exchange as well as meteorological observations show that there has been a development towards an earlier start of the growing season during the year, with approximately 0.5 – 1 day per year. Thus, there is clear evidence for an earlier start of the growing season, which is likely to continue. However, the timing of the spring ozone maximum is also shifted towards earlier in the year. There is presently no evidence for an increasing overlap between the growing season and the ozone peak. Despite this, there is a potential for increased ozone uptake to vegetation in spring due to the earlier growing start of vegetation and increased uptake of ozone to vegetation in May. The impact of this on the accumulated phytotoxic ozone dose for northern vegetation needs to be investigated further. The overall conclusions about the present and near future ozone vulnerability of northern vegetation were: • There remain uncertainties regarding to what extent northern vegetation is affected by ozone exposure. • According to current knowledge, we could not find evidence that expected changes in ozone concentrations and climate would make the northern arctic, alpine and subalpine vegetation substantially more vulnerable to ozone than other types of European vegetation. • The risk of significant and lasting negative impact of the current exposure to ozone on northern boreal forests is most likely not greater than for boreonemoral and nemoral forests in southern Fennoscandia. • However, peak ozone concentrations occurring in spring and early summer may affect vegetation at northern latitudes in Fennoscandia since the start of the growing season in the future may occur earlier during the year. The policy implications that can be derived from these conclusions were: • The current state of knowledge implies that ecosystems in the far north are not more susceptible to ozone than vegetation in other parts of Europe. Hence, we cannot advocate for a stronger reduction of ozone precursors emissions based exclusively on the ozone sensitivity of vegetation in the far north. • Policies designed to reduce emissions of ozone precursors to protect vegetation in other parts of Europe as well as in the entire northern hemisphere are likely to suffice to protect vegetation in northern Fennoscandia. There are important remaining knowledge gaps. Our conclusions are based on important, but limited observations. Experimental evidence from investigations specifically designed to study ozone sensitivity of high-altitude vegetation in northern Europe are to a large extent lacking. It is recommended that further experimental research is undertaken to directly compare the ozone sensitivity of plants of high-latitude/high-altitude origin with that of plants (species, genotypes) representative of regions of the southern part of the Nordic region. This research should include the characteristics of the high-latitude climate and other conditions. A specific research question is if the new ozone critical levels for European vegetation based on PODYSPEC (Mapping Manual, 2017) are correct, both regarding calculation methodology as well as impact assessments? In particular, there is a lack of information about the degree of stomata closure during nights in high-latitude area plants. This is important for the modelling of ozone uptake (dry deposition) in these areas and requires coordinated measurement campaigns in close cooperation with modelers. Further research questions may be related to the future development of the northern regions – e.g. oil and gas extraction including flaring, shipping, more tourism and climate change – how will that affect the ozone exposure of in the northern vegetation? Do future ozone precursor emission scenarios describe this correctly? Will warm and dry summers like 2018 become more frequent in connection with climate change, and how will this affect ozone impacts on vegetation? There are currently very few, long term ozone monitoring stations in the arctic and alpine vegetation zones, in particular at high altitudes. Given the expected increase in anthropogenic activities in these areas in combination with climate change, it is strongly recommended to increase the number of high-altitude ozone monitoring sites in these regions.
|
|
| 4. |
- Konarska, Janina, 1986, et al.
(författare)
-
Transpiration of urban trees and its impact on nocturnal cooling in Gothenburg, Sweden
- 2015
-
Ingår i: ICUC9 – 9 th International Conference on Urban Climate jointly with 12th Symposium on the Urban Environment. 20-24 July 2015, Toulouse, France.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- One of the ecosystem services provided by urban trees is the cooling effect caused by their transpiration. However, while the transpiration of forest trees has been widely studied, little research has been conducted on the daytime and night-time transpirational cooling effect of mature urban trees. Knowledge about the transpiration of street and park trees and its response to different environmental factors can prove useful in estimating the thermal influence of urban greenery as well as in urban planning and management. The aim of this study is to i) quantify the magnitude and diurnal variation of transpiration of common urban tree species in a high latitude city (Gothenburg, Sweden), ii) analyse the influence of weather conditions and fraction of permeable surfaces within the vertically projected crown area on tree transpiration, and iii) find out whether transpiration of urban trees remains active during the night and therefore contributes to nocturnal cooling. Measurements were conducted on mature street and park trees of seven tree species common in Gothenburg: Tilia europaea (Common lime), Quercus robur (English oak), Betula pendula (Silver birch), Acer platanoides (Norway maple), Aesculus hippocastanum (Horse chestnut), Fagus sylvatica (European beech) and Prunus serrulata (Japanese cherry). Stomatal conductance and leaf transpiration were measured using a LI-6400XT Portable Photosynthesis System (LI-COR Biosciences) at daytime and night-time on warm summer days of 2012-2013 in Gothenburg. Leaf area index (LAI) of the studied trees was measured with a LAI-2200 Plant Canopy Analyser (LI-COR Biosciences) in order to estimate the latent heat flux due to tree transpiration. Leaf transpiration was found to increase with vapour pressure deficit and photosynthetically active radiation, with on average 22% of the midday incoming solar radiation being converted into latent heat flux. Midday rates of sunlit leaves varied between species, ranging from less than 1 mmol m-2 s-1 (B. pendula) to over 3 mmol m-2 s-1 (Q. robur). Daytime stomatal conductance was positively related to the fraction of permeable surfaces within the vertically projected tree crown area. A simple estimate of available rainwater, comprising of precipitation sum and a fractional surface permeability within the tree crown area, was found to explain 68% of variation in midday stomatal conductance. The results indicate that a high fractional surface permeability can minimize the frequency of water stress experienced by urban trees and enhance their transpirational cooling. Night-time transpiration was observed in all studied species and was positively related to daytime tree water use. Nocturnal transpiration amounted to 7% and 20% of midday transpiration of sunlit and shaded leaves, respectively. With an estimated latent heat flux of 27 W m-2, evening tree transpiration enhanced the cooling rates around and 1-2 hours after sunset, but not later in the night. The results of transpiration measurements will be combined with vegetation data derived from LIDAR and LAI measurements to estimate neighbourhood- to city-scale cooling effect provided by urban trees.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Grundström, Maria, 1979, et al.
(författare)
-
Influence of atmospheric circulation patterns on urban air quality during the winter
- 2015
-
Ingår i: Atmospheric Pollution Research. - 1309-1042. ; 6:2, s. 278-285
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Relationships between urban nitrogen dioxide (NO2) and atmospheric circulation at two spatial scales were studied for Southern Sweden. Lamb Weather Types (LWT) describe the circulation (scale: thousands of kilometers) including non–directional (cyclonic and anticyclonic) and directional types depending on the wind direction. LWTs with low wind speeds (anticyclonic, NW and N) were associated with strongly elevated [NO2], between 46–52% of the daily averages of NO2 exceeded the 60 μg m–3 air quality standard (AQS) when occurring during these LWTs. The lowest fractions of exceedances of NO2 AQS were generally observed for LWTs E, S, SW and W. A larger scale circulation (several thousands of kilometers) was represented by the North Atlantic Oscillation (NAO) affecting meteorology over middle and high latitudes in the Northern Hemisphere. While a negative NAO index (NAOI) favors stagnant high pressure weather over Northern Europe, a positive NAOI is often associated with windy conditions. High [NO2] was found to be frequent under negative NAOI. Additionally, larger fractions of exceedances of NO2 AQS were observed for the majority of LWTs occurring at negative NAOI. It’s concluded that both LWTs and NAOI had partly independent effects on the urban air quality in a North European city. These circulation indices can be useful tools for air pollution risk assessment and forecasting.
|
|
| 7. |
- Grundström, Maria, 1979, et al.
(författare)
-
Limited effect of urban tree vegetation on NO2 and O3 concentrations near a traffic route
- 2014
-
Ingår i: Environmental Pollution. - : Elsevier BV. - 0269-7491 .- 1873-6424. ; 189, s. 73-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Concentrations of NO2 and O3 were measured inside and outside a dense broad-leaved forest canopy adjacent to a busy traffic route in the City of Gothenburg, Sweden, with duplicate passive diffusion samplers during six one-week periods starting well before leaf senescence and ending when leaves were largely senescent. Concentrations of NO2 were lower inside the forest canopy during all periods (representing a significant effect, p = 0.016), on average by 7% or 2.7 μg m−3. O3 showed a more variable response with an average non-significant effect of 2% lower in the forest stand. There was no systematic trend of the difference in concentrations inside and outside the forest stand of the pollutants with the progression of autumn leaf senescence. Our study indicates that the effect of urban vegetation on air pollution concentrations is small, although it seems to exist for NO2 in a traffic polluted environment.
|
|
| 8. |
- Grundström, Maria, 1979, et al.
(författare)
-
Variation and co-variation of PM10, particle number concentration, NOx and NO2 in the urban air - Relationships with wind speed, vertical temperature gradient and weather type
- 2015
-
Ingår i: Atmospheric Environment. - : Elsevier Ltd. - 1352-2310. ; 120, s. 317-327
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Atmospheric ultrafine particles (UFP; diameter < 0.1 μm) represent a growing global health concern in urban environments and has a strong link to traffic related emissions. UFP is usually the dominating fraction of atmospheric particle number concentrations (PNC) despite being a minor part of total particle mass. The aim of this study was to empirically investigate the relationship between PNC and other air pollutants (NOX, NO2 and PM10) in the urban environment and their dependence on meteorology and weather type, using the Lamb Weather Type (LWT) classification scheme. The study was carried out in Gothenburg, Sweden, at an urban background site during April 2007-May 2008. It was found that daily average [PNC] correlated very well with [NOx] (R2 = 0.73) during inversion days, to a lesser extent with [NO2] (R2 = 0.58) and poorly with [PM10] (R2 = 0.07). Both PNC and NOx had similar response patterns to wind speed and to the strength of temperature inversions. PNC displayed two regimes, one strongly correlated to NOx and a second poorly correlated to NOx which was characterised by high wind speed. For concentration averages based on LWTs, the PNC-[NOx] relationship remained strong (R2 = 0.70) where the windy LWT W deviated noticeably. Exclusion of observations with wind speed >5 ms-1 or ΔT < 0 °C from LWTs produced more uniform and stronger relationships (R2 = 0.90; R2 = 0.93). Low wind speeds and positive vertical temperature gradients were most common during LWTs A, NW, N and NE. These weather types were also associated with the highest daily means of NOx (~30 ppb) and PNC (~10 000 # cm-3). A conclusion from this study is that NOx (but not PM10) is a good proxy for PNC especially during calm and stable conditions and that LWTs A, NW, N and NE are high risk weather types for elevated NOx and PNC. © 2015.
|
|
| 9. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på skog och jordbruksgrödor i Sverige baserat på ozonflux
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL), SMHI och Göteborgs Universitet (GU) har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en studie som syftar till att ekonomiskt värdera de positiva effekter som skulle uppstå för produktionen i skogs- och jordbruk i Sverige i avsaknad av exponering för antropogent orsakad bildning av ozon nära marken. Beräkningarna baserades på ozonexponering uttryckt som ozonflux (PODySPEC, Phytotoxic Ozone Dose for SPECific plants species) för åren 2014 - 2017. De trädslag som ingick i analysen var gran, tall, björk samt några ytterligare trädslag. De jordbruksgrödor som omfattades av analysen var vår- och höstvete, korn, vall och potatis. För jordbruksgrödor innefattade beräkningarna även året 2013. Beräkningarna genomfördes årsvis. Tidsaspekterna kring beräkningarna av ozoneffekter skiljer sig dock avsevärt mellan jordbruksgrödor respektive skog. När det gäller beräkningarna för jordbruksgrödor utfördes de fullt ut specifikt årsvis, både vad gäller ozonexponering och vad gäller statistik för skördeutbyte under rådande ozonexponering de olika åren. Vad gäller skog komplicerades beräkningarna av att avverkningen ett visst år inte är direkt kopplad till tillväxten samma år och därmed inte heller till ozonbelastningen samma år. Den skogliga statistiken som inhämtades förutsattes representera ett scenario med den begränsning av den skogliga tillväxten som nuvarande ozonbelastning medför. Baserat på dos-respons-relationer vad gäller inverkan av exponering för ozon i form av POD1SPEC beräknades hur stor den skogliga tillväxten skulle ha varit i avsaknad av exponering för ozon, allt annat lika. Differensen mellan dessa scenarion utgjorde ozonpåverkan utifrån dagens exponering för ozon. Beräkningarna för skog grundade sig på ett scenario för årlig tillväxt under nuvarande ozonbelastning för en 10-årsperiod (2010 – 2019), i kombination med fyra olika scenarier för beräkningar av hur mycket högre den skogliga tillväxten skulle ha varit i avsaknad av ozonbelastning, i sin tur baserat på hur ozonbelastningen såg ut under vardera av de fyra åren 2014 - 2017. Sammanfattning - Träd Ozonbelastningen för träd beräknades som länsvisa medelvärden, baserat på POD1SPEC för björk och gran. Dos-respons-relationer för inverkan av ozon på tillväxthastigheter och produktion, baserat på POD1SPEC, antogs utifrån den information som finns tillgänglig i den vetenskapliga litteraturen. För träd valdes att använda resultat för gran och björk från svenska experimentella studier med unga träd. För de skogliga beräkningarna gjordes ett grundläggande antagande, att en ökad tillväxthastighet långsiktigt resulterade i en proportionellt ökad avverkningshastighet. I avsaknad av inverkan av ozon på trädtillväxten beräknades att den årliga skogstillväxten skulle ha varit 7.2 Mm3sk (miljoner kubikmeter stamvolym ovan bark) högre, jämfört med dagens situation. Detta beräknades som ett medelvärde för de olika ozonbelastningarna 2014 - 2017, för Sverige som helhet och för alla trädslag. Detta utgjorde en ökad tillväxt på 7,1%. Som ett resultat av den högre tillväxten i avsaknad av ozon beräknades att den totala skogsavverkningen, inklusive gallring och slutavverkning, skulle ha varit 5,5 Mm3sk högre jämfört med idag, för Sverige som helhet och för alla trädslag, som ett medelvärde för de olika ozonbelastningarna 2014 - 2017. Detta utgjorde en ökad avverkning på 7,0 %. Procentuellt beräknades avverkningen öka mest i Götaland, eftersom den nuvarande ozonbelastningen är högst i denna landsdel. Upptaget av ozon till bladen vid en viss koncentration av ozon i luften beräknades bli större för lövträd, jämfört med barrträd. Dessutom visar relationerna för dos-respons på en mer negativ inverkan av upptaget ozon på tillväxten för lövträd jämfört med barrträd. Tillsammans gör detta att de beräknade effekterna av ozon på tillväxten blev avsevärt högre för lövträd, jämfört med barrträd. För Götaland beräknades att avverkningen av lövträd skulle kunna varit 22 – 24 % högre i avsaknad av ozonbelastning jämfört med dagens situation. Det årliga ekonomiska värdet av den ökade avverkningen som beräknades kunnat ske i avsaknad av ozonbelastning, som ett medelvärde för ozonbelastningen 2014 – 2017, uppgick till 942 MSEK per år för landet som helhet och för alla trädslag. Det samlade värdet var som högst för Götaland, 424 MSEK, medan det var avsevärt lägre för Svealand och Norrland. En jämförelse mellan trädslag för Sverige som helhet visade att det ekonomiska värdet var högst för granskog, följt av tallskog och därefter björk En jämförelse av olika scenarier för beräknat POD1SPEC, baserat på förekomsten av ozon för de olika åren 2014 – 2017, visade att det ekonomiska värdet blev högst baserat på den beräknade för ozonbelastningen 2014 och uppgick då till 1035 MSEK för hela landet och för alla trädslag. Det lägsta värdet var för ozonbelastningen som beräknades för året 2017, 891 MSEK. En analys på länsnivå visade att det högsta ekonomiska värdet för en ökad avverkning i avsaknad av ozonbelastning, som medelvärde 2014 – 2017 och samlat för alla trädslag, uppstod i Västra Götalands län, med 98 MSEK årligen. Lägst var värdet för Gotlands län, med 8 MSEK. Detta berodde till stor del på skillnaderna i den totala arealen produktiv skogsmark i de olika länen. Det högsta ekonomiska värdet för den ökade avverkningen per areal skog uppstod i Skåne, med ett värde 161 SEK ha-1 år-1, som ett medelvärde för alla trädslag. Värdet 942 MSEK per år för den beräknade ökade skogsavverkningen, i avsaknad av ozonbelastning, jämfört med dagens situation för landet som helhet och för alla trädslag, var något högre än i en tidigare studie (Karlsson m.fl., 2014) där motsvarande värde var 733 MSEK per år. Detta motsvarade et ökat värde på knappt 30 %. Sammanfattning - Jordbruksgrödor Ozonbelastningen för jordbruksgrödor beräknades, baserat på POD6SPEC för vete och potatis. Länsvisa medelvärden för POD6SPEC användes för beräkningarna för respektive år. Det sammanlagda, genomsnittliga ekonomiska värdet på det ökade skördeutfall som skulle ha uppstått i avsaknad av ozonpåverkan på jordbruksgrödor i Sverige uppskattades till 528 MSEK per år. De största ökade värdena gällde vete, särskilt höstvete, eftersom detta odlas i stor omfattning. Även de skattade värdena för korn var betydande, särskilt i Skåne. Geografiskt sett var Skåne det län där skattningarna visade på störst ökning av ekonomiska värden för ökade skördeutfall, vilket berodde på en kombination av höga ozonhalter, omfattande jordbruk och ett klimat som är relativt gynnsamt för ozonupptag till växter. Generellt sett var de skattade effekterna av ozon på jordbruksgrödor betydligt mindre i norra jämfört med södra Sverige. Värdet 528 MSEK per år från jordbruksgrödor var avsevärt högre än i en tidigare studie (Karlsson m.fl., 2014) där motsvarande siffra var 180 MSEK per år. Skillnaden berodde troligen främst på att exponeringsmåttet AOT40 användes i den tidigare studien, medan det fysiologiskt mer relevanta ozonexponeringsmåttet POD användes i föreliggande rapport. De i denna studie beräknade skördeförlusterna orsakade av nuvarande ozonbelastning i % för vete låg något lägre än den som uppskattades som genomsnitt för Europa, vilket troligen främst kan förklaras av lägre ozonhalter i Nordeuropa jämfört med Europa som genomsnitt. Skördeförlusterna i % för vete låg obetydligt högre än de som globalt uppskattats för vete genom att experimentellt jämföra veteskörden i filtrerad (i det närmaste utan ozon) och ofiltrerad (med dagens ozonhalter) luft.
|
|
| 10. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
Lokalklimatologisk inverkan på förekomsten av marknära ozon i Västra Götaland
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götalands län har IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Göteborgs universitet mätt ozonhalter och meteorologi nära marken vid Vänerns kust samt vid sydvästra delen av platåberget Billingen i Västra Götalands län. Projektets syfte var att förbättra möjligheterna till att utvärdera halterna av marknära ozon i Västra Götaland i relation till miljömålen och miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Projektets strategi var att undersöka om det förekommer en kusteffekt för ozon vid Vänerns kust, i likhet med den kusteffekt som finns vid västerhavet, med högre ozonförekomst nära kusten, samt att undersöka om ozonförekomsten runt ett platåberg följer de principer som föreslagits vad gäller ozonförekomst och lokal topografi, med högre ozonhalter vid högt belägna platser i inlandet. Två hypoteser testades inom projektet: Ozonförekomsten är högre vid kusterna längs större sjöar, såsom Vänerns kust, jämfört med närliggande inland. Ozonförekomsten på och runt ett platåberg, södra Billingen, kan förklaras utifrån den relativa topografin. I studien vid Vänerns kust användes ett mobilt (flyttbart) system med instrument för mätningar av ozonhalter och meteorologi. Det mobila mätsystemet placerades månadsvis vid de olika platserna i studien. Mätningarna relaterades till fasta mätningar av ozonhalter och meteorologi vid Östads Säteri, en låglänt plats i inlandet, samt till stationära mätningar av ozonhalter vid Råö, nära kusten strax söder om Göteborg. En analys av ozonförekomsten vid Östads säteri och Råö visade att det under mätperioderna förekom väderförhållanden som var gynnsamma för att en eventuell kusteffekt vid Vänern skulle kunna detekteras. Mätningarna vid Vänern bedrevs vid två platser, Tådene kyrkogård som representerade Vänerns strand, och Tranum, ca 4,5 km från Vänerns sammanhängande kustlinje, som representerade Vänerns inland. Ozonhalterna som medelvärde under dagen vid Vänerns strand låg avsevärt under de ozonhalter som uppmättes vid Östad under samma period. Detta gällde även när pålandsvind rådde mot Vänerkusten. Nattetid var däremot ozonhalterna högre vid Vänerns strand jämfört med Östad. Vad gäller inlandet vid Tranum var ozonhalterna dagtid på samma nivå som vid Östad, medan ozonhalterna nattetid var högre vid Vänerns inland, jämfört med ozonhalterna vid Östad. De dygnsvisa maximala 8-timmarsmedelvärdena i Vänerns inland låg i nivå med motsvarande värden för Östads Säteri. Vad gäller Vänerns strand låg värdena klart under motsvarande värden för Östads Säteri. 8-timmarsmedelvärdena för de två mätplatserna vid Vänern var betydligt lägre jämfört med motsvarande värden vid Råö. Parallellt med mätningarna med det mobila systemet mättes halterna av ozon och kvävedioxid (NO2) månadsvis med diffusiva provtagare vid Vänerns strand respektive inlandet samt vid ytterligare en plats däremellan (Tådene kyrka, ca 0.5 km från Vänerns strand). Ozonmätningarna med diffusiva provtagare bekräftade resultaten från de mobila mätningarna, att ozonhalterna var lägre vid Vänerns strand, jämfört med inlandet vid 4 Tranum. Ozonhalterna vid Tådene kyrka var mellan de som uppmättes vid Tådene kyrkogård och vid Tranum. Medelhalterna av NO2 följde samma mönster som halterna för ozon. NO2 halterna vid Vänerns strand var avsevärt lägre jämfört med inlandet. De meteorologiska mätningarna tyder på att klimatet vid Vänerns strand, jämfört med inlandet uppvisar mindre dygnsvariation i temperatur, lägre vindhastigheter samt högre luftfuktighet dagtid. Det rådde samma samband mellan dygnsvisa variationer i ozonhalt respektive temperatur för de bägge mätperioderna vid Vänerns strand respektive inland, vilket indikerar att sambandet mellan ozonhalter och luftens stabilitet var detsamma vid de bägge mätplatserna. I dagsläget finns ingen förklaring till den oväntat låga ozonförekomsten dagtid vid Vänerns strand, jämfört med inlandet.
|
|
