| 1. |
- Wilhelmsson, Kenneth, 1976
(författare)
-
Autentiska och artificiella frågor till svensk text Automatisk frågegenerering jämfört med användares frågor för informationsåtkomst : Authentic and artificial questions to Swedish text Automatically generated questions versus user-generated questions for information access
- 2015
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Informationssökning mot ostrukturerade datakällor som fri text är ett av de områden där användargränssnitt med fri formulering i naturligt språk har tagits fram. I ett sådant, eventuellt AI-betonat, system kan några grundläggande svårigheter från användarperspektivet märkas. En sådan svårighet är att en användare inte känner till huruvida en fråga som hon avser att ställa egentligen kan besvaras av den aktuella texten. Denna svårighet, tillsammans med andra, som de kraftiga variationsmöjligheterna för formen för ett giltigt svar på en ställd fråga, riskerar att leda till att användarintrycken av systemtypen blir negativa. De moment som behöver ingå i ett sådant frågebaserat informationssystems funktionssätt måste på något sätt inbegripa en mappning av frågeled i frågan (t.ex. när) till den form och grammatisk funktion som svaret i texten måste ha (för frågan när normalt ett tidsadverbial). Bland annat denna iakttagelse inbjuder till användning av automatisk frågegenerering (question generation, QG). Frågegenerering innebär att frågor som en naturlig text besvarar initialt utvinns av ett program som samlar in dem i explicit form. Tanken för användning i informationssökning är att en användare i gränssnittet enbart ska kunna ställa just dessa frågor, vilka faktiskt besvaras av texten. Denna studie gäller just de frågor som ett automatiskt frågegenereringssystem för svenska kan, och genom vidare utveckling, skulle kunna generera för godtycklig digital svensk text. Även om mängden automatiskt genererade frågor och frågeformuleringar kan bli mycket stor, utrymmesmässigt många gånger större än ursprungstexten, så är det tydligt att den beskrivna metoden för frågegenerering för svenska inte kan och troligen inte heller kommer att kunna förmås att skapa alla de frågor och frågeformuleringar som en vanlig användare skulle anse att en viss text besvarar. Men hur väl fungerar då automatiskt genererade frågor i detta sammanhang? Denna uppsats kretsar kring en användarundersökning där undersökningsdeltagare har ombetts att formulera frågor som texter besvarar, och som anses vara relevanta frågor. Den resulterande samlingen frågor undersöktes och kategoriserades. Resultatet av undersökningens huvudfråga visar att bara 20-25 % av användarnas frågeformuleringar skulle kunna genereras direkt automatiskt med aktuell ansats – utan vissa informationstekniska förbättringar. Uppsatsen föreslår viss ny terminologi för detta outforskade område, bl.a. för att skilja mellan de olika grader av processkrav som generering av olika frågeslag från text kräver.
|
|
| 2. |
- Blicharska, Malgorzata, et al.
(författare)
-
Old Trees: Cultural Value
- 2013
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 339, s. 904-
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Norrman, Jenny, 1971
(författare)
-
Dokumentation workshop geosystemtjänster - ekosystemtjänster
- 2019
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dokumentation av workshop gällande att diskutera begreppen ekosystemtjänster och geosystemtjänster Plats: Chalmersska huset i Göteborg, Kanalrummet. Datum och tid: 29 augusti, kl 11.30-15.30 Bakgrund: Utifrån pågående forskning på Chalmers om undermarken som en multifunktionell resurs ser vi ett behov av att kunna systematiskt beskriva alla typer av tjänster undermark som naturen tillhandahåller med syftet att kunna ta bättre och mer hållbara beslut angående hur dessa tjänster/resurser skall nyttjas. Flera av dessa tjänster är biotiska och klassas då som ekosystemtjänster (ES). Andra typer av tjänster såsom t.ex. geoenergi, utrymme, bärförmåga, arkeologiska och geologiska arkiv är inte biotiska och kan därför principiellt inte betecknas vara ES. Hur bör man då beskriva dessa på bästa sätt så att man kan få en helhetsbild över undermarkens tjänster? Vi ser att begreppet geosystemtjänster förmodligen kan fånga in detta och skulle kunna vara ett bra ramverk. Men är det bra eller mindre bra att introducera nya begrepp? Hur ser andra organisationer som arbetar med ES på att föra in ett nytt begrepp? Liknande frågeställningar uppstår när man t.ex. arbetar inom vattenförvaltning där flera av vattnets tjänster är abiotiska, där t.ex. begreppet grundvattentjänster används ibland och som innefattar både biotiska och abiotiska tjänster. Syfte: Att samla representanter från olika organisationer som arbetar med och berörs av arbetet med ES för att dela erfarenheter och kunskap omkring ES och vad som inte fångas in under begreppet ES, om detta är ett problem eller ej för de olika organisationerna, och hur man ser på att föra in nya begrepp och nyttan med det. Upplägg: Ett antal korta föredrag för att introducera alla till frågeställningen, hur de olika organisationerna arbetar med ekosystemtjänster (ES) idag och deras roller. Därefter diskussion utifrån ett antal frågeställningar. Inbjudningslista: Representanter ifrån Sveriges geologiska undersökning, Statens geotekniska institut, Boverket och Naturvårdsverket, forskare (Chalmers), kommuner (Malmö, Göteborg), HaV och Vattenmyndigheterna.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Schlüter, Maja, et al.
(författare)
-
Transformation Towards Cooperative Governance Arrangements in Small-Scale Fisheries — Moving Out of the Patron-client Trap
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Transforming marine social-ecological systems, particularly small-scale fisheries (SSF) towards sustainable governance is critical for food security, poverty alleviation and sustainability. However, achieving such transformations is a major challenge. Many SSF around the world are self-governed through patron-client relationships (PCs) where fishers work with fishbuyers to commercialize their catch. These informal arrangements which are very persistent have often been associated with overexploitation of the resource. In this paper we explore opportunities for an intentional transformation of an SSF towards more sustainable cooperative self-governance through financial and social interventions. We apply an agent-based model of a prototypical SSF that synthesizes a vast body of knowledge about SSF in Mexico to analyze the dynamics of self-organization in a fishing community. Our explorations reveal that financial support during the formation of a cooperative is not sufficient for their establishment in a community dominated by fishbuyers. It requires repeated support also in form of trust-building measures to strengthen cooperatives such that they can cope with fluctuations in resource abundance and free-riding of their members. The combination of financial with social interventions increases the likelihood that cooperatives survive over longer periods of time, particularly under a stochastic social and ecological environment and become the dominant form of social organization. The findings indicate that it is necessary to understand the interplay between social (e.g. the dynamics of trust) and ecological (e.g. resource dynamics) dynamics in order to identify the type and frequency of interventions needed to enable a transformation of a locked-in social-ecological system.
|
|
| 7. |
- Asatiani, Aleksandre, 1987, et al.
(författare)
-
Unexpected Problems Associated with the Federated IT Governance Structure in Robotic Process Automation (RPA) Deployment
- 2019
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We investigate the federated IT governance structure in RPA deployment. Due to the inherent nature of RPA being an exemplary instantiation of lightweight IT, federated governance structure (avoiding fully centralized or fully decentralized modes) is arguably a viable option for governance. However, our case study in Telco with numerous RPA implementations reveals some unexpected problems associated with the federated governance structure. These problems emerge from difficulties in reusing the RPA components and elements across business units as well from difficulties in striking the right balance between centralization and local needs. Our study contributes to the literature on lightweight IT and IT governance by critically assessing the benefits and drawbacks associated with one specific mode (federated) of governing lightweight IT (RPA).
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
