| 1. |
- Grahn, Patrik, et al.
(författare)
-
Närmiljöns betydelse och hur den kan påverkas
- 2009
-
Ingår i: Educare (Malmö). - 1653-1868. ; 2009, s. 81-101
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En angelägen fråga i dagens samhälle är huruvida det finns rum för barn. Om vi lät barns och ungdomars perspektiv ligga till grund för fysisk planering och skolors närmiljö, skulle vi då kunna skapa ett bättre samhälle för barn och unga?
|
|
| 2. |
- Skärbäck, Erik
(författare)
-
Förord
- 2011
-
Ingår i: Skrifter från Lyssnande Lund, Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet. - 1653-9354. ; , s. 5-5
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Angelstam, Per, et al.
(författare)
-
Solving Problems in Social-Ecological Systems : Definition, Practice and Barriers of Transdisciplinary Research
- 2013
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 42:2, s. 254-265
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Translating policies about sustainable development as a social process and sustainability outcomes into the real world of social-ecological systems involves several challenges. Hence, research policies advocate improved innovative problem-solving capacity. One approach is transdisciplinary research that integrates research disciplines, as well as researchers and practitioners. Drawing upon 14 experiences of problem-solving, we used group modeling to map perceived barriers and bridges for researchers' and practitioners' joint knowledge production and learning towards transdisciplinary research. The analysis indicated that the transdisciplinary research process is influenced by (1) the amount of traditional disciplinary formal and informal control, (2) adaptation of project applications to fill the transdisciplinary research agenda, (3) stakeholder participation, and (4) functional team building/development based on self-reflection and experienced leadership. Focusing on implementation of green infrastructure policy as a common denominator for the delivery of ecosystem services and human well-being, we discuss how to diagnose social-ecological systems, and use knowledge production and collaborative learning as treatments.
|
|
| 5. |
- de Jong, Kim, et al.
(författare)
-
Area-aggregated assessments of perceived environmental attributes may overcome single-source bias in studies of green environments and health: results from a cross-sectional survey in southern Sweden
- 2011
-
Ingår i: Environmental Health. - 1476-069X. ; 10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Most studies assessing health effects of neighborhood characteristics either use self-reports or objective assessments of the environment, the latter often based on Geographical Information Systems (GIS). While objective measures require detailed landscape data, self-assessments may yield confounded results. In this study we demonstrate how self-assessments of green neighborhood environments aggregated to narrow area units may serve as an appealing compromise between objective measures and individual self-assessments. Methods: The study uses cross-sectional data (N = 24,847) from a public health survey conducted in the county of Scania, southern Sweden, in 2008 and validates the Scania Green Score (SGS), a new index comprising five self-reported green neighborhood qualities (Culture, Lush, Serene, Spacious and Wild). The same qualities were also assessed objectively using landscape data and GIS. A multilevel (ecometric) model was used to aggregate individual self-reports to assessments of perceived green environmental attributes for areas of 1,000 square meters. We assessed convergent and concurrent validity for self-assessments of the five items separately and for the sum score, individually and area-aggregated. Results: Correlations between the index scores based on self-assessments and the corresponding objective assessments were clearly present, indicating convergent validity, but the agreement was low. The correlation was even more evident for the area-aggregated SGS. All three scores (individual SGS, area-aggregated SGS and GIS index score) were associated with neighborhood satisfaction, indicating concurrent validity. However, while individual SGS was associated with vitality, this association was not present for aggregated SGS and the GIS-index score, suggesting confounding (single-source bias) when individual SGS was used. Conclusions: Perceived and objectively assessed qualities of the green neighborhood environment correlate but do not agree. An index score based on self-reports but aggregated to narrow area units can be a valid approach to assess perceived green neighborhood qualities in settings where objective assessments are not possible or feasible.
|
|
| 6. |
- Skärbäck, Erik
(författare)
-
Den gröna miljöns betydelse för människans hälsa
- 2010
-
Ingår i: Det urbana landskapet : konferens 17-18 september 2009 på Kungliga vetenskapsakademin, Stockholm : ordnad av Svenska IALE i samarbete med Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, SLU Uppsala och Centrum för biologisk mångfald (CBM), samt Stockholms läns landstings regionplanekontor och riksantikvarieämbetet. - 9789189232488 ; :37, s. 29-32
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Redovisning av en del forskning som gjorts på Alnarp om miljöperception, och min egen forskning om hur man omsätter detta i praktiskt planering
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Skärbäck, Erik
(författare)
-
Mjuka eller hårda data för bedömning av järnvägars bullerstörningar
- 2009
-
Ingår i: Ljudbladet. - 1403-2317. ; , s. 14-21
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Viljan att vistas utomhus minskar med ökande trafikstörning mätt i dB. Men störningarna är inte bara relaterade till ljudnivån utan störningarna ökar ju torftigare utemiljökvaliteterna är (Mistraprojektet Ljudlandskap för bättre hälsa). Det bör betyda att förbättring av mjuka kvaliteter torde minska störningarna av buller. Utbyggnaden av Södra stambanan genom Åkarp i Burlövs kommun har blivit ett mycket omdiskuterat projekt. Det beror sannolikt på kombinationen av att trafikbelastningarna spränger tidigare kända ramar och att gängse beräkningsmodeller och bedömningskriterier inte hunnit anpassa sig till så stora volymer, samtidigt som forskningen kring buller/ hälsa och miljömedicin gått framåt och gör anspråk på ny bedömningskriterier. Förändringar är på väg. EU föreskriver nya beräkningsmetoder, men varje medlemsland får fortfarande använda sin gamla metoder. Denna artikel tar upp några av de frågeställningar som utkristalliserats från kommunens sida i samband med järnvägsutredningen för Södra stambanan mellan Malmö-Lund
|
|
| 9. |
- Skärbäck, Erik
(författare)
-
Vindlokalisering i jordbruksbygder - potentialer och konsekvenser
- 2010
-
Ingår i: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift (KSLAT). - 0023-5350. ; 149, s. 48-57
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Dagens höga planeringsram kan leda till omfattande landskapsförändringar. Orsaken är Sveri-ges särpräglade landskapsstrukturen som skiljer sig på en väsentlig punkt från bl a den tyska, där man redan uppnått 30 TWh. I Sverige splittrade man byarna vid skiftesreformerna för 200 år sedan, och flyttade ut gårdarna till centrum av de nya ägorna. Detta gjorde man inte i Tysk-land och endast delvis i Danmark och England. Riksdagen har nyligen (2008) antagit regeringens klimat- och energipolitik, där bl a står att en ny planeringsram för vindkraft på 30 TWh (per år) har fastställts, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Tyskland nämns ofta som förebild för framgångsrik vindkraftssatsning. Må-let utgår från att andelen förnybar energi ska vara minst 50 procent av den totala energian-vändningen år 2020. Det tidigare målet var 10 TWh (SOU 1999:75). Målet dessförinnan var 2 TWh formulerat av NUTEK (1996). NUTEK’s mål inkluderade inte vindkraft i fjällen och till havs, vilket de senare gör. NUTEKs mål togs till utgångspunkt för avgränsning av områden av ”riksintresse för vindkraft” på framför allt våra öppna jordbruks- och kustzoner. Skogsbygden betraktades inte som exploaterbar av kostnadsskäl på den tiden. Sålunda gav NUTEK i uppdrag åt de Länsstyrelser och kommuner som har exploateringsbara vindar att avgränsa riksintresseområden för vindkraft. Först bröt NUTEK ner målet fördelat på Länsstyrelserna med utgångspunkt från deras vindpotentialer. Länsstyrelserna bröt sedan i sin tur ner målet på motsvarande sätt fördelat på berörda kommuner. Denna artikel redovisar resultatet från en sådan kommun, Sjöbo i Skåne. Sjöbos resultat jäm-förs med resultat från en annan studie av hur minimiavstånden för vindkraftverk till bebyggel-se har ökat successivt under åren i Skåne. Avslutningsvis görs jämförelser med en tidigare potentialbedömning, 1984, för hela landets jordbruks- och kustzoner då man räknade med kortare minimiavstånd. Slutsatsen är att dagens höga planeringsram kan leda till omfattande landskapsförändringar, eftersom det är svårt att finna aggregatlägen som inte ligger nära ett bostadshus. I Tyskland ligger gårdarna kvar i byarna, så de olika markägorna ligger fria från bebyggelse och bildar stora sammanhängande öppna vidder med gott om plats för stora sammanhängande gruppsta-tioner. Oftast ligger man mer än en kilometer från bebyggelse med det närmaste aggregatet. I svenska energidebatten framförs ofta krånglig byråkrati och tillståndsprocess, samt NIMBY-fenomenet (Not In My Back Yard) som orsaker till att det har byggts ut så lite i Sverige. Det diskuteras att ta bort kommunernas inflytande över vindkraftsplaneringen, vilket man tror skall underlätta lokaliseringarna. I själva verket drabbas närboende till vindkraft betydligt hårdare i Sverige än i Tyskland. Tyskland har 800 m som reglerat minimavstånd mellan aggregat och bostadshus, men sällan förekommer där avstånd mindre än 1 km mellan aggregat och bostadshus. I Sverige föreskrivs nu 400 m som minimiavstånd, men med reservationen att minimiavstånden bestäms i varje enskilt tillståndsärende. Gotland har fattat beslut att 1 km skall vara minimiavståndet där. Av-slutningsvis diskuteras i denna artikel tänkbar framtida konsekvenser av vindkraftsmålet
|
|
| 10. |
- Wadbro, John, et al.
(författare)
-
Meteorologiska mätningar med ballong för bedömningar av ljudutbredning i Åkarp 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I järnvägsutredningen Södra stambanan Håstad-Arlöv råder oenighet mellan Banverket och Burlövs kommun om huruvida Åkarp, i en dalgång med omgivande höglänta öppna marker, har särskilda lokalklimatiska förhållanden under nätter med inversion som innebär att Nordiska Beräkningsmodellen för buller inte är tillämplig för den orten. Samtidiga omfattande mätningar av buller och lokalklimatdata år 2006 visade på större bullerförstärkning nattetid än tidigare uppmätt i Sverige. Meteorologisk statistik lokalt visar att detta kan inträffa flera nätter per vecka. Naturvårdsverket skriver i sina anvisningar för Nordiska beräkningsmodellen att den modellen inte är kalibrerad för särskilda väderförhållanden, men att en korrektion kan införas för att justera för lokala variationer. SMHI rekommenderar 2007 ytterligare mätningar i samarbete mellan Banverket och Burlövs kommun. Banverket tog avstånd från hela resonemanget och har avböjt medverkan i SMHIs rekommenderade mätningar. Därför har Burlövs kommun själv, i partnerskap med expertis från SLU, gått vidare och genomfört mätningar av de lokalklimatiska förhållandena, sommaren 2008. Forskargruppen består av prof em Jan O. Mattsson, Lunds universitet, tekn dr Pontus Thorsson, Akustikverkstan AB i Järpås, vilka båda ansvarar för de vetenskapliga slutsatserna avseende meteorologi respektive buller. Forskarstuderande John Wadbro SLU, har praktiskt genomfört mätningarna. Uppdragsmottagare och ekonomiskt ansvarig för studien är professor Erik Skärbäck, SLU
|
|
