| 1. |
- Beier, Ulrika, et al.
(författare)
-
Fisk och fiske i Mälaren
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nära en tredjedel av Sveriges befolkning bor i Mälardalen. Mälaren är Sveriges tredje största sjö och en av de artrikaste beträffande fisk. Sjön är både flikig och mångsidig. Ömsom kantas den av slätter med intensivt jordbruk och stora vassområden, ömsom av karga klippor och grusstränder. Här finns omväxlande små och stora öar, grunda vikar, trånga sund och stora, djupa fjärdar. Mälaren har förorenats under århundraden och är fortfarande delvis övergödd. Trots det tjänar den som landets största dricksvattentäkt. Två miljoner människor får dricksvatten från Mälaren. Länge har fokus varit på sjöns vattenkvalitet, både för att dricka och bada i. Mälaren är också viktig som fiskesjö. Fiske i Mälaren innebär oftast rekreation men sjön försörjer också cirka trettio yrkesfiskare. Sist men inte minst - fisken i Mälaren är en viktig del i dess ekosystem. Genom näringsväven återkopplar fisken oundvikligen till vattnets kvalitet. I den här rapporten vill vi sätta Mälarens fisk i fokus. Vi ska berätta om fiskarter som är viktiga för ekosystemet och fisket samt om hur fisken i Mälaren undersöks.
|
|
| 2. |
- Kiessling, Anders, et al.
(författare)
-
Musselodling i Östersjön som miljöåtgärd : nya positiva data från tre pågående EU-projekt
- 2019
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nya resultat visar att musselodlingar i Östersjön har en betydande potential att bidra till att minska övergödningen samtidigt som förutsättningar skapas för en cirkulär ekonomi/produktion. För att ta musselodling till nästa nivå krävs dels ytterligare förfining av den nya tekniken, men framförallt fler och i förlängningen också större odlingar samtidigt som vi måste vidareutveckla alla de initiativ som nu pågår hur näringen kan återanvändas i livsmedelssystemet på ett effektivt och ekonomiskt lönsamt sätt.
|
|
| 3. |
- Kellner, Eva, 1961-, et al.
(författare)
-
Kollegialt lärande om progression i biologi- och matematikundervisning
- 2014
-
Ingår i: Nämnaren. - Göteborg : Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM). - 0348-2723. ; 41:4, s. 3-8
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kan man utveckla undervisningen i biologi och matematik samtidigt? Ett lärarlag samarbetade med två forskare för att undersöka och svara på frågan. De undervisningsområden som valdes ut handlar om ekosystem och övergången mellan aritmetik och algebra.
|
|
| 4. |
- Ostwald, Madelene, 1966-, et al.
(författare)
-
Can India’s wasteland be used for biomass plantations?
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- How much of India’s vast wasteland can be used for growing plants such as eucalyptus and Jatropha? As land demands have increased, the sustainable use of marginal lands has become increasingly important. In India about 47 million hectares, or 15 percent of the total geographical area, is classified as wastelands. Here we assess the climate and land quality requirements of eucalyptus, a commonly used plantation tree, and Jatropha, a much-discussed biodiesel crop. We find that roughly half of the degraded lands are suitable for growing eucalyptus and/or Jatropha.
|
|
| 5. |
- Lassi, Monica, et al.
(författare)
-
Rapportering av projektet Forskares behov av lagringslösningar för forskningsdata – ett samarbete mellan SNIC, SND, SUNET, Chalmers tekniska högskola och Örebro universitet
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det svenska e-infrastrukturlandskapet är fragmenterat och trots rekommendationer från beslutsfattare så ökar fragmenteringen. De nationella aktörer som har uppdrag och/eller mandat som rör forskningsdata är främst SNIC, SND, och Sunet. Dessa aktörer tillhandahåller tjänster och stöd till forskare under olika delar av forskningsdatalivscykeln. På grund av de oklara mandat och uppdrag som råder nationellt, så finns förväntningar på de olika aktörerna som inte går att uppfylla. Ett exempel är lagring av forskningsdata, såväl aktiva som inaktiva. Svenska forskare är del av ett globalt forskarsamhälle, och tar därigenom del av en mängd internationella infrastrukturer, verktyg, och sammanhang. I och med den implementeringsfas som EOSC gått in i, så behöver svensk e-infrastruktur vara interoperabel med de internationellt tillgängliga tjänster som svenska forskare använder.Exakt vilka behov som finns hos svenska forskare, och vem som har ansvar för att svara upp mot behoven, är oklart i många frågor. Det infrastrukturella stöd som forskare behöver för att hantera forskningsdata under hela datalivscykeln, med välfungerande gränssnitt mellan nationella och internationella aktörers e-infrastrukturlösningar finns i vissa fall och är i andra fall fragmenterat. För att komma vidare i utvecklingen av sammanhållet stöd för forskare, formerades under 2021 ett nationellt samarbete inom verksamhetsarkitektur för forskningsdataområdet, med syfte att ta fram ett gemensamt bildspråk, visualisera ett mycket komplext område, och att konkretisera krav, villkor, juridiska ramverk, styrdokument etc. som påverkar forskningsdatahantering.Projektet som rapporteras här fokuserade på vad forskare behöver ha för att forskningsdata ska hanteras på ett högkvalitativt sätt och vilket infrastrukturellt stöd forskarna i detta. Projektet fokuserade på helheten i datahanteringen, vad som finns på plats på nationell nivå och vad som behöver åtgärdas. Angreppsättet var verksamhetsarkitekturellt, som med Vintergatan som metod. En grundkarta för forskningsdataområdet, framtagen inom ett tidigare verksamhetsarkitekturellt projekt på Lunds universitet, låg till grund för projektet.Denna rapport beskriver resultaten av ett projekt där ett verksamhetsarkitekturellt angreppssätt har använts för att förstå, utforska och beskriva forskares praktiker och behov av stöd i sitt arbete med forskningsdatahantering, och särskilt datalagring. Här beskriver vi rapporten för dig som läser, så att du kan välja de delar som du finner mest intressanta och relevanta för just dig, just nu. Vår ambition har varit att ta fram ett rikt material som kan leva vidare, byggas på, revideras, förkastas, byggas upp på nytt utifrån nya resultat, och så vidare.
|
|
| 6. |
- Andersson, Malte, 1941, et al.
(författare)
-
Bromsa både folkökning och klimatändring
- 2021
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. ; :2 februari
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Många av dagens miljöproblem beror mer på folkökning än på klimatförändring. Svenskt bistånd skulle kunna göra stor skillnad
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Kätterer, Thomas, et al.
(författare)
-
Växtföljders påverkan på inlagring av organiskt kol i jordbruksmark : en systematisk översikt och samhällsekonomisk analys
- 2021
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ändrade växtföljder kan göra jordbruket mer klimatsmart Genom väl avvägda växtföljder inom jordbruket kan förlusten av organiskt kol i marken minskas. Det är bra både för klimatet och markens bördighet. Vi har undersökt vad vetenskapen säger om vilka grödor och växtföljder som minskar kolförlusterna mest. I den här rapporten redovisar vi en systematisk översikt (del 1) och en samhällsekonomisk analys (del 2). Den systematiska översikten reder ut hur olika växtföljder påverkar inlagring av kol i jordbruksmark. Syftet med en systematisk översikt är att identifiera all tillgänglig och relevant kunskap, kvalitetsgranska studierna och undersöka hur olika faktorer påverkar studieresultaten. I den här systematiska översikten har vi granskat över 7500 unika sökträffar, varav 125 vetenskapliga artiklar uppfyllde de på förhand uppställda urvalskriterierna och är inkluderade i översikten. Utifrån resultaten från den systematiska översikten har vi därefter genomfört en kostnadsnyttoanalys och beräknat den samhällsekonomiska lönsamheten av olika typer av växtföljder. Vi har också genomfört en styrmedelsanalys där vi diskuterar vad som kan vara ett lämpligt styrmedel för att få till stånd en ändring av växtföljder som leder till en ökad inlagring av kol på jordbruksmark.Del 1: Övergripande evidensgraderade slutsatser av den systematiska översiktenVi är säkra på att flerårsväxter har en positiv effekt på halten av organiskt kol i jorden inom varierade växtföljderVi är säkra på att baljväxter har en positiv effekt på halten av organiskt kol i jorden inom varierade växtföljderVi kan visa att det finns en positiv effekt på halten av organiskt kol i jorden av vissa varierade växtföljder och brukningsmetoder jämfört med en upprepad monokultur.Fler och mer detaljerade slutsatser presenteras i rapporten. De skillnader i halt av organiskt kol i jorden mellan olika typer av växtföljder vi rapporterar om här framkommer tydligast när många studier vägs samman, snarare än i enskilda studier, och det statistiska underlaget därmed blir större. I den systematiska översikten har vi även identifierat några typer av växtföljder som det kan behövas mer forskning om, samt brister i hur metoder och resultat ofta rapporteras och som författare av framtida vetenskapliga artiklar bör beakta.Del 2: Resultat av den samhällsekonomiska analysenModellberäkningar visar att det är samhällsekonomiskt lönsamt att inom jordbruket praktisera växtföljder som främjar inlagring av organiskt kol i jordbruksmark även om de på kort sikt ger en lägre avkastning för den enskilde jordbrukaren.Om styrmedel i form av ekonomiska ersättningar skulle bli aktuella för att öka intresset för växtföljder som främjar inlagring av organiskt kol i jordbruksmark kan omvänd auktionering vara ett fungerande alternativ. Införande och utformning av ett eventuellt styrmedel måste dock utredas djupare och förankras brett genom sedvanligt remissförfarande.
|
|
