| 1. |
|
|
| 2. |
- Ekelund Axelson, Lena, et al.
(författare)
-
Klimatmärkt livsmedelsbutik : så kan handeln bidra till minskad klimatpåverkan genom att underlätta konsumentens val
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimathotet påkallar stora förändringar i konsumtionsmönster och kostvanor. Projektet Klimatmärkt livsmedelsbutik har haft som syfte att utreda hur handeln kan bidra till minskad klimatpåverkan genom att underlätta konsumentens val. Förutom klimatpåverkan orsakar livsmedelsproduktionen också annan miljöpåverkan, såsom övergödning, spridning av bekämpningsmedel och förlust av biologisk mångfald. Att bara fokusera på klimatet riskerar förbättring på ett ställe och försämring på ett annat. Därför beslutades tidigt att projektet även måste belysa dessa potentiella målkonflikter. Två delområden har ingått; miljökonsekvensanalyser samt konsumentbeteende och marknadskommunikation, vilket har krävt en tvärvetenskaplig ansats och olika forskningsmetoder. Projektet tog sin början i miljökonsekvensanalyser av olika livsmedels miljöpåverkan med hjälp av livscykelanalys, vars resultat sedan utgjorde informationsunderlag, bl.a en Köttguide, för kommunikationen till konsument. Inom konsumentbeteende och marknadskommunikation har såväl kvalitativ som kvantitativ metod använts. För att få en bild över vad som kommuniceras i butik genomfördes intervjuer med butiksansvariga och en observationsstudie i 30 större europeiska butiker. Enkätundersökningar gjordes med 184 resp. 470 konsumenter. Köttguiden testades i fokusgruppintervjuer. Kvantitativa studier gjordes med 222 slumpvis utvalda personer för att utreda hur intentionen att ändra sin köttkonsumtion kan förutsägas och med drygt 600 konsumenter i ett butiksexperiment för att studera effekten av naturljud på konsumenters betalningsvilja för klimatvänliga respektive ekologiska grönsaker. Resultat från konsumentstudierna visade på viss förvirring kring märkning och på behovet av ett enklare signalsystem. De vanligaste svaren kring vilka klimatåtgärder som är viktigast var att köpa närproducerad mat, köpa frukt och grönt efter säsong och undvika att slänga mat, medan den viktiga frågan om köttet hamnade längre ner på listan. Livscykelanalyser, kompletterade med litteraturstudier, visar att säsongsmässig konsumtion av grönsaker visserligen kan minska utsläppen, men att den minskningen är liten i förhållande till den av minskad köttkonsumtionen. Den viktigaste åtgärden för att reducera matens klimatpåverkan är att minska konsumtionen av animaliska produkter och helst ersätta dessa med vegetabiliska alternativ. Butiksobservationerna och intervjuer med butiksansvariga visade att det i stort sett saknades vägledning i butikerna. Studierna underströk behovet av Köttguiden, en vägledning som rangordnar olika proteinkällor (även vegetabiliska) i förhållande till klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel samt djurskydd och bete, med hjälp av ett tydligt signalsystem (trafikljus). Matinköp och val av livsmedel styrs i stor utsträckning av preferenser och vanor, som kan vara svåra att förändra. För att övertyga konsumenter om att förändra sitt beteende måste man kommunicera budskap som bidrar till ökad motivation till förändring.. Med hjälp av Protection Motivation- teorin undersöktes vilka faktorer som förutsäger individers avsikter att ändra sitt beteende, efter att de blivit fakta kring klimathotet och matens klimatpåverkan har presenterats för dem. Studien visade att budskap i syfte att uppmuntra en mindre klimatbelastande livsmedelskonsumtion, måste vara sådana att konsumenterna känner att en sådan förändring är möjlig och att den får effekt. Resultaten tyder också på att människor bryr sig mer om klimatförändringarnas risker för andra - för personer i andra länder eller för djurlivet – än för dem själva eller deras närstående. En slutsats blir då att altruistiska snarare än egoistiska argument bör lyftas fram i marknadsföringen. I ett butiksexperiment användes skyltning och naturljud – fågelsång-, för att testa om detta gav en koppling till naturen och därmed ökade viljan att köpa produkter, i detta fall morötter, märkta ”klimatvänliga”. Fågelsången hade ingen inverkan på konsumenternas koppling till naturen. Men bland de konsumenter som uttryckte en hög samhörighet med naturen, fanns det en högre betalningsvilja för klimatmärkta produkter än för produkter utan märkning, jämfört med de konsumenter som uttryckte en låg samhörighet med naturen. När konsumenterna, i ett butiksexperiment med mjölk, erbjöds information om en varas lägre klimatpåverkan på ett enkelt sätt precis vid köptillfället ökade försäljningen av den varan, men samtidigt minskade försäljningen av andra miljömärkta varor. Klimatbudskapen är komplicerade och konsumenten har oklara uppfattningar om hur maten påverkar klimatet. Budskapen och valen i butik måste vara enkla: Att fokusera på det som konsumenten tror sig klara av och som de tror kan få effekt, är viktigt. Köttguiden har rönt stor uppmärksamhet och testats med positivt resultat som ett hjälpmedel för klimatsmarta matval. Rekommendationerna till handeln kan sammanfattas: Gör det enkelt att välja och laga vegetariskt, använd Köttguiden bland personalen, se över köttsortimentet, öka försäljningen av baljväxter, rotfrukter, frukt och grönsaker och använd ekologiskt, säsong och hälsa som indirekta klimatbudskap.
|
|
| 3. |
- Ekelund Axelson, Lena, et al.
(författare)
-
Klimatsmart val i konkurrensen
- 2010
-
Ingår i: Miljöforskning: Formas tidning för ett hållbart samhälle. - 1650-4925. ; , s. 28-31
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Fernqvist, Fredrik, et al.
(författare)
-
Potatisens framtid en studie om konsumentens val : en studie om konsumentens val
- 2014
-
Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Potatis är en av våra viktigaste kolhydratkällor och har traditionellt en viktig position i den svenska kosthållningen. De senaste årtiondena har dock konsumtionsmönstret av kolhydratrika livsmedel förändrats drastiskt. Framförallt har konsumtionen av färsk matpotatis minskat till förmån för andra alternativ som bröd, pasta och ris och beredda potatisprodukter som pommes frites och chips. Mellan 1960 och 2010 har konsumtionen av färsk matpotatis minskat från 89 till 43 kg per person och år (Jordbruksverket, 2013). Trenden är likartad även i resten av Europa och Nordamerika. Hur skall förändringarna i konsumtionen förklaras? Anledningar som nämnts är bland annat att konsumenterna söker bekvämlighet och vill ha fler färdiga produkter i den stressade vardagen (Keijbets, 2008). De skulle också kunna bero på ett ökat intresse för hälsa och näringsintag, vilket kan påverka både i positiv och negativ riktning (Stubenitsky & Mela, 2000), eller på grund av alternativa dieter som stenålderskost, GI (Glycemic Index) och LCHF (Low Carb, High Fat). Vid SLU i Alnarp har ett flertal projekt de senaste åren handlat om konsumenters inställning till matpotatis. I ett faktablad från Tillväxt Trädgård (Spendrup, Andersson och Ekelund, 2011) har en mer genomgripande beskrivning getts över svensk produktion och konsumtion. Potatis är en viktig ekonomisk produkt och den inhemska marknaden är stor. Värdet av produktionen är omkring 1,5 miljarder kronor (LRF, 2010), medan självförsörjningsgraden ligger på 90 procent (SJV, 2010). Frågan om hur svensk matpotatis som produkt kan utvecklas och möta konkurrensen från alternativen är därför högst aktuell och viktig att besvara för branschens långsiktiga konkurrenskraft.
|
|
| 5. |
- Fernqvist, Fredrik, et al.
(författare)
-
Changing consumer intake of potato, a focus group study
- 2015
-
Ingår i: British Food Journal. - 0007-070X .- 1758-4108. ; 117, s. 210-221
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose - While potato consumption in Europe and North America declines, other carbohydrate sources increase. The purpose of this paper is to explore factors affecting consumers' changing consumption behaviour as regards fresh potato.Design/methodology/approach - Six semi-structured focus group interviews were conducted. Thematic analysis was made by means of a theory-driven approach.Findings - Seven categories of factors affecting consumer choice of fresh potato were found and discussed: first, convenience and preparation-related factors; second, health; third, information and packaging; fourth, sensory appeal; fifth, monetary considerations; sixth, familiarity and habit; and seventh, sustainability and ethics. Convenience appears to be the strongest explanation to changing food behaviour.Research limitations/implications - The research contributes to present knowledge regarding food choice and consumers' carbohydrate intake. Findings of previous research is both validated and questioned. Methodological limitations are discussed, suggesting complementary quantitative approaches to the findings based on qualitative research.Practical implications - The findings add to knowledge of consumer behaviour and food choice. The findings may suggest focus areas in strategic marketing research, facilitating strategic decisions in response to falling consumption of fresh potatoes due to changing consumer attitudes and behaviour.Originality/value - By using a theory-driven approach in a thematic analysis, a broad set of interview data from six focus group interviews has been summarised and categorised. The methodology shows an effective way to treat a large amount of qualitative data and condense it to straightforward themes.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Fernqvist, Fredrik, et al.
(författare)
-
Konsumenter om tomat
- 2011
-
Ingår i: LTJ-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Två konsumentstudier med 97 respektive 468 deltagare har genomförts för att undersöka svenska konsumenters vanor och attityder för trädgårdsprodukten tomat. Enkäterna samlades in på Alnarpsdagen och i butiksmiljöer i Norrköping, Linköping och Helsingborg under sommaren 2010. Resultaten ger en bild av hur konsumenterna förhåller sig till tomaten som grönsak och över marknadens utvecklingsmöjligheter. Studierna, som utförts inom ramen för Tillväxt Trädgård, utgör ett underlag för att diskutera frågor som konkurrenskraft och möjligheter till produktutveckling för svenska företag i trädgårdsbranschen. Projektet innefattar också en beskrivning av konsumtions- och produktionsutvecklingen. Tre utvecklingsområden som vi utifrån våra konsumentstudier kan urskilja är fortsatt produktdifferentiering, förbättrad efterskördehantering och betydelsen av ursprunget för konsumenternas kvalitetsupplevelse
|
|
| 8. |
- Fernqvist, Fredrik, et al.
(författare)
-
Konsumenter om äpple
- 2011
-
Ingår i: LTJ-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Äpple är en populär frukt som engagerar konsumenterna. Under den svenska äppelsäsongen, i november 2010, utfördes en studie riktad till 375 konsumenter i ett antal stora livsmedelsbutiker i Skåne. Undersökningen genomfördes i butiksmiljö och frågorna i enkäten formulerades på flera olika sätt, för att fånga in attityder och synpunkter rörande äpplenas ursprung och kvalitet. Faktabladet innefattar också en beskrivning av utvecklingen inom konsumtion och produktion. Oavsett hur frågan har formulerats uttrycker man en stark preferens för den svenska frukten. Över 80 procent av konsumenterna i studien anger att de brukar titta efter varifrån äpplena kommer och 70 procent tycker inte att ursprunget framgår tillräckligt tydligt i butiken. Ekologiska äpplen kommer inte högt upp på konsumenternas rangordningslista och äpplena ska inte vara förpackade. Smaken prioriteras högst och konsumenterna anser i hög grad att svenska äpplen är godare än importerade. Trots den uttryckta preferensen för inhemsk frukt har de svenska äpplena bara knappt halva marknaden under sin högsäsong. Om alla led i värdekedjan satsade på smak- och andra kvalitetsförbättringar och butikerna märkte och exponerade den svenska frukten bättre, kanske konsumtionssiffrorna kunde stiga från de stabila 15 kilona per person och år. Detta under förutsättning att det finns tillräckligt med goda, fina svenska äpplen att tillgå
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
