| 2. |
- Eliasson, Ingegärd, 1961, et al.
(author)
-
Fjäll som kultur?
- 2015
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Fjällområdet är ett kulturlandskap där människor bott och verkat under tusentals år. Naturen har satt gränsen för människans livsvillkor och möjlighet att överleva. Här har växt- och djurliv slipats och formats och det är bara arter med hög grad av anpassning som överlevt. Vi ser fysiska lämningar efter mänskliga aktiviteter, men det finns också minnen, berättelser och kunskap som förs vidare från generation till generation. Speciella träd, stenar och naturformationer har varit markörer i landskapet och fungerat som vägvisare till och från platser längs med stigar och färdvägar. De har fungerat som mentala kartor för orientering i terrängen. Natur och kultur existerar parallellt i fjällområdet, därför bör samverkan öka på alla nivåer och även mellan verksamhetsområden. Det är vårt gemensamma ansvar att värna om natur- och kulturvärden på fjället. Denna skrift har tillkommit inom ramen för forskningsprojektet Fjällandskap: betydelsen av kulturella ekosystemtjänster. Projektet är en del av forskningsprogrammet Storslagen fjällmiljö. Resultaten, som bygger på enkäter och intervjuer, visar att de boende i Jämtlands län vistas oftast i fjällen på vintern och våren. Då är de mest intresserade av att uppleva naturen och vila, eller att umgås socialt och njuta av friluftslivet. De boende har även hittat, ”mutat in”, sina egna favoritplatser, platser som de har knutit starka band till. Den enskilda personen upplever följaktligen att favoritplatsen i fjällen är en del av hens historia. När personen vistas på denna plats upplever sig hen ha ett högt välbefinnande. Personen ”laddar” med andra ord ”batterierna” på sin favoritplats i fjällen. Dessa samband är något som tjänstemän inom fysisk planering är medvetna om och önskar att de kunde använda mer som en utgångspunkt i sitt dagliga arbete med att planera och förvalta fjällandskapet. Många av tjänstemännen eftersträvar en helhetssyn i den fysiska planeringen och ett miljöarbete där kultur och natur möts. Men de påpekar att den aktuella sektoruppdelningen mellan natur och kultur skapar svårigheter i det praktiska arbetet. Resultaten från projektet går i linje med internationell forskning som visar att landskapets kulturella och historiska dimensioner skapar en känsla av kontinuitet som är relaterad till identitet och välbefinnande. Vi hoppas att skriften kommer att inspirera handläggare till att förvalta kulturlandskapet i fjällen varsamt och hållbart. Tack till Länsstyrelsen i Jämtlands län som finansierat tryckning av denna skrift samt till projektets huvudfinansiärer Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket. Tack även till alla deltagare och personer som läst och konstruktivt kommenterat tidigare versioner av denna skrift. Funäsdalen 24 september 2015 Ingegärd Eliasson, Göteborgs universitet Igor Knez, Högskolan i Gävle Ewa Ljungdahl, Gaaltije Ola Hanneryd, Härjedalens Fjällmuseum AB Eva Karlsson, Länsstyrelsen i Jämtlands län
|
|
| 4. |
- Lozano, Rodrigo
(author)
-
Toward Sustainable Organisations : A Holistic Perspective on Implementation Efforts
- 2022
-
Book (peer-reviewed)abstract
- The book is one of the first ones focussing on how organisations (civil society, corporations, and public sector ones) are contributing to sustainability. The book starts by providing a discussion of the four dimensions of sustainability (economic, environmental, social, and time). The second chapter focusses on what organisations are, their system elements (e.g. operations and production, management and strategy, and governance), stakeholders, relationships within and between organisations (ranging from competition to collaboration), and a framework for organisations to understand and map how they can contribute to sustainability. The third chapter discusses the twenty-four main tools, initiatives, and approaches (TIAs) that have been developed for organisations to contribute to sustainability, such as Circular Economy, Corporate Social Responsibility, Environmental Management Systems, and Sustainability Reporting. The fourth chapter focusses on organisational change management for sustainability, including types of change, drivers for change, resistance to change, incorporation, and institutionalisation. The fifth chapter presents empirical evidence on what civil society organisations have contributed to sustainability, from priorities and impacts, TIAs, external stimuli, and internal factors, drivers for change, starts of change, and development of change. The sixth chapter presents empirical evidence on what corporations have contributed to sustainability, from priorities and impacts, TIAs, external stimuli, and internal factors, drivers for change, starts of change, and development of change. The seventh chapter presents empirical evidence on what public sector organisations have contributed to sustainability, from priorities and impacts, TIAs, external stimuli, and internal factors, drivers for change, starts of change, and development of change. The last chapter provides the conclusions of the book.The book is aimed at providing a multi-level, dynamic, and holistic perspective on the contributions of organisations to sustainability. The book's uniqueness lies in analysing organisations’ efforts to become more sustainability oriented and contribute to making societies more sustainable through systems thinking, TIAs, and change processes.
|
|
