| 1. |
- Fernqvist, Fredrik, et al.
(författare)
-
Potatisens framtid en studie om konsumentens val : en studie om konsumentens val
- 2014
-
Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Potatis är en av våra viktigaste kolhydratkällor och har traditionellt en viktig position i den svenska kosthållningen. De senaste årtiondena har dock konsumtionsmönstret av kolhydratrika livsmedel förändrats drastiskt. Framförallt har konsumtionen av färsk matpotatis minskat till förmån för andra alternativ som bröd, pasta och ris och beredda potatisprodukter som pommes frites och chips. Mellan 1960 och 2010 har konsumtionen av färsk matpotatis minskat från 89 till 43 kg per person och år (Jordbruksverket, 2013). Trenden är likartad även i resten av Europa och Nordamerika. Hur skall förändringarna i konsumtionen förklaras? Anledningar som nämnts är bland annat att konsumenterna söker bekvämlighet och vill ha fler färdiga produkter i den stressade vardagen (Keijbets, 2008). De skulle också kunna bero på ett ökat intresse för hälsa och näringsintag, vilket kan påverka både i positiv och negativ riktning (Stubenitsky & Mela, 2000), eller på grund av alternativa dieter som stenålderskost, GI (Glycemic Index) och LCHF (Low Carb, High Fat). Vid SLU i Alnarp har ett flertal projekt de senaste åren handlat om konsumenters inställning till matpotatis. I ett faktablad från Tillväxt Trädgård (Spendrup, Andersson och Ekelund, 2011) har en mer genomgripande beskrivning getts över svensk produktion och konsumtion. Potatis är en viktig ekonomisk produkt och den inhemska marknaden är stor. Värdet av produktionen är omkring 1,5 miljarder kronor (LRF, 2010), medan självförsörjningsgraden ligger på 90 procent (SJV, 2010). Frågan om hur svensk matpotatis som produkt kan utvecklas och möta konkurrensen från alternativen är därför högst aktuell och viktig att besvara för branschens långsiktiga konkurrenskraft.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Fernqvist, Fredrik, et al.
(författare)
-
Changing consumer intake of potato, a focus group study
- 2015
-
Ingår i: British Food Journal. - 0007-070X .- 1758-4108. ; 117, s. 210-221
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose - While potato consumption in Europe and North America declines, other carbohydrate sources increase. The purpose of this paper is to explore factors affecting consumers' changing consumption behaviour as regards fresh potato.Design/methodology/approach - Six semi-structured focus group interviews were conducted. Thematic analysis was made by means of a theory-driven approach.Findings - Seven categories of factors affecting consumer choice of fresh potato were found and discussed: first, convenience and preparation-related factors; second, health; third, information and packaging; fourth, sensory appeal; fifth, monetary considerations; sixth, familiarity and habit; and seventh, sustainability and ethics. Convenience appears to be the strongest explanation to changing food behaviour.Research limitations/implications - The research contributes to present knowledge regarding food choice and consumers' carbohydrate intake. Findings of previous research is both validated and questioned. Methodological limitations are discussed, suggesting complementary quantitative approaches to the findings based on qualitative research.Practical implications - The findings add to knowledge of consumer behaviour and food choice. The findings may suggest focus areas in strategic marketing research, facilitating strategic decisions in response to falling consumption of fresh potatoes due to changing consumer attitudes and behaviour.Originality/value - By using a theory-driven approach in a thematic analysis, a broad set of interview data from six focus group interviews has been summarised and categorised. The methodology shows an effective way to treat a large amount of qualitative data and condense it to straightforward themes.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Fernqvist, Fredrik, et al.
(författare)
-
Framtidens grönsaksdisk
- 2017
-
Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Fernqvist, Fredrik
(författare)
-
Future and recent developments in the retail vegetable category – a value chain and food systems approach
- 2021
-
Ingår i: International Food and Agribusiness Management Review. - 1096-7508 .- 1559-2448. ; 24, s. 27-49
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study, the value chain perspective was combined with a food systems approach to assess food systemresponses in the value chain and external drivers from environmental and socioeconomic perspectives. Theresearch object was the Swedish value chain for vegetables, with the aim of providing a comprehensivepicture of current trends and drivers and identifying future developments important for vegetable growers,producer organizations, wholesalers and retailers. The empirical data is based on in-depth interviews withkey-decision makers in the Swedish value chain, constituting a single case. The point of departure is thatkey actors in this chain, from producer organizations to retailers, can provide a comprehensive picture onthe category’s past development and future directions. A combined food systems and value chain approachhas been applied. Drivers and chain responses have been identified and categorized into six maincategories related to: (1) health; (2) consumer interest for food and variation; (3) convenience; (4) origin;(5) sustainability; and (6) urbanization. Value chain responses and future challenges as well as aspects onvalue chain dynamics and sustainability issues in the food system are presented and discussed.
|
|
| 7. |
- Fernqvist, Fredrik, et al.
(författare)
-
Integrerad livsmedelsplanering för hållbarare livsmedelssystem
- 2023
-
Ingår i: Policy brief (SLU Future Food).
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ta ett helhetsgrepp om livsmedelsplaneringen för att garantera ett robust livsmedelssystem i en osäker och föränderlig tid. Denna policy brief rekommenderar integrerad livsmedelsplanering – ett sätt för samhället och beslutsfattare att ta sig an och prioritera matfrågor på ett hållbart sätt på lokal, regional och nationell nivå.
|
|
| 8. |
- Fernqvist, Fredrik, et al.
(författare)
-
Konsumenter om tomat
- 2011
-
Ingår i: LTJ-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Två konsumentstudier med 97 respektive 468 deltagare har genomförts för att undersöka svenska konsumenters vanor och attityder för trädgårdsprodukten tomat. Enkäterna samlades in på Alnarpsdagen och i butiksmiljöer i Norrköping, Linköping och Helsingborg under sommaren 2010. Resultaten ger en bild av hur konsumenterna förhåller sig till tomaten som grönsak och över marknadens utvecklingsmöjligheter. Studierna, som utförts inom ramen för Tillväxt Trädgård, utgör ett underlag för att diskutera frågor som konkurrenskraft och möjligheter till produktutveckling för svenska företag i trädgårdsbranschen. Projektet innefattar också en beskrivning av konsumtions- och produktionsutvecklingen. Tre utvecklingsområden som vi utifrån våra konsumentstudier kan urskilja är fortsatt produktdifferentiering, förbättrad efterskördehantering och betydelsen av ursprunget för konsumenternas kvalitetsupplevelse
|
|
| 9. |
- Fernqvist, Fredrik, et al.
(författare)
-
Konsumenter om äpple
- 2011
-
Ingår i: LTJ-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Äpple är en populär frukt som engagerar konsumenterna. Under den svenska äppelsäsongen, i november 2010, utfördes en studie riktad till 375 konsumenter i ett antal stora livsmedelsbutiker i Skåne. Undersökningen genomfördes i butiksmiljö och frågorna i enkäten formulerades på flera olika sätt, för att fånga in attityder och synpunkter rörande äpplenas ursprung och kvalitet. Faktabladet innefattar också en beskrivning av utvecklingen inom konsumtion och produktion. Oavsett hur frågan har formulerats uttrycker man en stark preferens för den svenska frukten. Över 80 procent av konsumenterna i studien anger att de brukar titta efter varifrån äpplena kommer och 70 procent tycker inte att ursprunget framgår tillräckligt tydligt i butiken. Ekologiska äpplen kommer inte högt upp på konsumenternas rangordningslista och äpplena ska inte vara förpackade. Smaken prioriteras högst och konsumenterna anser i hög grad att svenska äpplen är godare än importerade. Trots den uttryckta preferensen för inhemsk frukt har de svenska äpplena bara knappt halva marknaden under sin högsäsong. Om alla led i värdekedjan satsade på smak- och andra kvalitetsförbättringar och butikerna märkte och exponerade den svenska frukten bättre, kanske konsumtionssiffrorna kunde stiga från de stabila 15 kilona per person och år. Detta under förutsättning att det finns tillräckligt med goda, fina svenska äpplen att tillgå
|
|
| 10. |
|
|
