| 1. |
- Persson, Beatrice, 1963
(författare)
-
In-Between: Contemporary Art in Australia. Cross-culture, Contemporaneity, Globalization
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study emerges from the question: what is contemporary art, and mainly what criteria constitute contemporary art in a globalized art world in general? Thus, the focus of this dissertation is on the postcolonial context of Australia and the fact that the contemporary art scene in Australia is divided into Australian and Aboriginal art respectively. This is a division originating from the colonization of Australia that began in the 1770’s, resulting in an Australian art descending from a Western art practice, where there is further focus on two categories within this art. The first category is a so-called “young” Australian art created by young artists who are returning to skills of, for instance, woodcarving and bronze casting, emphasizing the techniques of creation, and the finish of the surfaces in a do-it-yourself-aesthetic. The second category is called Asian-Australian art, featuring diaspora artists, a category pointing to the fact that Australia is situated in the Asia-Pacific region and has a large Asian population. Aboriginal art, on the other hand, is regarded to be an unbroken tradition dating back some 40,000 years, featuring art created by indigenous artists living on ancestral land in remote communities, often being called traditional Aboriginal art, and city-based Aboriginal art produced by indigenous artists who have grown up and are living in Australian cities and have been educated in Western art schools. These four categories are represented by four artists whose artworks are analysed and interpreted from a cultural semiotic point of view in order to be used in practical examinations of the viability of the two theoretical concepts cross-culture and contemporaneity, as well as an investigation of whether the contemporary global art scene is truly global or still tends to emanate from a Western perspective. In this context the concept of cross-culture is examined through the history of how primitive art and primitive artists, and non-Western art and artists in general, have been apprehended, indicating that the crossing of cultures, making transformations and influences possible in the arts, have taken place from a Western perspective, thus demonstrating power relations deriving from colonization. Contemporaneity should be understood as an inquiry into how various artistic expressions with different time conceptions appear when produced simultaneously in different, closely connected, yet mutually incomparable cultures. This is art that communicates across the divide between cultures and as such grasps the driving spirit of the contemporary.
|
|
| 2. |
- Landzelius, Michael, 1958
(författare)
-
Dis(re)membering Spaces: Swedish Modernism in Law Courts Controversy
- 1999
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The dissertation addresses the public controversy, as reflected in newspaper coverage, over the 1936 Law Courts Annex in Göteborg, Sweden. The controversy is conceived as a tension-filled, multi-layered conjuncture of urban rivalry within the nation-state. The politico-differential pair modernism/conservatism and the spatio-differential pair Stockholm/Göteborg are traced out and shown to be formative for subject positions both in the controversy, and in scholarly work during the subsequent six decades.To disentangle the conjuncture, subjects’ spatial sense-making is contextualized with respect to a politicized built environment, and to practices characterized by polysemy, contestation and resemanticization, through which volatile meanings and identity effects are continuously renegotiated. This understanding is elaborated in relation to a notion of power as concerning asymmetries of spatial reach with regard to individuals’ influence and control over practices.From this position, the law courts controversy is unfolded through a multi-factor analysis on several spatial scales, from the nation-state to architectural solutions. It is demonstrated that in the Swedish 1930s, no building but the Law Courts Annex was executed in overt modernism on a site of key symbolico-political significance. The established projection of modernism onto Stockholm and conservatism onto Göteborg is deconstructed. The study shows how the law courts project crystallized into a unique conjuncture entangled in questions of: national and local struggles between fractions of the dominant class; governmental efforts to impose new norms and forms of dwelling and discipline; aesthetic purification and élitism; and conjoined interests of real estate capitalists, functionalist planners, and reformist politicians.The law courts controversy is shown to have been embedded in transpositions of ethics, politics, space and aesthetics. New spaces of commoditized visibility were related to the Law Courts Annex, and a gendered imagery of buildings and female human bodies as homologous were invoked together with notions of sexual and bodily hygiene. The controversy is unfolded as concerned with conditions of identity formation and subjectivity in a space of unseen visibility, and the building is unveiled as a classed and gendered space for the production of humans as mass ornaments with apractic postural models.In conclusion, established scholarly discourse on the Law Courts Annex and the controversy is unveiled as a third-order simulacrum through which the annex since the late 1930s has been produced and preserved as a counterfeit, as a historical simulacrum of the particular imagery of a discourse disconnected from existing traces of the past.
|
|
| 3. |
- Hermerén, Karin, 1963
(författare)
-
Konsten att förvalta. Bevarandets utmaningar och möjligheter – värderingar och beslutsprocesser i 1900-talets Sverige rörande offentlig byggnadsanknuten konst
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna avhandling har tillkommit i syfte att förbättra förutsättningarna för bevarande av byggnadsanknuten konst i offentlig miljö. Bakgrunden är de stora utmaningar samhället står inför när det gäller att bevara det omfattande antal konstverk som har beställts sedan 1900-talets början, i synnerhet avseende kulturmiljösektorns förmåga att identifiera och prioritera vad som bör eller ska bevaras för kommande generationer. Avhandlingen analyserar val och beslutsprocesser i bevarandepraxis, samt dessas konsekvenser för långsiktig förvaltning, särskilt i relation till kulturarvsbegreppet samt förvaltning och tillsyn. Vilka och vems kunskaper, värderingar och kompetens som påverkar, styr eller avgör besluten i valsituationerna diskuteras, liksom huruvida metoder behöver utvecklas för att tydliggöra, kritiskt diskutera och analysera regelverk och underliggande etiska ställningstaganden. Avhandlingens teoretiska fundament utgörs av några begreppspar (bevarande och kulturarvsprocess, förhandling och makt, val och beslut, kulturarvifiering och kanonisering samt antikanonisering och glömska), där företeelser diskuteras huvudsakligen utifrån konserveringens och kulturvårdens teori, men även strukturerings- och värdeteori. För undersökningen har fallstudien tillämpats som metod, och tre fall har undersökts induktivt, deskriptivt och värderande genom observationer, intervjuer och dokumentstudier. Avhandlingen består av 12 kapitel, där de tre inledande presenterar bakgrund, syfte, teori och metod. Kapitel 4–5 identifierar och kontextualiserar byggnadsanknuten konst beställd av offentliga aktörer under 1900-talet ur begreppsligt, historiskt respektive juridiskt perspektiv. Kapitel 6–9 utgör avhandlingens empiriska del, där fall studeras inom kyrkligt område (Växjö domkyrka och Svenska kyrkan), bostadsområde (miljonprogramsområdet Lindängen i Malmö) och sjukvårdsområde (Vrinnevisjukhuset i Norrköping). Likheter och skillnader fallen emellan analyseras avseende beställning, reception och bevarande. Kapitel 10–12 omfattar diskussion, samlade resultat, slutsatser samt förslag på tillämpning. Fem problemområden för bevarandeverksamheten har lyfts fram, vilka rör dess mål, praxis, styrning, diskrepanser och brister. Utifrån dessa har intressenternas handlingsalternativ, resurser, kunskaper, kompetens, värderingsutgångspunkter och beslut diskuterats. Resultatet visade på en rad brister och problem inom bevarandeområdet byggnadsanknuten konst, givet de värderingar som uttryckts i politiska måldokument, professionens riktlinjer och lagstiftning på området. Dessa brister och problem är kontextberoende, men kan ändå utgöra underlag för i texten angivna rekommendationer. Avhandlingen har särskilt pekat på behovet inom kulturmiljövårdens praxis av gemensamma tydliga mål och dokumenterade bedömningar samt ett nytt konstantikvariskt kompetensområde. Beslutsprocessen bör vara tydlig och förankrad – genom använda väldefinierade begrepp, bredd i kunskapsinhämtning och kompetenssamverkan – för robusta och legitima beslut, också avseende nya konstbeställningars relation till framtida bevarande. En översyn av relevanta kriterier och lagstiftning behövs. Byggnadsanknuten konst borde omfattas av samhälleliga resurser och förståelse för förvaltning, samt tillgång till skyddsbestämmelser. Ingenting i fallstudierna har framkommit som påvisar att nya metoder för värdering behöver utarbetas. Man kan komma långt med att använda redan existerande metoder, som då bör stärkas och utvecklas samt tillämpas konsekvent och långsiktigt.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Nilsson, Rangnar, 1974
(författare)
-
God vetenskap. Hur forskares vetenskapsuppfattningar uttryckta i sakkunnigutlåtanden förändras i tre skilda discipliner.
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rangnar Nilsson: Good science: How researchers’ conceptions of science expressed in peer review documents change in three different disciplines (God vetenskap: Hur forskares vetenskapsuppfattningar uttryckta i sakkunnigutlåtanden förändras i tre skilda discipliner). Ph.D. Dissertation in Swedish, with a summary in English. Department of Literature, History of Ideas and Religion, University of Gothenburg, 2009. ISBN: 978-91-7346-638-7. This dissertation examines the variety in perceptions of science and research in the academic communities of political science, literature studies and physics in Sweden 1950-1995 as expressed in expert evaluations of professorship candidates. The study relates commonalities as well as differences in these perceptions to internal conditions of the research field, and to the extramural settings and conditions of Swedish academia. Research is thus considered as a historically situated, socially entangled and contingent societal activity that produces knowledge in close concurrence with the surrounding society. The analysis of quality assessments for each discipline examines which of the following aspects of the works reviewed by expert panels are focused in their evaluation reports: problem, method, theory, object, results, writing, the totality of the work or the researcher him- or herself. Based on the panelists’ treatment of these aspects the thesis highlights the concomitant internal perceptions of science and research in each case. It is found that early on in expert evaluations, political science tends to be depicted as a research field largely focused on the research methods. The methods frequently define areas of research, and credibility is typically attained through proper use of reliable methods. Towards the end of the 1900s, political scientists took a new interest in theory, while the knowledge produced was described in less definitive or absolute words. Expert panels reviewing literature studies were traditionally more inclined to focus on the object of research or its material, whereas the methods used were rarely diagnosed. With time, however, one finds a theoretical turn, in as much as theory gained a new appreciation in this discipline as well, and it is, moreover, clearly considered as an active ingredient in knowledge production in the 1990s. As in political science, the descriptions of results - as depicted in evaluations - change from rather final pronouncements to ones that are more tentative. Such a trend may also be seen in the physicists’ evaluations. In that case evaluation reports largely home in on the results in general, but they also - when actual results are described - make explicit references to linkages with external actors or industry. The respective differences identified are analyzed as products of the history of each discipline, inherent requirements and differential relationships to the society outside of the academia.
|
|
| 6. |
- Mehrabi, Tara
(författare)
-
Making Death Matter : A Feminist Technoscience Study of Alzheimer's Sciences in the Laboratory
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis is a contribution to feminist laboratory studies and a critical engagement with the natural sciences, or more precisely research on the biochemical workings and deadly relations of Alzheimer’s disease emanating from a year of field work in a Drosophila fly lab. The natural sciences have been a point of fascination within the field of gender studies for decades. Such sciences produce knowledge on what gets to count as nature and natural, healthy or sick, normal or not, and they have done it with great societal authority and impact throughout European modernity. However, feminist technoscience scholars argue that science and knowledge is socially produced, and political too. Concepts such as nature, animal, human, body, sex, and life itself are not simply given natural realities but phenomena processed through the naturecultures of the laboratory. Situated within such theoretical and methodological approaches, this thesis wonders how scientific facts about Alzheimer’s disease are made in the lab today. What kinds of realities, bodies and ethico-political concerns are enacted? Who gets to live and who gets to die in everyday laboratory practices? Theoretically, the thesis is grounded, particularly, within Karen Barad’s agential realism and posthumanist performativity, and as such it accounts for human and nonhuman entanglements through which AD is performed in the lab in relational ways. In other words, the thesis explores how AD is enacted in the bodies of transgenic fruit flies (Drosophila melanogaster), as these flies embody the disease, live and die with it. Last but not least, the thesis explores the materialities of death, dying, embodiment and biological waste in a biochemistry lab as constitutive parts of the produced knowledge about AD.
|
|
| 7. |
- Widegren, Kajsa, 1974
(författare)
-
Ett annat flickrum: Kön, ålder och sexualitet i Maria Lindbergs, Anna Maria Ekstrands och Helene Billgrens flickbilder
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract Avhandlingens utgår från två grundantaganden: att barndomen konstrueras genom olika typer av meningsskapande processer och att bildkonst har en lång tradition av att bidra till detta. Avhandlingen undersöker tre svenska, samtida konstnärskap och de sätt som deras bildkonst har förhållit sig till olika diskurser om kön, ålder och sexualitet. Konstnärerna är Maria Lindberg, Anna Maria Ekstrand och Helene Billgren och materialet är verk från 1988 – 2006. Placerade i sin historiska kontext visar avhandlingen att de tre konstnärskapen dels förhåller sig till konstruktionen av sexuella övergrepp mot barn som ett samhälleligt problem, dels i hög grad använder sig av den postmoderna konstens strategier och kritiska udd för att ifrågasätta och omvandla föreställningar om kön, ålder och sexualitet. Konstnärskapens olikheter hålls samman analytiskt genom användningen av ”flickrummet” som metafor. Metaforen är feministiskt förankrad och avser att konkretisera en dubbelhet i den situation som flickor lever under i senmodern tid. Å ena sidan innebär flickrummet avskildhet från vuxnas övervakning och därmed frihet att utforma praktiker som kan gå utanför normativa regleringar av ”vad en flicka är”, å andra sidan kan flickrummet utgöra ett hot om osynliggörande och vuxnas möjlighet att utnyttja sitt maktövertag i en insynsskyddad och stängd familjestruktur. Denna dubbelhet är det jag i avhandlingen kallar ”ett annat flickrum”. Detta andra flickrum utformas på olika sätt: Maria Lindbergs starkt reducerade målningar framhåller flickans kroppslighet och möten med andra kroppar i scener som pendlar mellan tolkningar som lek och tolkningar som sexuella övergrepp. Anna Maria Ekstrands collage som inkorporerar hundratals föremål, bland annat Barbiedockor och andra artefakter som associeras till flickrummet, framhåller alla de möjliga roller, positioner och praktiker som utspelar sig i hennes ”flickrum”, bland annat en maktfullkomlig, blodtörstig femininitet. Helene Billgren gör med sina teckningar tillbakablickar till 1950-talets former för flickfemininitet och framhåller möjligheten för samkönat begär i sina framställningar av flickrum. Samtliga betonar flickans möjlighet till sexuell agens. Förutom bildanalyser innehåller avhandlingen analyser av recensionstexter som behandlar respektive konstnärskap. Detta material har inkluderats för att undersöka hur recensenterna tar emot och skapar mening kring verkens tematik och konstnärliga strategier. Recensionsmaterialet omfattar perioden1989-1997, då konstrecensentfältet var starkt mansdominerat, ett förhållande som gradvis förändras under perioden. Generellt mottas konstnärernas feministiska kritik med skepsis, där den alls synliggörs. Postmoderna visuella strategier förstås bara i undantagsfall som en utmaning mot traditionella föreställningar om ålder, kön och sexualitet. Ett gemensamt drag för recensenterna är att dela upp verken i en motsättning mellan yta och djup, där flickaktighet och annat som associeras med flickor förläggs till verkens yta medan andra teman, som ges större vikt, förläggs till verkens djupstruktur. Språk: Svenska, med engelsk Summary
|
|
| 8. |
- Foroughanfar, Laleh
(författare)
-
The Street of Associations : Migration and Infrastructural (Re)Production of Norra Grängesbergsgatan, Malmö
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- As global migration alters the demography of Swedish cities in the postwelfare era, socio-spatial polarisation and discrimination present acute challenges. In recent decades, Malmö has transformed from an industrial into a postindustrial, service economy-oriented city. The neoliberal urban planning and regeneration policies guiding such processes carry detrimental social and economic effects for unprivileged groups with limited opportunities and access to recourses, such as migrants. The focus of this study is the post-industrial street of Norra Grängesbergsgatan (NGBG) in the southeast part of Malmö. Geographically central, yet peripheral and long associated with crime, surveillance, and ‘informal’ economy, it has transformed into a hub for migrant breadwinners and entrepreneurs, as well as artistic and activist groups. NGBG provides a complex case of how migration and urban marginalisation intersect with neoliberal policies, and how migrants have responded creatively to such processes through spatial and material interventions. By weaving together the stories of and from the street, the thesis unfolds the translocal associations created in this nexus. Based on a combination of ethnographic and architectural methods, mapping the in situ post-industrial conditions of NGBG, the thesis explores how migrants have (re)produced infrastructures in support of their aspirations to remain in the street in face of the risk of banishment. The spatial, socio-economic, and temporal infrastructures in focus of this study reveal how migrants negotiate their right to difference and their right to the city. In the face of obstacles and limitations, spatial as well as temporal, places of belonging, care, and survival emerge otherwise. Paradoxically, however, these transformations from below have placed NGBG in the limelight of commercial development interests, intent on ‘revitalising’ the street into a hub for leisure and entertainment. Hence, migrant practices remain ‘off the map’, discursively and materially invisible in planning and design policies and practices. This thesis argues that other ways of city-making require a revision of the value systems guiding planning institutions, which engage with multiple voices and subjectivities in the pursuit of co-production and co-habitation. It suggests an architecture of associations as an epistemological and empirical project, as well as an imperative for urban design practice.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Låby, Elin, 1969-
(författare)
-
Vinnande bilder! : Teckningstävlingar för barn 1938-2000
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna avhandling granskar barnteckningstävlingar som ett historiskt och föränderligt fenomen. Barn har engagerats i tävlingar i såväl skolan som hemmen och på initiativ av en rad skilda aktörer. Analysen av tävlingarna har problematiserat vad tävlingsarrangörerna velat uppnå med att organisera teckningstävlingar och analysen av tävlingsbilderna har undersökt hur barn har kunnat och velat gestalta olika uppdrag under olika tid. Samtidigt som teckningstävlingar förekom under hela perioden 1938-2000 så blev tävlingsformen och tävlandets innebörder efterhand alltmer omdebatterat. Både Tävlingarna och tävlingsbilderna utgör således grunden för en diskussion om hur barn och barndom konstruerats över tid. Tävlingarna uppvisar både kontinuitet och förändring av barndomens innebörder. Kontinuitet genom att barnbilder under hela perioden efterfrågats och barn betraktats som kompetenta konst- och åsiktsskapare. Förändring genom de olika bardomsdiskurser tävlingarna och bildernas innehåll och uttryck representerar. De teman som förhandlas i tävlingarna rör bland annat hur tävlingarna har deltagit i att konstruera bilder av hembygden, Sverigebilder, och hur de gestaltat miljöfrågor, könsroller eller barns platser och relationer.1940-talets framtidsoptimistiska bildbudskap av ett gemensamt välfärdsbygge, förbyttes under 1970-talet i barndomsbilder av en problemfylld och hotande framtid. Samtidigt kan tävlingarna ses som del av en barndomsdiskurs under 1970-talet där det var angeläget att lyssna till barns åsikter. Tävlingsbilderna visar hur barn gavs ansvaret att uppfostra både andra barn och vuxna. Barnen gavs en röst, men samtidigt beskriver bilderna, i motsats till 1940-talets bilder, en komplex och hotfull framtid.
|
|
