| 1. |
- Malmgren, Helge, 1945
(författare)
-
Asteno-emotionellt syndrom, kognitiv dysfunktion : Astheno-emotional syndrome and cognitive dysfunction after whiplash injuries
- 1999
-
Ingår i: Konferens och utbildningsdag om whiplash-skador, Göteborg 19/10 1999.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Typiska manifestationer av lindriga till måttliga asteno-emotionella syndrom (AE-syndrom, AED): • Koncentrationssvårigheter (ssk. svårighet att upprätthålla koncentration över tid) • Psykisk uttröttbarhet • Sekundära minnestörningar (påverkan såväl på korttidsminnet som på lagring till och framtagning från långtidsminnet) • Emotionell labilitet • Irritabilitet • Överkänslighet för sensoriska stimuli Tänkbara orsaker till AED vid whiplash-trauma: • Vid uppenbar hjärnskada kan ett tydligt AED framträda relativt tidigt. • Ett lindrigt AED baserat på en centralnervös funktionsrubbning kan möjligen uppstå primärt, även om amnesi för episoden inte föreligger. Observera att ett lindrigt AE-syndrom i denna fas kan maskeras av andra, mer påtagliga symtom. • Ett patologiskt signalflöde från den skadade nackregionen (vare sig det når medvetandet eller ej) kan sannolikt innebära en överbelastning av högre centra i CNS, och därför ge ett lindrigt sekundärt AED utan primär dysfunktion i CNS. • Kroniska, upplevda symtom av skadan (smärta, yrsel etc) kan på längre sikt också ge en sådan överbelastning , vilket leder till ett lindrigt AED. Tänkbara följder av AED vid whiplash: AED kan i sig ge psykogena komplikationer, svåra eller omöjliga att skilja från reaktioner av typ PTSD och från sekundära reaktioner på övriga kroniska symtom av skadan. Vanliga psykogena komplikationer: • Ängslan och ångest • Spänning • Huvudvärk • Vegetativa symptom • Depressivitet Av dessa reaktioner är den sekundära depressionen vid utdragna besvär särskilt viktig att beakta, liksom givetvis möjligheten till många onda cirklar med övrig symtomatologi vid whiplashskador (AED --> ökad smärtreaktivitet --> värre AED). Förslag till revision av vårdprogram: • Anamnes beträffande AED bör alltid tas tidigt i förloppet • Neuropsykologisk utredning kan vara indicerad tidigt, även om tydliga kognitiva symtom inte spontant rapporterats • Patientinformationen bör tidigt innefatta en diskussion av symptom, prognos och lämpliga åtgärder vid lindriga astenoemotionella syndrom • Försiktighet med återgång till fullt arbete innan AED har uteslutits.
|
|
| 2. |
- Malmgren, Helge, 1945, et al.
(författare)
-
A longitudinal pilot study of the Rorschach as a neuropsychological instrument
- 1997
-
Ingår i: Carlsson, A.M. et al (red), Research into Rorschach and Projective Methods. Selected papers from the First Nordic Symposium on Research into Rorschach and Projective Methods. Uppsala, Sweden, August 1995.. - 9197299618 ; , s. 117-39
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Six patients with mixed organic mental disorders after a neurosurgical procedure were tested repeatedly with the Roschach method according to the classical European school (Bohm). The results show that the Rorschach may be a valuable method for following the gradual worsening or improvement of organic mental conditions. Hermann Rorschach's original description of the test profile of patients with Korsakoff's amnestic syndrome was also supported by the data.
|
|
| 3. |
- Malmgren, Helge, 1945, et al.
(författare)
-
A longitudinal pilot study of the Rorschach as a neuropsychological instrument.
- 1995
-
Ingår i: Research into Rorschach and Projective Methods. A.M. Carlsson et al (ed), Swedish Rorschach Society, Stockholm.. - 9197299618 ; , s. 117-39
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Six patients with organic mental disorders, in all cases including Korsakoff’s amnestic disorder (KAD) and in four cases due to a complication after an aneurysm operation, were followed for up to two years. Each patient was assessed at least three times; the total number of assessment points was 26. The patients’ neuropsychiatric status was assessed clinically according to the diagnostic system of Lindqvist & Malmgren. The severity of the individual disorders and the global severity of the neuropsychiatric disturbance were estimated on each occasion. The patients were assessed using memory, concentration and general intelligence tests, and independently with Rorschach according to Bohm’s method. The scores on 38 selected Rorschach variables were compared with the clinical assessments and with the other test data. In accord with earlier studies we found that KAD has a Rorschach profile which differs significantly from the findings in patients where other organic mental disorders dominate the clinical picture. We also saw a previously not reported sign of KAD, namely, frequent contaminated whole responses. A comparison with the judgments of global severity also gave some support to the thesis that the Rorschach is a valid indicator of organic mental disorder in general. Altogether the study shows that the longitudinal design offers great possibilities for the analysis of Rorschach signs of organic mental disorders.
|
|
| 4. |
- Malmgren, Helge, 1945
(författare)
-
Classical Rorschach
- 2004
-
Ingår i: Internet.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- These web pages are devoted to the presentation and promotion of the Rorschach method, concentrating on the way it has been practiced within the classical European tradition - from Hermann Rorschach himself in 1921, via Ewald Bohm in the 1950's, 1960's and 1970's, and to the contemporary workers in the Rorschach-Bohm tradition. You can here find basic information about Hermann Rorschach, about the different Rorschach traditions and the essential differences between them, and about the current scientific debate about the Rorschach test. There are also some links to other Web pages devoted to the Rorschach method. The information on these pages has been carefully selected so that it can be made publicly available without interferring with the clinical and scientific use of the Rorschach test. Hence no specific information about the test procedure, about response categories and so on has been included, and of course no pictures of the Rorschach cards are shown.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Malmgren, Helge, 1945
(författare)
-
Rorschach’s idea of a “movement” response in the light of recent philosophy and psychology of perception
- 2000
-
Ingår i: Rorschachiana. Yearbook of the International Rorschach Society. - 1192-5604. ; 24, s. 1-27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The proper definition of the kinesthetic or movement (M) category has been the subject of many controversies within the Rorschach community; see, for example, the discussion between Kramer and Exner (Kramer, 1991; Exner, 1991). The present paper elucidates the nature of movement responses by means of a theoretical analysis of some of the key concepts involved. This analysis in part is of a philosophical character, but I also bring in several recent results from the psychology and neurophysiology of perception which in my opinion are crucial to a correct understanding of the movement responses. The first two parts of the essay describe the basic controversy between those Rorschach theorists who – like Hermann Rorschach himself and Ewald Bohm – hold that kinesthetic identification is a necessary ingredient in any movement response, and those – like John Exner – who want to drop this condition from the definition. This controversy is shown to involve another fundamental issue, namely: In what sense is movement a determinant, and what should be meant by a determinant? The third section also discusses a main objection against keeping Rorschach’s original definition: its reliance on introspective criteria. The fourth part takes a historical perspective, describing the philosophical and psychological tradition called associationism, discussing certain ideas concerning kinesthetic sensibility brought forward within that tradition, and finally analyzing the nature and extent of Hermann Rorschach’s commitment to associationism, especially as manifested in his doctoral dissertation. Some main elements of the 20th-century psychological and philosophical critique of associationism are outlined in Sections 5–6, and the relevance of this critique for the definition of a movement response is explained. Converging evidence from different sources, such as child psychology and clinical and primate neuropsychology, is then brought together in Section 7 to show that recent work on perception supports Hermann Rorschach’s basic intuition about the M category. In Section 8, a new definition of movement responses is given in terms of practical perception and immediate visuo-motor couplings. Finally, in Section 9, the possible use of Rorschach data in the experimental analysis of motion-from-form perception is pointed out.
|
|
| 9. |
- Malmgren, Helge, 1945, et al.
(författare)
-
Var sitter minnet?
- 2012
-
Ingår i: Kognitionsvetenskap [J. Allwood och M. Jensen (red)]. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144051666 ; , s. 203-218
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta kapitel handlar om hur minnet, i dess olika former, är förankrat i hjärnan. Först förmedlas några grundläggande fakta om neuroner (nervceller) och de signaler som neuroner skickar och tar emot. Sedan sammanfattas en del av de senaste decenniernas forskning om synaptisk plasticitet, det vill säga förändringar i effektiviteten hos nervcellernas förbindelser. Några fakta från den kliniska neurologin och psykiatrin av relevans för vår förståelse av minnets bas i hjärnan refereras. Till sist diskuteras i vilken mening, och i vilken mån, som olika former av minne kan sägas vara ”lokaliserade”.
|
|
| 10. |
|
|
