| 1. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(författare)
-
Implementering av ekosystemtjänstbegreppet i kommunal verksamhet
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet ECOSIMP handlar om förutsättningen för att implementera begreppet ekosystemtjänst, i fortsättningen kallat EST-begreppet, i kommunerna, och undersöker bland annat hur kommunala tjänstemän och politiker ser på denna utmaning. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän och politiker i de sju medverkande kommunerna. I en studie av Malmö stad undersöktes hur ekosystemtjänst-relaterade begrepp har integrerats i översiktsplaner och utvecklats till ett verktyg i hållbar samhällsplanering. Ett annat delprojekt handlar om miljökonsekvens-bedömningar (MKB) och behovet av metodutveckling för att integrera ekosystemtjänstansatsen i MKB, där möjligheten att integrera ekosystemtjänster i den så kallade RIAM-metoden analyserades. Projektet innehåller också en analys av arbetet med att integrera ekosystemtjänster i kommunernas klimatanpassning, så kallad ekosystembaserad klimatanpassning (EbA). Slutligen redovisas en analys av det transdisciplinära arbetssättet inom ECOSIMP-projektet. Resultaten visar att EST-begreppet idag är relativt välkänt i kommunerna och att det finns en övervägande positiv inställning till det och förhoppningar om att det ska skapa större möjlighet till miljöhänsyn. Förståelsen av begreppet behöver dock fördjupas i den kommunala verksamheten och distinktionen mellan implicit och explicit användning av EST-begreppet och den relaterade EST-ansatsen förtydligas. Ett antal hinder och möjligheter för att börja använda begreppet och för att uppnå etappmålet 2018 identifierades också. Bland annat upplevs innebörden av etappmålet 2018 som oklar, och bara en mindre del av de intervjuade i kommunerna ansåg att etappmålet skulle nås. Betydelsen av att politiker och allmänhet får kännedom om, och förståelse för, EST-begreppet betonades också. Malmö framstår som ett bra exempel på hur långsiktigt arbete för en hållbar stadsutveckling kan skapa förutsättningar att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Analysen av EbA i kommunerna visade att initiativ relaterade till klimatanpassning och ekosystemtjänster oftast inte är samordnade, men de skulle kunna utvecklas i den riktningen genom bättre samordning mellan kommunernas olika enheter och integrering av EbA i den långsiktiga planeringen utifrån kunskap om nutida och framtida klimatrisker. Verktyg för att värdera förändringar i EST till följd av mänsklig exploatering behövs och här föreslås en utveckling av den så kallade RIAM-metoden, som kan erbjuda ett sätt att väga in olika EST i planeringen. Den transdisciplinära analysen visar på värdet av nära samverkan mellan forskning och kommuner kring implementeringen av EST-ansatsen, men också på behovet av politiskt och ekonomiskt stöd för att frigöra tid för kommunerna att delta i sådana projekt.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Himes, Austin, et al.
(författare)
-
Why nature matters : A systematic review of intrinsic, instrumental, and relational values
- 2024
-
Ingår i: BioScience. - : Oxford University Press. - 0006-3568 .- 1525-3244. ; 74:1, s. 25-43
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- In this article, we present results from a literature review of intrinsic, instrumental, and relational values of nature conducted for the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, as part of the Methodological Assessment of the Diverse Values and Valuations of Nature. We identify the most frequently recurring meanings in the heterogeneous use of different value types and their association with worldviews and other key concepts. From frequent uses, we determine a core meaning for each value type, which is sufficiently inclusive to serve as an umbrella over different understandings in the literature and specific enough to help highlight its difference from the other types of values. Finally, we discuss convergences, overlapping areas, and fuzzy boundaries between different value types to facilitate dialogue, reduce misunderstandings, and improve the methods for valuation of nature's contributions to people, including ecosystem services, to inform policy and direct future research.
|
|
| 4. |
- Tuvendal, Magnus, et al.
(författare)
-
A Handshake between Markets and Hierarchies : Geese as an Example of Successful Collaborative Management of Ecosystem Services
- 2015
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 7:12, s. 15937-15954
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An important task in research about natural resource management is to communicate the utility of different approaches from various settings. Using ecosystem services as a conceptual frame, we study a local solution to alleviate goose-human conflicts in an agricultural region in Sweden. Increasing goose numbers and crop damage led to the foundation of a goose management group (GMG), comprising landowners, farmers, hunters, ornithologists, conservation NGOs, and local and county level administration. The GMG was not given any formal or legal authority. We asked: is this management solution successful? Which problems can be solved and which remain? Can the GMG stand as a model for management of other species and in other landscapes? We interviewed present members of the GMG and analyzed minutes from its meetings. We found that the GMG has autonomy to self-organize and shows adaptive capacity over time in handling variability and complexity in its socio-ecological system. This makes the GMG a sustainable solution for local management of a resource in which goose population growth and legislation are decided at other (national or international) levels. We assessed what constitutes perceived success and found that GMG is geared toward mediation of opposing preferences by establishing a figurative handshake between stakeholders. By comparing how four general challenges in ecosystem service management align with formative attributes of the GMG, we discuss in which ways this management solution is applicable to other ecosystem services in other contexts.
|
|
| 5. |
- Cole, Scott, et al.
(författare)
-
Expert guidance for environmental compensation is consistent with public preferences - Evidence from a choice experiment in Sweden
- 2022
-
Ingår i: Land use policy. - : Elsevier BV. - 0264-8377 .- 1873-5754. ; 118, s. 106127-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Public acceptance of environmental compensation (offsetting) as a mechanism to address negative human impacts on biodiversity and ecosystem services is critical. Given that "in-kind/on-site" compensation is rarely possible, proposals must address trade-offs with respect to design. We measure Swedish citizens' support for compensation and analyze preferences for design attributes based on a choice experiment in which respondents choose between various compensation alternatives to address the hypothetical loss of green space due to urban development. We find citizens' support for compensation is high, but the activity causing the damage affects acceptance. Our model suggests that several design attributes affect choice but size of the compensation area was valued highest, both in relative and absolute terms. Further, our results suggest that compensation should be primarily focused on creating or improving biodiversity and nature values in order to be in line with public preferences. Additionally, choice depends on interactions between attributes: a larger compensation site matters more when it is relatively further away; and the importance of size and distance from damage depends on whether compensation type focuses on nature or recreational values. Observable characteristics such as a respondent's age, income and education affect compensation design preferences, but perceptions and previous experiences have the largest effect on choice. Our findings suggest that public preferences are consistent with many of the general recommendations found in guidance documents, but local context may argue for alternative priorities with respect to certain species, habitats, and/or the wellbeing of certain groups. To engender broad support, compensatory offsets will need to balance scientific rigor with transparent involvement of the public.
|
|
| 6. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation som verktyg i miljömålsarbetet : Syntes från en forskningssatsning
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör en syntes av de sju projekt som finansierades inom Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens forskningssatsning inom området ekologisk kompensation som pågick 2018–2021. Syntesprojektet har utgått dels från slutrapporterna från de enskilda projekten, dels från myndigheternas uttryckta önskemål om belysning av vissa specifika aspekter inom tillämpningen av ekologisk kompensation. Rapporten täcker därför inte in alla resultat och slutsatser från forskningsprojekten utan har inriktat sig på följande teman: (i) etiska argument kring ekologisk kompensation, (ii) förutsättningarna för lagstyrd och frivillig kompensation, (iii) modeller för beräkning av miljöskador och kompensationseffekter, och (iv) uppföljning och utvärdering av kompensationsåtgärder. Tillämpningen av ekologisk kompensation har idag en relativt begränsad omfattning, men skulle kunna utvecklas till ett mer använt styrmedel. I rapporten pekas dock på en rad aspekter som behöver åtgärdas och utvecklas för att ekologisk kompensation ska bidra till att förlusterna av biologisk mångfald och ekosystemtjänster stoppas eller vänds till en nettouppbyggnad av miljövärden. Syntesprojektet resulterade i en rad olika förslag riktade till berörda myndigheter som förväntas vara avgörande för ekologisk kompensation som styrmedel. Dessa summeras kortfattat nedan: Lagstiftning och nationell policy • Skadelindringshierarkin bör få ett starkt lagstöd och kopplingen mellan hierarkin och principen om tvådelad prövningen bör klargöras • Målet med ekologisk kompensation bör formuleras och uttryckas i lagstiftning och nationella policydokument • Lagstiftning bör tas fram gällande regler för när ekologisk kompensation inte ska tillämpas utan exploatering i stället helt ska undvikas • Utredning behövs kring om ett mål om nettovinst vid ekologisk kompensation bör formuleras i miljöbalken, respektive om det ska uttryckas tydligare som en del av de svenska miljökvalitetsmålen • Krav på systematisk uppföljning bör ingå som standard för allakompensationsåtgärder baserade på beslut utifrån miljöbalken • Nationella riktlinjer bör utvecklas för uppföljning och utvärdering av ekologisk kompensation, och dessa bör även förtydliga vem som bär ansvaret för att utföra och bekosta dessa Utveckling av kompensationspooler • Ytterligare utredning bör göras kring förutsättningarna för att införa kompensationspooler i privat och offentlig regi, bland annat gällande ansvar samt sociala och samhällsekonomiska effekter Frivillig kompensation: kommunal och näringsliv • Nationellt gemensamma riktlinjer och utökad vägledning för frivillig kompensation bör utvecklas för att klargöra i. hur berörda aktörer kan och bör organisera arbetet med frivillig kompensation ii. hur målet med kompensationen bör definieras och i samband med det hur effekterna av införda kompensationsåtgärder bör följas upp • Tydligare stöd och riktlinjer bör utvecklas för vad som bör ingå i översiktsplaner, detaljplaner, grönplaner och naturvårdsplaner för att kunna skapa ett konsistent, transparent och mer strategiskt kommunalt arbete med kompensation, som också går att följa upp och utvärdera Beräkning och bedömning • Policydokument och riktlinjer bör upprättas för att styra handlingsutrymmet vad gäller naturtypisk, rumslig och tidsmässig flexibilitet inom ekologisk kompensation • Nationella riktlinjer bör av försiktighetsskäl förorda och rekommendera konkreta multiplikatorer för hantering av osäkerhet, även kopplat till samhällsekonomiska aspekter • Förslag bör tas fram på hur det går att förbättra möjligheterna att tillämpa ett landskapsperspektiv vid genomförande av ekologisk kompensation • Beräkningsmodeller som inkluderar samhällsekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv bör utvecklas vidare, och dessa bör även beakta juridiska aspekter • Nationella riktlinjer bör utvecklas för vilka typer av mått på miljöegenskaper som företrädesvis kan tillämpas i beräkningen av omfattningen av ekologisk kompensation, samt i vilka fall som enklare specifika schablonvärden kan användas Delaktighet • Deltagandeprocesser bör utvecklas som främjar inkludering av berörda samhällsgrupper i beslutsfattande kring ekologisk kompensation Kunskap, uppföljning och utvärdering • Riktlinjer bör utvecklas för hur data från initierade och genomförda kompensationsprojekt ska sammanställas och tillgängliggöras, samt en nationell databas tas fram för att stödja detta • En nationell geografisk databas bör tas fram för dokumentation av implementerade kompensationsområden för långsiktig uppföljning
|
|
| 7. |
- Palo, Thomas, et al.
(författare)
-
Priority areas in municipality planning : Ecosystem services, environmental impact assessments and research areas
- 2016
-
Ingår i: One Ecosystem. - : Pensoft Publishers. - 2367-8194. ; 1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Several pressing issues face municipal planners including increased land use and climate change. Managing these issues requires a balance between different actions to accommodate citizen’s demands of ecosystem services (ES) and development projects. The implementation of ES as a new tool for assessments needs to be contrasted by research considering existing tools such as Environmental Impact Assessment (EIA). ES has been introduced as a policy tool at the governmental level but implementation at the local and regional scale is still needed; municipalities could benefit from collaboration with the research community for state of the art methods. One obstacle for implementation of ES is that it is not always easy for laymen to understand and additionally, the ES concept may be weakly supported by science. The municipalities realize that a society on its way towards sustainability takes advantage of new knowledge and that interactions with research will put them in the forefront of new scientific questions. The municipalities ask for research that takes a citizen perspective and research that prioritizes questions other than pure environmental considerations. Priorities in municipality planning are based on local conditions and rely on EIA. Many ecological indicators are already covered in EIA and this is reflected in Swedish Comprehensive Plans (SCP) documents, yet need further analysis is needed to be a part of ES. The SCPs present concepts at a policy level and rarely provide a more detailed plan of action compatible with the ES approach. New information We found that the use of ES concepts in Swedish Comprehensive Plans and in EIA is still not common and in need of further support from research and in practice. The EIA is decisive for comprehensive planning documents in the Swedish municipalities and follows standard format over time and between municipalities. ES is focused on human needs while the EIA describes place based assessments on environmental impact rather than feedback to the society by the intervention. Municipalities of south Sweden ask for research support in many different areas, for instance how to set up proper organization for implementation of ES and environmental issues, but priorities are based on their local conditions. The results shows that collaboration between stakeholders and researchers is needed which can create incentives, so that the decisions made by individuals, communities, corporations, and governments may be able to promote widely shared values compatible with ES. Researchers and municipalities who work on an operational level face many challenges in promoting greater use of the ES approach, with some of them yet to be defined. We conclude that implementation of ES could draw from lessons learned in the use of EIA. Further, it is presented that ES has the potential for greater public and stakeholder feedback into decisions as compared to EIA.
|
|
| 8. |
- Söderqvist, Tore, et al.
(författare)
-
Metrics for environmental compensation: A comparative analysis of Swedish municipalities
- 2021
-
Ingår i: Journal of Environmental Management. - : Elsevier. - 0301-4797 .- 1095-8630. ; 299, s. 113622-113622
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Environmental compensation (EC) aims at addressing environmental losses due to development projects and involves a need to compare development losses with compensation gains using relevant metrics. A conceptual procedure for computing no net loss is formulated and used as a point of departure for a comparative analysis of metrics used by five Swedish municipalities as a part of their EC implementation in the spatial planning context of detailed development plans. While Swedish law does not require EC in this context, these municipalities have still decided to introduce EC requirements for development projects that occur on municipality-owned land and to promote voluntary EC among private actors in development projects on private land.There is substantial variation across the municipalities studied with respect to both metrics and attributes subject to measurement, but there are also similarities: The attributes considered when assessing the need for EC in conjunction with development are not only about nature per se, but also about recreational opportunities and other types ecosystem services; semi-quantitative metrics such as scores are common while quantitative or monetary metrics are rare; and metrics are rarely applied to assess compensatory gains, focusing instead on losses from development. Streamlining across municipalities might be warranted for increasing predictability and transparency for developers and citizens, but it also introduces considerable challenges such as a need for developing consistent guidelines for semi-quantitative metrics, and to handle substitutability issues if metrics are not only applied on individual attributes but also on groups of attributes.The broad scope of attributes used by the municipalities is in line with an international tendency to broaden EC to include not only biodiversity aspects but also ecosystem services. Moreover, the EC systems applied by the municipalities are of particular importance for highlighting the crucial role of environmental management for maintaining and enhancing biodiversity and ecosystem services not only in areas having formal protection status but also in the everyday landscape. The municipalities’ experience and strengths and weaknesses associated with their EC systems are therefore relevant also in an international perspective.
|
|
| 9. |
- Beery, Thomas H., et al.
(författare)
-
Fostering incidental experiences of nature through green infrastructure planning
- 2017
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 46:7, s. 717-730
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Concern for a diminished human experience of nature and subsequent decreased human well-being is addressed via a consideration of green infrastructure’s potential to facilitate unplanned or incidental nature experience. Incidental nature experience is conceptualized and illustrated in order to consider this seldom addressed aspect of human interaction with nature in green infrastructure planning. Special attention has been paid to the ability of incidental nature experience to redirect attention from a primary activity toward an unplanned focus (in this case, nature phenomena). The value of such experience for human well-being is considered. The role of green infrastructure to provide the opportunity for incidental nature experience may serve as a nudge or guide toward meaningful interaction. These ideas are explored using examples of green infrastructure design in two Nordic municipalities: Kristianstad, Sweden, and Copenhagen, Denmark. The outcome of the case study analysis coupled with the review of literature is a set of sample recommendations for how green infrastructure can be designed to support a range of incidental nature experiences with the potential to support human well-being.
|
|
| 10. |
- Giusti, Matteo, 1982-, et al.
(författare)
-
A Framework to Assess Where and How Children Connect to Nature
- 2018
-
Ingår i: Frontiers in Psychology. - : Frontiers Media SA. - 1664-1078. ; 8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The design of the green infrastructure in urban areas largely ignores how people's relation to nature, or human-nature connection (HNC), can be nurtured. One practical reason for this is the lack of a framework to guide the assessment of where people, and more importantly children, experience significant nature situations and establish nature routines. This paper develops such a framework. We employed a mixed-method approach to understand what qualities of nature situations connect children to nature (RQ1), what constitutes children's HNC (RQ2), and how significant nature situations and children's HNC relate to each other over time (RQ3). We first interviewed professionals in the field of connecting children to nature (N = 26), performed inductive thematic analysis of these interviews, and then further examined the inductive findings by surveying specialists (N = 275). We identified 16 qualities of significant nature situations (e.g., “awe,” “engagement of senses,” “involvement of mentors”) and 10 abilities that constitute children's HNC (e.g., “feeling comfortable in natural spaces,” “feeling attached to natural spaces,” “taking care of nature”). We elaborated three principles to answer our research questions: (1) significant nature situations are various and with differing consequences for children's HNC; (2) children's HNC is a complex embodied ability; (3) children's HNC progresses over time through diverse nature routines. Together, these findings form the Assessment framework for Children's Human Nature Situations (ACHUNAS). ACHUNAS is a comprehensive framework that outlines what to quantify or qualify when assessing “child-nature connecting” environments. It guides the assessment of where and how children connect to nature, stimulating both the design of nature-connecting human habitats as well as pedagogical approaches to HNC.
|
|
