| 1. |
- Öhrman, Phillip, et al.
(författare)
-
En studie om tillit till inventeringssystemet för stora rovdjur
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tillit, att lita på samhället och på sina medmänniskor, är samhällets kitt. Ett samhälle, inklusive dess olika komponenter, som präglas av hög tillit antas fungera bättre än om tilliten är låg. Syftet med vår studie är att utvärdera tilliten till inventeringssystemet för stora rovdjur bland de myndigheter och intresseorganisationer som är direkt berörda av systemet. På basis av intervjuer utvärderade vi tilliten genom sex olika delkomponenter; kommunikation,ansvars- och kompetensfördelning, resurser, respekt, kunskap och rättvisa. Vi har identifierat brister i alla sex delkomponenterna vilket sammantaget resulterar i att tilliten för systemet kan betecknas som låg. • Kommunikationen i systemet; hur kommunikationen sker, vad somkommuniceras, och på vilket sätt beslut kommuniceras upplevs som undermålig.• Ansvars- och kompetensfördelningen upplevs som otydlig. Det finns en klyfta mellan de som fastställer regler och riktlinjer och de som utför inventeringarna, varför relationerna präglas mer av kontroll och misstro än av handlingsutrymme och tillit.• Inventeringsresurserna räcker inte till eller prioriteras fel; t.ex. prioriteras varg på bekostnad av de övriga arterna. Det minskar förutsättningarna att fatta välgrundade beslut om ersättningar för rovdjurspredation ochom licens- och skyddsjakt.• Respekten för kunskap, näringsverksamhet och ideellt arbete upplevs som bristfällig. Respekten missgynnas också av den rigida kontrollkultur som upplevs ha utvecklats till följd av mål- och resultatstyrning i kombination med strikta inventeringskriterier.• Integrationen av ny kunskap är bristfällig. Bristen på ett systematiskt s.k. adaptivt lärande leder till att nya lösningar inte tillämpas eller utvecklas i tillräckligt hög grad.• Systemet upplevs som orättvist och slutet. En översyn av hur kostnader och nytta fördelas efterlyses av aktörerna, både vad gäller direkta kostnader,men även transaktionskostnader, dvs. kostnader förknippade med samråd och samverkan. Det är också oklart hur aktörerna aktivt tillåts delta i utvecklingen av systemet. Aktörerna lyfter fram en rad förslag till hur tilliten kan stärkas. Det utgör grunden till förbättringar som också kan accepteras av de flesta:• Inled ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete med fokus på dialog och aktörssamverkan, till exempel inom ramen för Dialog för Naturvård.• Arbeta gemensamt fram en tydlig rollfördelning som beskriver vem som gör vad, när och varför inom hela inventeringskedjan, med syftet att öka förutsägbarheten för alla inblandade.• Skapa incitament och strukturer för adaptiv förvaltning inom hela inventeringskedjan,på alla nivåer.• Ta fram en översyn av hur kostnader och nytta fördelas för alla aktörer.Det ska inkludera direkta kostnader och transaktionskostnader, dvs. kostnader förknippade med samråd och samverkan.• Utveckla och effektivisera inventeringsmetoderna, gärna med ny teknik som DNA, kameror och drönare. Utöka samarbetet med forskningsprojekt som till exempel ScandCam.• Återkoppla direkt till intresseorganisationernas och allmänhetens observationerför att öka motivationen att rapportera.• Utveckla ett regelverk för de år där det saknas inventeringsdata (t.ex.på grund av snöbrist), genom till exempel en rutin för framskrivning av antalet djur baserat på trendanalys.• Minska fjärrstyrningen, NVs roll bör vara mer koordinerande än kontrollerande.• Verka för kunskapsintegration (s.k. kollektiv intelligens) genom att samordnakunskaper, vetenskaplig samt lokal och traditionell kunskap, så att det gagnar hela systemet.• Gör en översyn av hur resurser fördelas och prioriteras i systemet.
|
|
| 2. |
- Eriksson, Max, et al.
(författare)
-
Viltvårdsavgiften : En studie av svenskarnas vilja att betala det statliga jaktkortet
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Viltvårdsavgiften ska enligt Jaktförordningen (SFS 1987:905, 49 §) betalas av alla över 18 år som jagar i Sverige. Avgiften är 300 kr och gäller för ett jaktår, vilket omfattar tiden 1 juli–30 juni. Det statliga jaktkortet är ett kvitto på att denna avgift är betald. Under de senaste decennierna har antalet personer som löser det statliga jaktkortet minskat. I den här rapporten, som är ett utredningsuppdrag från Naturvårdsverket till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), undersöks varför antalet personer som löser jaktkort minskar, och om antalet jaktkortslösare som ägnar sig åt jakt också minskat över tid. Rapporten omfattar endast personer bosatta i Sverige.
|
|
| 3. |
- Johansson, Maria, et al.
(författare)
-
Expectations about voluntary efforts in collaborative governance and the fit with perceived prerequisites of intrinsic motivation in Sweden’s ecosystem-based moose management system
- 2022
-
Ingår i: Ecology & Society. - : Resilience Alliance. - 1708-3087. ; 27:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Collaborative governance regimes may be vulnerable because of dependency on stakeholders’ voluntary engagement and efforts. This study focuses on the Swedish moose management system, a multi-level collaborative governance regime inspired by the ecosystem approach. Self-determination theory is used to explore perceived prerequisites of basic needs for intrinsic motivation across sub-groups of stakeholder representatives who are engaged across different social-ecological contexts. Questionnaire data collected among representatives at two governance levels, moose management groups (n = 624) and moose management units (n = 979), were subjected to two-step cluster analysis. The analyses revealed two sub-groups of representatives, characterized by differences in species composition and land ownership structure: managers of multi-ungulate areas and managers of large-carnivore areas. In several respects, these groups significantly differed in how they perceived the prerequisites. This included prerequisites of perceived competence with regard to their need for knowledge of topics and usefulness of monitoring methods, perceived autonomy operationalized as possibilities to perform their tasks with sufficient time, resources, and support from their organizations, and perceived relatedness to different groups of actors. Further efforts should be made to understand the conditions required for representatives to energize and direct their behavior. The institutional system must better fit the needs of stakeholder representatives across various local contexts, otherwise the space for local voluntary engagement might be hampered.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Dressel, Sabrina, et al.
(författare)
-
Achieving Social and Ecological Outcomes in Collaborative Environmental Governance : Good Examples from Swedish Moose Management
- 2021
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 13:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Collaborative governance approaches have been suggested as strategies to handle wicked environmental problems. Evaluations have found promising examples of effective natural resource governance, but also highlighted the importance of social-ecological context and institutional design. The aim of this study was to identify factors that contribute to the achievement of social and ecological sustainability within Swedish moose (Alces alces) management. In 2012, a multi-level collaborative governance regime was implemented to decrease conflicts among stakeholders. We carried out semi-structured interviews with six ‘good examples’ (i.e., Moose Management Groups that showed positive social and ecological outcomes). We found that ‘good examples’ collectively identified existing knowledge gaps and management challenges and used their discretionary power to develop procedural arrangements that are adapted to the social-ecological context, their theory of change, and attributes of local actors. This contributed to the creation of bridging social capital and principled engagement across governance levels. Thus, our results indicate the existence of higher-order social learning as well as a positive feedback from within-level collaboration dynamics to between-level collaboration. Furthermore, our study illustrates the importance of institutional flexibility to utilize the existing knowledge across stakeholder groups and to allow for adaptations based on the social learning process.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
