| 1. |
-
Unraveling the logics of landscape
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Despite conceptual oscillations through times, the concept of landscape remains highly subjective, whereupon unraveling its 'logics' opens up to a plurality of interpretations. Accordingly, by focusing on the interconnections present in the non-haphazard production of landscape, this publication elaborates on how the rural landscape is valued, monitored, changed, harbored, used and misused, be it through actions, representations or metaphors. This book covers a broad range of topics, with contributions from scholars from more than 30 countries.
|
|
| 2. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951, et al.
(författare)
-
Food systems sustainability - For whom and by whom? : An examination of different 'food system change' viewpoints
- 2018
-
Ingår i: Development Research Conference 2018: “Rethinking development”, 22–23 August 2018, Gothenburg, Sweden.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The United Nations identifies the food crisis as one of the primary overarching challenges facing the international community. Different stakeholders in the food system have widely different perspectives and interests, and challenging structural issues, such as the power differentials among them, remain largely unexamined. These challenges make rational discourse among food system actors from different disciplines, sectors and levels difficult. These challenges can often prevent them from working together effectively to find innovative ways to respond to food security challenges. This means that finding solutions to intractable and stuck issues, such as the food crisis often stall, not at implementation, but at the point of problem identification. Food system sustainability means very different things to different food system actors. These differences in no way undermine or discount the work carried out by these players. However, making these differences explicit is an essential activity that would serve to deepen theoretical and normative project outcomes. Would the impact and reach of different food projects differ if these differences were made explicit? The purpose of this initial part of a wider food system research project is not to search for difference or divergence, with the aim of critique, but rather to argue that by making these differences explicit, the overall food system project engagement will be made more robust, more inclusive and more encompassing. This paper starts with some discussion on the different food system perspectives, across scales, regions and sectors but focuses primarily on the design of processes used to understand these divergent and at times contradictory views of what a sustainable food system may be. This paper draws on ongoing work within the Mistra Urban Futures project, using the food system projects in cities as diverse as Cape Town, Manchester, Gothenburg and Kisumu as sites for this enquiry.
|
|
| 3. |
- Keune, Hans, et al.
(författare)
-
Defining Nature
- 2022
-
Ingår i: Visseren-Hamakers, I., & Kok, M. (Eds.). (2022). Transforming Biodiversity Governance. Cambridge: Cambridge University Press.Transforming biodiversity governance. - Cambridge : Cambridge University Press. - 9781108856348 ; , s. 25-42
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951, et al.
(författare)
-
Agribusiness and Green power - the benefits for whom? A case study from Tanzania.
- 2009
-
Ingår i: World Congress on Environmental History, Abstract volume. Copenhagen, Denmark, 4-8 August 2009..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Agribusiness and Green power - the benefits for whom? A case study from Tanzania Wilhelm Östberg1 and Gunilla A. Olsson2 1 Department of Human Geography, Stockholm University, SE -106 91 Stockholm, Sweden 2 School of Global Studies, P.O. Box 700, Göteborg University, SE-405 30 Göteborg, Sweden The current excited interest in alternatives to fossil fuel is based on the growing insights of the rapid decrease of the global stores of fossil resources for energy production. This has led to a global race for discovering and developing new energy sources – with the dual goal of using renewable resources and to decrease CO2 emissions. Large-scale plantations of rapid growing crops suitable for processing to ethanol or bio-diesel are established especially in tropical and sub-tropical environments. Land, arable and non-arable, has become an expensive commodity linked to high expectations on conveying wealth and large economic benefits to the involved groups. Investors from all parts of the world are searching for suitable areas that can be transformed to bio-energy plantations. This happens in Tanzania where large-scale plantations of sugar cane for ethanol production for the European market, is under way put in order by a foreign company and with encouragement from the Tanzanian government. The land was sold very cheap by the government with the expectation that this enterprise would contribute to positive economic development for the country. It is stated that the new land use would be very profitable since this dryland is unproductive and deserted by humans. This paper presents a study on the implications for local communities and their possibilities to sustainable development when being involved in the globalised market of the production of biofuel. The current and historical land use in this region based on documents and interviews of local communities is surveyed with specific focus on the resource use in local agro-ecosystems. The influence of the new enterprise with its related activities on the livelihoods and resource needs of local peoples are studied. The production of green biofuels is related to the questions of sustainable development for different societies and at different time and spatial scales.
|
|
| 5. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951
(författare)
-
Biofuels in East Africa
- 2009
-
Ingår i: Biofuel International Workshop, Summary of presentations. NTNU, Trondheim, 2-5 February, 2009. Department of Chemical Engineering, NTNU..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Haysom, Gareth, et al.
(författare)
-
Food systems sustainability: An examination of different viewpoints on food system change
- 2019
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 11:12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Global food insecurity levels remain stubbornly high. One of the surest ways to grasp the scale and consequence of global inequality is through a food systems lens. In a predominantly urban world, urban food systems present a useful lens to engage a wide variety of urban (and global) challenges—so called ‘wicked problems.’ This paper describes a collaborative research project between four urban food system research units, two European and two African. The project purpose was to seek out solutions to what lay between, across and within the different approaches applied in the understanding of each city’s food system challenges. Contextual differences and immediate (perceived) needs resulted in very different views on the nature of the challenge and the solutions required. Value positions of individuals and their disciplinary “enclaves” presented further boundaries. The paper argues that finding consensus provides false solutions. Rather the identification of novel approaches to such wicked problems is contingent of these differences being brought to the fore, being part of the conversation, as devices through which common positions can be discovered, where spaces are created for the realisation of new perspectives, but also, where difference is celebrated as opposed to censored.
|
|
| 7. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951
(författare)
-
Biologisk mångfald - en förutsättning för vår matförsörjning
- 2021
-
Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - Stockholm & Uppsala : Naturvårdsverket & Centrum för biologisk mångfald. - 1403-6568. - 9789188083364 ; , s. 222-233
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I detta kapitel ges först en kort inblick i hur den vilda biologiska mångfalden blev grunden för jordbruket och utvecklats som en del av människors matlandskap inom olika lokala ekosystem. I takt med att tillgång till nya energikällor har matproduktionen och matsystemen ändrats vilket bidragit till den allvarliga, lokala och globala miljösituationen vi befinner oss i. Möjligheter till och ramverk för en hållbar matproduktion och hållbara matsystem baserade på agroekologiska system skisseras.
|
|
| 8. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951, et al.
(författare)
-
Biologisk mångfald var aldrig meningen! Herröns odlingslandskap – 40 år senare
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturreservatet Herrön på den svenska västkusten är ett unikt kulturlandskap i kustmiljö. Landskapets mångfald av livsmiljöer har gett en ovanligt rik biologisk mångfald. Detta har sin grund i en lång och kunskapsrik jordbruksverksamhet baserad på lokala naturförutsättningar. På Herrön utfördes 1980 en tvärvetenskapligt projekt där kulturlandskapets historia, kultur och ekologi i studerades. Under 2020 återstuderades ett stort antal gräsmarker (semi-natural grasslands) för att undersöka förändringar sedan 1980. Resultaten presenteras i denna skrift och innehåller tidigare opublicerat material från 1980. Syftet med detta arbete är att ge ett underlag till framtida bruk och skötsel av landskapet på Herrön och att förmedla att detta landskap är en produkt av naturförutsättningar och människors arbete och kunskap med en tidsdimension av mer än 1000 år. Området har en unik potential för sambandet biologisk mångfald och matförsörjning, hållbarhetsarbete och hållbarhetsvisioner. I det totala materialet noterades 274 växtarter. Av dessa är 105 arter nya eller försvunna, vilket ger en förvånande stor artomsättning på 38 %. Den högsta arttätheten var på den torr/friska slåttermarken och något lägre på friska respektive fuktiga gräsmarker hävdade med slåtter eller bete. De skötselinsatser som idag bedrivs på Herrön med slåtter, betesdrift, odlingsverksamhet vid gården Ängen, begränsning av sly i bryn osv., är alla mycket väl utförda och högst väsentliga och bör upprätthållas. Detta visas av denna jämförande studie 1980- 2020 . De olika vegetationstyperna hävdas på bästa möjliga sätt för att efterlikna det bruk som Ragnar Andersson och hans syskon drev här fram till 1990-talet. Den grundläggande skillnaden är givetvis att idag drivs inte detta skärgårdsjordbruk med försörjningssyfte utan enbart för att bevara områdets biologiska mångfald. Dock existerar två omistliga och unika restaureringsobjekt, fuktängen vid Hisingsviken och sältan vid Rördammen. Dessa saknar idag hävd vilket strider mot gällande skötselplaner. Markägaren motsätter sig skötselinsatser. Genom våra studier med vegetationsdata och fotografier, från 1980 och 2020, finns ett unikt material som gör restaureringsåtgärder möjliga och meningsfulla för dessa båda lokaler. Det framgår tydligt att avsaknad av slåtter (efter 1988) och bete (efter 2010) på fuktängen vid Hisingsviken lett till minskande artmångfald och dominans av ett fåtal storvuxna arter. Den tidigare slåtterhävdade och betade unika sältan vid Rördammen, som varit ett fundament för bosättningen på Herrön sedan förhistorisk tid, uppvisar betydande artförändringar och minskande artantal efter en tid av utebliven slåtter. Det långa tidsperspektivet för gräsmarker och deras hävd med bete och slåtter, frånvaro av kemiska medel, inklusive konstgödsel, har gett möjlighet till utveckling av unik och representativ biologisk mångfald inom många växt- och djurgrupper. Det långa tidsperspektivet på Herrön utgör levande historia om hur människor levt och försörjt sig på tillgängliga naturresurser vid den svenska kusten. Dagens stora globala utmaning är att ställa om till hållbar resursanvändning och att mildra den pågående globala klimatförändringen. I det sammanhanget ger landskapet och det kulturskapade ekosystemet som finns kvar på Herrön en unik möjlighet till kunskap om samspelet mellan natur och kultur, biokulturell mångfald. Den existerande mångfalden av organismer utgör en resurs för vetenskaplig kunskap och för spridning, kolonisering och restaurering av motsvarande vegetationstyper och ekosystem.
|
|
| 9. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951, et al.
(författare)
-
Peri-Urban Food Production and Its Relation to Urban Resilience
- 2016
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 8:12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Food production on the urban-rural fringe is under pressure due to competing land uses. We discuss the potential to improve resilience for urban-rural regions by enhancing food production as part of multifunctional land use. Through studies of peri-urban land in the regions of Gothenburg (Sweden), Copenhagen (Denmark) and Gent (Belgium), recent developments are analysed. Arable farming has been declining since 2000 in all three areas due to urban expansion and recreational land use changes. In city plans, networks of protected areas and green spaces and their importance for human wellbeing have been acknowledged. Policies for farmland preservation in peri-urban settings exist, but strategies for local food production are not expressed in present planning documents. Among the diversity of peri-urban agricultural activities, peri-urban food production is a developing issue. However, the competing forms of land use and the continuing high dependence of urban food on global food systems and related resource flows reduces peri-urban food production and improvements in urban food security. The positive effects of local food production need to be supported by governance aiming to improve the urban-rural relationship. The paper discusses the resilience potential of connecting urban-rural regions and re-coupling agriculture to regional food production.
|
|
| 10. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951, et al.
(författare)
-
Årtusenden av brukande födde Herröns mångfald
- 2021
-
Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 115:4, s. 236-245
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel önskar vi förmedla något av det komplexa sambandet mellan natur och kultur uttryckt i småskaliga odlingslandskap och ge argument till varför dessa mat-landskap med rötter i förhistorien har ett mycket stort värde för en hållbar framtid. De tre syskonen Erik, Asta och Ragnar Andersson var de sista som bedrev traditionellt jordbruk på Herrön i Bohuslän. När det sista syskonet hade gått bort 1993 blev deras gård naturreservat. Författarna inventerade ön 1980. En återinventering 40 år senare visar att en hel del av den unika floran bevarats, medan andra arter har gått förlorade sedan syskonens regelbundna slåtter upphörde.
|
|
