| 1. |
- Björklund, Thomas, et al.
(författare)
-
Kalkyleringsmodeller i lantbruksföretag
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie syftar till att kartlägga och förklara hur företagare gör kalkyler inför sina investeringsbeslut. Projektet utreder i vilken utsträckning användande av olika kalkyleringsmodeller förekommer samt om företagarna kan tillämpa de för de olika beslutssituationerna mest lämpliga kalkyleringsmodellerna. Med hjälp av sådan kunskap är det möjligt att hjälpa företagare till ökad kompetens om ekonomistyrning så att de kan fatta bättre beslut om prissättning och investeringar. Studien omfattar företagare inom "de gröna näringarna". Fokus ligger på lantbruksföretagare. Det empiriska materialet utgörs av spannmålsodlare. Lantbruksföretagare är en mera intressant målgrupp än andra flertalet andra kategorier av småföretagare i och med att lantbruk kännetecknas av stora fasta investeringar. På basis av en genomgång av beteendevetenskaplig litteratur redovisas förutsättningar och begränsningar för människors möjligheter att agera rationellt vid sitt beslutsfattande. Det empirska underlaget för studien består i sexton personliga intervjuer med spannmålsodlare, varav hälften i Skåne och hälften i Östergötland. Företagarna fick berätta om hur de resonerade, när de under de senaste åren investerade i maskinhallar, maskiner, fastigheter och grödor. En del av intervjupersonerna använde formella kalkyleringsmetoder, medan andra använde informella metoder, dvs intuition, magkänsla, erfarenheter och synpunkter från personer i den sociala omgivningen. De formella metoder som respondenterna använde var endast investeringskalkyler och bidragskalkyler. Då de valda kalkyleringsmetoderna ställs i relation till typ av investeringsbeslut, framkommer mönstret att fastighetsinvesteringar ofta bygger på investeringskalkyler, men det finns också lantbrukare som inte gör några beräkningar. Val av gröda görs ofta utifrån en bidragskalkyl, som är datorbaserad. Då det gäller byggande av en maskinhall eller inköp av en traktor, tröska eller annan maskin är bilden olikartad. Anmärkningsvärt många beslutsfattare använder inte alls någon kalkyl. Lantbrukare med en universitetsutbildning är mera benägna att göra kalkyler inför sina investeringsbeslut. Två av respondenterna är direktörer för mycket stora gårdar, som därför har en styrelse. Dessa två är förpliktade att genomföra kalkyler. Egenföretagarna beslutar mycket ofta om investeringar utan någon kalkyl utan de ser i hög grad till sin likviditet. Om de på sina konton har tillräckligt med pengar, kan de göra stora investeringar. De är ofta inte villiga att ta lån. Det finns vissa skillnader mellan gårdar av olika storlekar, men mönstret är inte helt klart. När dessa resultat tolkas i skenet av beteendevetenskaplig litteratur är det inte svårt att förstå företagarnas ibland till synes irrationella beteende. Deras undlåtenhet att göra kalkyler kan förklaras av att man som egenföretagare är inneboende riskovillig, eftersom företaget ekonomi och den personliga ekonomin är sammankopplade. Vidare är kalkyleringsarbetet resurskrävand i sig, vilket innebär att förtagarna kan mena att värdet av kalkyleringen är mindre än vad ett bättre investeringsbeslut vore värt. En övergripande slutsats är att undervisningen i ekonomistyrning måste inkludera inte endast olika kalkyleringsmetoder utan också frågor om hur kunskapen ska komma till användning.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Nilsson, Jerker
(författare)
-
Conditions for structural change in the Macedonian dairy industry: The dairy farmers' choice of processors
- 2009
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dairying is an important agricultural industry in Macedonia. It is, however, not competitive internationally seen. If a development of this industry is to take place, new governance structures are required. Hence the aim of this study is to identify the conditions for behavioural changes by Macedonian dairy farmers as concerns their choice of dairy processors. Transaction cost theory provides the analytical toolbox. The empirical data are collected through structured personal interviews with 30 dairy farmers. The findings indicate a general pattern; smallholders tend to sell to small processors and large farmers more often sell to large ones. This pattern has transaction cost economic explanations. For example, there is human asset specificity in the form of personal relations between the smallholders and the small processors. Physical asset specificity exist as the smallholders’ production facilities give rise to low quality milk, which can not be sold to large processors as these pay according to hygienic standards. Small processors pay a per-litre price
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Nilsson, Jerker
(författare)
-
Editorial
- 2012
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Nilsson, Jerker
(författare)
-
Gemeinschaft and Gesellschaft in cooperatives
- 2011
-
Ingår i: New Institutional Developments in the Theory of Networks, Franchising, Alliances and Cooperatives. - Heidelberg : Physica-Verlag HD. - 9783790826142 ; , s. 339-352
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Nilsson, Jerker
(författare)
-
Organisationsmuster der Genossenschaftsunternehmung
- 2017
-
Ingår i: Beiträge zur kritischen Genossenschaftsforschung : Festschrift für Robert Schediwy zum 70. Geburtstag. - 9783950298956 ; :24, s. 157-173
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
