| 1. |
- Nyström-Larsson, Ingalill, 1969, et al.
(författare)
-
Materialanalys av sydsvenskt bonadsmåleri
- 2007
-
Ingår i: Rapport: Sammanfattning av Riksantikvarieämbetets seminarieserie 2007 kring pågående FoU-projekt. ; , s. 23-24
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bonadsmåleriet hade sin storhetstid 1750-1850, och var influerat av medeltida kalkmåleri och bildvävnad i kyrkorna. Bonaderna var temporära och prydde stugorna till fest. Motiven kan vara både bibliska och profana. Materialet är tyger (återanvända och hopfogade) och senare även papper. Mot slutet av perioden övergår hantverket i massproduktion. Tidigare har bonaderna framför allt studerats inom humaniora (exempelvis etnologi) och ett naturvetenskapligt perspektiv har saknats. Därför finns mycket knapphändiga uppgifter om materialet. Syftet med projektet är att: • Kartlägga materialanvändningen • Tolka och förstå materialutvecklingen • Klarlägga innehållet i de otydliga trivialnamnen • Bygga upp ett referensmaterial Genomförande Ett antal frågeställningar har satts upp inför studiet: • Vilka materialval har man gjort? • Skiljer måleriteknik, färg, materialval mellan bonader, och går det att urskilja geografiska skillnader eller är det en tidsmässig utveckling? • Kan bonader attribueras utifrån materialval och färgval? • Vad är det för pigment som döljs i trivialnamnen? Skriftliga källor räcker inte för att svara på dessa frågor utan måste komplet-teras med naturvetenskapliga analyser. Diskussion kring RÄA-seminariets specifika frågeställningar På vad sätt bidrar ert projekt till kunskapsuppbyggnaden inom ert område? • Projektet är också ett pilotprojekt och den kunskap som vinns kan också appliceras på annat än bonadsmåleri. Utifrån resultaten kan man också gå vidare och titta på handelsvägar, infrastruktur etc. • En referensdatabas byggs upp och kan kanske också användas för an-nat material. På vilket sätt skulle resultaten från ert projekt kunna tillämpas mer konkret inom kulturmiljösektorn? • Ett viktigt mål är att hitta analysmetoder som inte förstör materialet, och som helst kan göras på plats så att materialet inte behöver flyttas (Raman spektroskopi). • Som konstaterades ovan kan resultaten från den kemiska analysen visa att en sådan kan komplettera traditionella historiska metoder också inom andra områden än bonadsmåleri. Frågor och öppen diskussion • Ännu har man inte hittat några speciella pigment eller färger, men analysen är inte klar. • Analysmaterialet som valts ut är signerade bonader. • Eftersom uppbyggandet av referensdatabaser är centralt i konserva-torns arbete är det viktigt att sprida resultaten av projektet.
|
|
| 2. |
- Hassellöv, Martin, 1970, et al.
(författare)
-
REACH missar nano!
- 2009
-
Ingår i: Miljöforskning. ; 2009:3-4
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Kjellander, Roland, 1948
(författare)
-
En molekylär introduktion till termodynamik
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppen entropi och fri energi har genom tiderna visat sig särskilt svåra att få grepp om och att förstå för så gott som alla studenter. Termodynamik framställs vanligen på ett ganska matematiskt och abstrakt sätt, vilket ger upphov till denna sorts svårighet. Denna bok visar dock att det inte alltid krävs en massa matematik för att få en intuitiv förståelse av termodynamikens väsentligaste principer om de belyses utifrån molekylära sammanhang. Framställningen är i stor utsträckning baserad på bilder och enkla resonemang som leder till de korrekta matematiska sambanden. Boken är upplagd så att den kan användas på förstaårsnivå och uppåt inom universitets- och högskolestudier i naturvetenskapliga ämnen. Den kan läsas som en fristående bok eller utgöra ett komplement till den gängse kurslitteraturen.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Nyström, Ingalill, 1969
(författare)
-
Bonadsmåleri under lupp: Spektroskopiska analyser av färg och teknik i sydsvenska bonadsmålningar 1700-1870
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The objects of this PhD thesis are Southern Swedish painted wall-hangings: folk art paintings from the 18th and 19th centuries. The aim and objective of the study are: to investigate the construction and manufacturing processes of the painted wall-hangings; to identify both the painting materials and other substances employed; and, to document painting techniques used by different painters within this painted wall-hanging tradition. This is to get an increased understanding of the materials and techniques used, and the material development of these painted objects during the 18th and 19th centuries. The study is interdisciplinary in which Art Technological Source Research (ATSR) is combined with conservation science. Non-destructive and non-invasive analytical methods were preferentially used. Therefore spectroscopic methods including multi-spectral imaging systems, FT-Raman with a micro video probe head, FTIR with diffuse reflectance and Electron Microscopy with Elemental Analysis (SEM-EDX) were applied. Most of these chemical and technical analyses are undertaken on site. Supplementing analyses using spot tests and experimental reconstructions of coloring matters from plants and possible binder composition has then been carried out in the laboratory. In order to understand the manufacturing process of the wall-hangings also mock-ups where made. Historical recipes have been used to make these reconstructions. The Results indicate that generally inexpensive pigments such as chalk, red lead, ochres, orpiment, carbon black and woad have been used. Some artificial pigments such as; Prussian blue, emerald green and chrome yellow were introduced in the wall-hangings in the latter part of the era. The binding media in the paint contains egg and in some cases also starch. The paint is normally painted on reused linen cloth prepared with starch containing glue. During 19th century also paper has been used as a support. Representative for these painted objects is also that templates were adopted for the figures in the picture scenes and motifs. The significance of this study is that the materials science and knowledge of the technology used is important to be able to predict degradation risks, and to develop preventive and remedial conservation strategies for these objects. The technological material knowledge not only is crucial for preservation but also can supplement previous studies and previous attribution of Southern Swedish painted wall-hangings without signature.
|
|
| 6. |
- Beier, Ulrika, et al.
(författare)
-
Fisk och fiske i Mälaren
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nära en tredjedel av Sveriges befolkning bor i Mälardalen. Mälaren är Sveriges tredje största sjö och en av de artrikaste beträffande fisk. Sjön är både flikig och mångsidig. Ömsom kantas den av slätter med intensivt jordbruk och stora vassområden, ömsom av karga klippor och grusstränder. Här finns omväxlande små och stora öar, grunda vikar, trånga sund och stora, djupa fjärdar. Mälaren har förorenats under århundraden och är fortfarande delvis övergödd. Trots det tjänar den som landets största dricksvattentäkt. Två miljoner människor får dricksvatten från Mälaren. Länge har fokus varit på sjöns vattenkvalitet, både för att dricka och bada i. Mälaren är också viktig som fiskesjö. Fiske i Mälaren innebär oftast rekreation men sjön försörjer också cirka trettio yrkesfiskare. Sist men inte minst - fisken i Mälaren är en viktig del i dess ekosystem. Genom näringsväven återkopplar fisken oundvikligen till vattnets kvalitet. I den här rapporten vill vi sätta Mälarens fisk i fokus. Vi ska berätta om fiskarter som är viktiga för ekosystemet och fisket samt om hur fisken i Mälaren undersöks.
|
|
| 7. |
- Glimstedt, Linda, et al.
(författare)
-
Antropogena föroreningar i svenska vattentäkter : en underlagsrapport till Livsmedelsverket
- 2016
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Intag av dricksvatten utgör en viktig exponeringsväg för organiska miljöföroreningar i svenska vattentäkter för människor, som i vissa fall kan vara betydande för totalintaget. Närvaro av orga-niska miljöföroreningar i vattentäkter utgör därmed ett hot mot svenska folkets hälsa. Syftet med den här studien var att sammanställa antropogena föroreningar som detekterats i svenska vatten-täkter. De viktigaste källorna för informationsinhämtning var Vattentäktsarkivet och en databas inom den svenska miljöövervakningen. De vattentäkter som inkluderades i studien var grundvat-tentäkter, vattentäkter till infiltration samt ytvattentäkter, såväl enskilda som kommunala täkter. Ansatsen var att inkludera en majoritet av alla miljöföroreningar som rapporterats. Många av de substanserna tillhörde någon av ämnesgrupperna bekämpningsmedel, läkemedel och industrike-mikalier. Substanserna sorterades efter detektionsfrekvens och geografisk spridning. Det var ett flertal sub-stanser som både hade hög detektionsfrekvens och geografisk spridning. Exempel på dessa var 2,6-diklorbensamid (BAM), flukonazol, irbesartan, karbamezepin, naproxen, paracetamol, ven-flaxin, perfluorbutansulfonat (PFBS), perfluorhexansulfonat (PFHxS), perfluoroktansyra (PFOA) och perfluorooktansulfonat (PFOS). En fortsatt sortering av intressanta substanser anses vara nödvändig. Ett förslag är att studera och sortera efter substansernas kemiska egenskaper.
|
|
| 8. |
- Kjellander, Roland, 1948
(författare)
-
Att konkretisera det abstrakta: Förstå och undervisa om entropi och temperatur
- 2013
-
Ingår i: Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144090009
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Termodynamik har en viktig plats inom fysik, kemi och många ingenjörsämnen. Ämnet bereder dock ofta konceptuella och andra svårigheter bland annat på grund av sin abstrakta natur. Ett begrepp som vållar särskild huvudbry är entropi. Orsaken till detta är mångfaldig. Entropi är en storhet som inte kan mätas direkt, dess definition är inte enkel och den har egenskaper som kan vara svåra att förstå varför den har. Dessa egenskaper är emellertid av fundamental betydelse bland annat för naturliga processer. Svårigheterna med entropibegreppet finns både då det gäller att själv att förstå det och att lära ut det till andra. I kapitlet beskrivs ett möjligt sätt att närma sig begreppen entropi och temperatur som författaren funnit vara en framgångsrik väg för studenter att ta till sig de väsentligaste grunderna. Dessutom diskuteras, utgående från författarens erfarenhet, varför flera andra alternativ inte är lika lämpliga ur ett naturvetenskapligt perspektiv eller inte lika tillgängliga för studenterna.
|
|
| 9. |
- Larsson, Maja, et al.
(författare)
-
Vanadin i mark : kemi och ekotoxicitet
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svensk järnmalm innehåller förhållandevis höga halter av metallen vanadin vilket medför att t.ex. masugnsslagg från stålindustrin också har förhöjda halter. Vanadin förekommer naturligt i jordar, men vid höga koncentrationer kan den orsaka toxicitet. Kunskapen om vanadins kemi och toxicitet i mark har dock varit bristfällig, vilket gör miljöriskbedömningar osäkra. I det här projektet var syftet att öka kunskapen om vanadins kemi och toxicitet. Detta gjordes dels genom att studera vanadins bindning till jordkomponenter och jordar, och dels genom att avgöra vilka koncentrationer som orsakar toxiska effekter för mikroorganismer och växter. Resultaten visar att vanadin främst förekommer i oxidationstillstånden +IV och +V i syresatta jordar. I det senare tillståndet, vilket är stabilast i de flesta jordar, finns vanadin som anjonen vanadat. Denna binder starkt till järn- och aluminium-(hydr)oxider. På järnoxiden ferrihydrit, som är vanlig i svenska jordar, binds vanadat främst som ett mononukleärt bidentatkomplex. I sura jordar med hög halt organiskt material dominerar dock vanadin(IV) som oxokatjonen vanadyl – denna bildar ett komplex med organiskt material. Av jordens ursprungliga vanadin verkar en stor andel vara hårt bundet i primära mineral som vanadin(IV). I ett fältförsök i Blekinge (Ringamåla) tillsattes K-kalk, ett slaggmaterial med hög halt vanadin, år 1984. Efter att jordarna provtagits på nytt år 2010 undersöktes vad som hänt med vanadinet med hjälp av XANES-spektroskopi och HPLC-ICP-MS. En stor del av vanadinet fanns fortfarande kvar i mårskiktet där den övervägande delen förelåg som vanadyl(IV) komplexbundet till organiskt material. Även i den översta delen av mineraljorden (0-10 cm) fanns en tydlig förhöjning av vanadinhalten – här förelåg det mesta av det tillsatta vanadinet som vanadat. En Freundlich-modell med en pH-beroende-term kunde beskriva bindningen av vanadin till 26 mineraljordsprover väl. Med undantag för en jord (där vanadyl(IV) sannolikt var viktigt) fanns starka samband med jordarnas innehåll av järn- och aluminium-(hydr)oxider. Fem jordar valdes ut för toxicitetsförsök med mikroorganismer och växter. Vanadintillsatser gjordes på tre sätt: som vanadatsalt kort innan toxicitetstesterna (”färska” jordar), som vanadatsalt 150 eller 330 dagar innan testerna (”åldrade” jordar), och försök där istället två masugnsslagger, Merit 5000 och M-kalk blandades med jord 10 månader innan. Resultaten visade att färska jordar hade lägre effektkoncentrationer (EC10- och EC50-värden uttryckta per viktsenhet jord) än åldrade jordar, och att effektkoncentrationerna var starkt beroende av hur starkt jordarna kunde binda vanadat – ju starkare bindning, desto högre effektkoncentration (dvs. lägre toxicitetsrisk). Slaggbehandlad jord uppvisade inga toxiska effekter som kunde hänföras till vanadin. Skillnaderna i effektkoncentrationer mellan olika jordar och behandlingar blev åtskilligt mindre när man istället uttryckte effekten i t.ex. mg/l i markvattnet. Därför - koncentrationen vanadin i markvattnet är betydligt bättre relaterad till toxisk effekt än halten uttryckt per viktsenhet jord.
|
|
| 10. |
|
|
