| 1. |
|
|
| 2. |
-
Åvdåsvásstádus: Ansvar, avkolonialisering, helande : Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiskakvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende 21- 23 januari 2015, Uppsala
- 2015
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Videofilmade föredrag och diskussioner vid symposiet "Åvdåsvásstádus: Ansvar, avkolonialisering, helande. Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiskakvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende 21- 23 januari 2015, Uppsala (den 22a januari).Förmiddagssession: Moderator: Gunilla Larsson, Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för Genusvetenskap, Uppsala universitet. 09.00 Öppningsjojk, Ylva Gustafsson 09.05 Stefan Mikaelsson, Sametingets ordförande och Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för Genusvetenskap (CfG): Öppnande och inledningsanförande ”Rahpat, Báze dearvan - Mana Dearvan: Bli kvar med hälsan och gå med hälsan: Perspektiv på försoningsprocesser för två folk i samma nationalstat där stigarna blivit trängre 09.20 Välkomnanden o öppningsanföranden: Malin Ah-King, Centrum för Genusvetenskap; Satu Gröndahl, NAMIS, Hugo Valentin Centrum; NAPTEK, Agneta Silversparf, Silbonah Samesijdda, Carola Grahn, Sameföreningen i Stockholm 09.30 Peter Rodhe, SameÄtnam 09.40 May-Britt Öhman Tuohea Rim, UPPSAM, Teknovetenskapliga forskargruppen, CfG, och Mind and Nature ” Rievsak sjläsjkoj ja Biekkaid Biellocizáš” Dalripans skratt, stormsparven och örnen på lugna uppåtvindar : Feministiska teknovetenskapliga och kritiska urfolksstudie- perspektiv på den samiska Förintelsen, dekolonisering och helande” 09.50-09.55 Jojkpaus. 09.55-11.05 Maja Hagerman, historiker, vetenskapsjournalist och filmmakare: ” Filmen och boken om Herman Lundborg, chef för Rasbiologiska institutet: Etik, möjligheter och nödvändigheter” (Presentation och diskussion) 11.05- 11.10 Introduktion – samiska markrättigheter och rasbiologi (May-Britt Öhman - Lars-Anders Baer, jurist, Sametingspolitiker och ordförande Luokta Mavas sameby) skulle ha medverkat men kan ej delta pga renskiljning. 11.10-11.30 Bertil Bengtsson, Professor i civilrätt, ”Skattefjällsmålet och diskrimineringsfrågan” 13.10-15.00 Eftermiddagssession del 1: Moderator: Malin Ah-King, Centrum för Genusvetenskap, Uppsala universitet 13.10- 13.15 Öppen jojkscen. 13.15-15.00 Torsdagsseminarium öppet för allmänheten, arr. Centrum för Genusvetenskap, Aulan, Universitetshuset, Biskopsgatan 3. Katarina Pirak Sikku, konstnär ” Vi var generade över att vara lappar. Det var fult.”: Elsas vittnesmål om Rasbiologiska Institutets undersökningar av samiska barn vid nomadskolan i Vaikijaur, Jokkmokk” Kommentator: Ylva Gustafsson Torsdagsseminariets upplägg är presentation ca 30 minuter, därefter kommentators frågor med diskussion ca 15 minuter, och slutligen allmän diskussion ca 45 minuter. 15.30-17.30 Eftermiddagssession del två: Moderator/Samtalsledare: Stefan Mikaelsson, Sametingets ordförande och Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för Genusvetenskap, Uppsala universitet 15.30-16.00 Gunnar Hauk Gjengset "Med skjeletter i skapet", en kort oversikt over hvordan norsk medisinsk forskning etter press i mer enn 150 år, endelig måtte gi fra seg skjelettrester etter forskning på samefolket, og især hodeskallene etter lederne av Kautokeino-opprøret i 1852” 16.00-16.10 Astri Dankert; ”En samisk dekoloniseringsprosess: Melankoli, tap og forsoning” 16.10-16.20 Anne Heith, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet ”EN ANNAN HISTORIA: Åtta samiska konstnärer på Bildmuseet i Umeå under kulturhuvudstadsåret” 16.20-16.45 Korta presentationer - reflektioner och funderingar: Lilian Mikaelsson, SameÄtnam; Lena Kroik, Svenska Samernas Riksförbund (SSR) o Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman; Nils-Axel Heikka (medlem i QueerSámit); Tomas Cramér; Rikard Engblom 16.45 -17.30 Paneldiskussion och allmän diskussion med deltagarna Företrädare för medarrangörer, Sametinget, samiska organisationer, Uppsala universitet mfl
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Öhman, May-Britt, 1966-
(författare)
-
Morfars farmors syster Brita Stina Larsdotter Rim : Återtagande av lulesamisk och skogssamisk historia och identitet i ett bosättarkolonialt Sverige
- 2021
-
Ingår i: Tidsskrift for kjønnsforskning. - : KILDEN - Informasjonssenter for kjønnsforskning, Universitetsforlaget. - 0809-6341 .- 1891-1781. ; 45:4, s. 197-214
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hur hänger ett foto av en lule- och skogssamisk kvinna taget 1868 ihop med ett samtal mellan mor och dotter i ett kök över hundra år senare? I denna artikel tar jag utgångspunkt i en bild på min morfars farmors syster, skogs- och lulesamiska kvinnan Brita Stina Larsdotter Rim från 1868, som jag mötte 2008 för första gången i en webbutställning, och ett avgörande kökssamtal på svenska med min mamma på 1990-talet. Brita Stinas ansikte återfinns, än idag, via Nordiska museet tillgängliggjort online, utan restriktioner, utan etiska förbehåll, och utan att Brita Stinas livshistoria finns återgiven. Att resonera kring mitt möte med Brita Stinas bild och hur det hänger ihop med min familjs osynliggjorda samiska historia utgör ett återtagande – ett försök att använda bilden på ett samiskt sätt. Det är ett bidrag till svensk kolonial och bosättarkolonial historia, och därigenom ett bidrag till nordisk och europeisk historisk och kvinnohistorisk forskning. Jag ifrågasätter hur denna historia skrivs och hur den återges på museer, i undervisning i skola och på universitet, i läroböcker och i kurslitteratur.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Öhman, May-Britt, 1966-
(författare)
-
The Ski or the Wheel? : Foregrounding Sámi technological Innovation in the Arctic Region and Challenging its Invisibility in the History of Humanity
- 2021. - 1
-
Ingår i: Routledge Handbook of Critical Indigenous Studies. - : Routledge. - 9781138341302 - 9780429440229
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dating back more than 5000 years, skiing and ski technology are innovations from Sámi territories, Sábme. The oldest ski found in Sábme is over 5000 years old. Rock depictions of persons skiing are estimated to date back to 2000-1500 BC. Scholars mention the skiing people, the Sámi, and their advanced skills in rapidly moving about on skis, starting from the 6th century AD, until late 19th century. There are around 300 words for snow and snow conditions in Sámi and several of these relate to conditions for skiing. Yet, this advanced technological innovation are rarely celebrated in history books, nor within museum exhibitions, which seem to intently, for example, celebrate the wheel as an early human innovation. Conversely, Sámi ski technology is largely invisible in academia and in other places of cultural production even though for millennia it has been a significant feature of major importance to the livelihood and wellbeing in Arctic Sámi territories. This chapter is a step towards a more comprehensive history of humanity, inclusive of the Arctic region of Fenno-Scandinavia, and in particular the Sámi territories, foregrounding Sámi technological knowledge and expertise, adapted to specific conditions and geographies in the Arctic climate. The chapter draws on the extensive scholarly and popular literature on Sámi and Swedish/Nordic history and archeology, as well as the history of skiing.
|
|
| 8. |
- Andersson, Kerstin
(författare)
-
Unna Sájvva : en skändad samisk offerplats
- 2024
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sammanfattning. Det har gått drygt hundra år sedan Unna Sájvva, en samisk offerplats i norra Lapplandskändades och plundrades. Offergåvorna grävdes upp och fördes till Stockholm. Det skedde i en tid då svensk samepolitik präglades av rasbiologi och rasism.Samerna är ett urfolk och har, med utgångspunkt i FN-deklarationen för urfolk, rätt att fåtillgång till sina ceremoniella föremål. Nu driver Kerstin Andersson tillsammans med andra samer frågan om ett återbördande av offergåvorna till det samiska folket och ett museum i norra Sápmi. De har ett starkt stöd i av flera stora organisationer i det samiska samhället.Offergåvorna från Unna Sájvva är en väl dokumenterad samling med runt 600 föremål och 156 kilo ben och horn, som finns i Historiska museets magasin i Stockholm. Boken utkom första gången 2021 och fick följande recension av BTJ: ”Det har blivit en vacker, lågmäld och sparsmakad bok med ett fantastiskt bildmaterial. De korta informativa texterna fungerar lika bra för både museianställda, arkeologer och andra ämnesexperter som för den allmänt intresserade läsaren. Helhetsbetyg: 5”.Den nya upplagan är uppdaterad med två nya kapitel – ett om mynten som hittades påplatsen och ett om saivasjöar.Välkommen att läsa mer om Unna Sájvva – den lilla heliga sjön – och offergåvorna.---Nytrycket av publikationen har möjliggjorts genom stöd via forskningsprojektet " 'Sijddaj máhttsat' betyder 'kommer hem' på lulesamiska", Vetenskapsrådet Dnr 2021-03080, under ledning av docent May-Britt Öhman, som del av utveckling av samiskledda studier utförda av, med och för samiska civilsamhället.
|
|
| 9. |
- Spik, Susanne, 1962-, et al.
(författare)
-
Tánnak – här och nu : En förstudie om förutsättningar för att stärka samiska innovationsföretag
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I början av 2000-talet tog Susanne Spik och Karin Kuoljok, båda renägare och renskötare i Sirges sameby, initiativ till ett projekt i samarbete med Luleå tekniska universitet ”Kvinna i sameby”. I samtalen i projektet föddes en dröm om att kunna spåra och följa renar på nätet. Susanne och Karin inledde ett samarbete med forskare inom genus och teknik och informations- och kommunikationsteknologi (IKT) med mål att ta fram ett kommunikationsnätverk anpassat till fjällmiljön baserat på nätverkstekniken Delayed Tolerant Networking, DTN. För att kunna vidareutveckla ett renspårningssystem anpassat till den nya nätverksmiljön och den samiska renskötselns förutsättningar startade Susanne och Karin företaget, Tánnak AB. Företaget blev en tidig föregångare i att utveckla en produkt som kombinerade informations- och kommunikationsteknik (IKT) med traditionell ekologisk kunskap (TEK). Förenklat kan TEK sägas vara kunskap om den nära naturomgivningen och hur den hållbart kan utnyttjas. TEK har vuxit fram främst hos människor som varit beroende av naturresurser de hade i sin närhet. Kunskapen skiftar över tid och följer förändringar i både traditioner och naturförhållanden. Kunskapen förs vanligtvis vidare muntligt och i praktiskt arbete. Susanne och Karins intresse för att ta fram produkten föddes utifrån sina egna erfarenheter och behov som renskötare och kvinnor, men också med en önskan om att underlätta för den yngre generationen att kunna fortsätta bedriva renskötsel och leva ett bra liv. Behovet var formulerat utifrån deras erfarenheter och syftade till att kunna utveckla och förnya renskötseln. En del i detta var att också få ner driftskostnaderna och att minska miljöpåverkan. Deras ursprungliga företag har idag övergått till företaget Tánnak International AB som marknadsför spårningssystemet för även andra områden än renskötseln. Tánnak International AB bygger vidare på den produkt som Susanne och Karin tog fram utifrån sina kunskaper om både renskötsel och markerna. Idag är dock Susanne och Karin inte längre majoritetsägare i företaget och renspårningssystemet saknar formellt patent. Susanne Spik och Karin Kuoljok har idag inte ekonomiskt inflytande i nuvarande företaget Tánnak International AB. Denna förstudie bygger på ett samarbete med nuvarande ledning för Tánnak international AB, Bobby och Jim Carlsson och de ursprungliga innovatörerna till företaget, Karin Kuoljok och Susanne Spik och forskaren May-Britt Öhman. Förstudien är en del av forskningsprojektet Dálkke – urfolksperspektiv på klimatförändringar, inom ramen för delområdet som rör samisk innovation och klimatförändringar. Förstudien syftar till att initiera en process att undersöka förutsättningarna i svenska Sápmi för samiska innovation och att fördjupa företagets kunnande om urfolk och mänskliga rättigheter. I denna process ingår att lyfta fram de ursprungliga innovatörernas grundidéer och deras produkt som en samisk innovation. På så sätt kan Tánnak International stärka sitt varumärke genom att profilera sig som ett samiskt innovationsföretag som kombinerar ny teknik med traditionell ekologisk kunskap. Certifieringar och märkningar kan vägleda konsumenter och underlätta för företag i att profilera sin produkt. Finns det behov av att certifiera samiska innovationsföretag? För att kunna undersöka förutsättningarna för att ta fram ett certifieringssystem för samiska innovationsföretag behövs en kartläggning av vilka certifieringar och märkningar som finns och hur dessa fungerar i svenska Sápmi idag.
|
|
| 10. |
- Öhman, May-Britt, 1966-
(författare)
-
DRAFT for Sámi research policy on Swedish side of Sábme : for discussion within the Sámi community
- 2016
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is a first draft of a Sámi research policy, guidelines and recommendations for individual Sámi, Sámi associations, Sámi reindeer herding associations and Sámi businesses. It is created by May-Britt Öhman, based on discussions within my academic research and association activity with individual Sámi, Sámi associations, Sámi businesses and Sámi reindeer herding associations since 2008.Translated from Swedish.
|
|
