| 1. |
- Sternö, Linda, 1976
(författare)
-
Camera obscura : Workshop i camera obscura på Konstfacks vårutställning
- 2017
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Filmpedagogik i en digital era Mitt arbete under masterutbildningen handlar om Filmpedagogik i en digital era. Arbetet har en underrubrik – “att sätta barnen och kameran i centrum”, vilket också är ett förslag på en möjlig väg att gå vidare med filmpedagogiken. Arbetet med att sätta barnen i centrum för filmpedagogiken presenteras i min examenstext. Den andra möjliga vägen, där jag sätter kameran i centrum, presenteras på Konstfacks vårutställning, där jag gör en workshop inne i en Camera obscura. Filmhistorien startar oftast i den första officiella filmvisningen av bröderna Lumières 1895, eller så börjar den i stillbilden. Gemensamt för de båda historieskrivningarna är att tekniken är central; projektorn eller kameran, som i sin tur är tillverkade av människan. Människan har konstruerat en kamera för att spara bilder och en projektor för att kunna spela upp bilderna igen. I mitt arbetet ställer jag frågan: vad händer om filmhistorien börjar med bilden som uppstår inne i Camera obscuran. Där uppstår bilden av sig själv, utan människans inverkan. Det enda som krävs då är ett mörkt utrymme, ett hål som släpper in ljus och en yta för ljuset att falla på. Till skillnad från de första stillbilderna som var svart-vita och Bröderna Lumières bilder som var svart-vita och utan ljud; är bilden i Camera obscuran rörlig, i färg, upp och ner och omgiven av ljud. Vi människor har uppfunnit verktyg att spara bilden som uppstår i Camera Obscuran, men själva bilden som är förutsättningen för att vi ska kunna filma, har vi inte uppfunnit, den bara är. Det svåra när det gäller att skriva om bilden i Camera Obscuran är att den inte har ett eget namn. Under vårutställningen på Konstfack inbjuder jag besökarna att bidra med förslag på vad bilden skulle kunna heta. Camera obscuran jag ställer ut på Vårutställningen har konstruerats av Kalle Boman och Anna Sohlman.
|
|
| 2. |
- Sternö, Linda, 1976, et al.
(författare)
-
Kameran som ett redskap för att undersöka omvärlden
- 2020
-
Ingår i: Det nationella kulturskolenätverket för film.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad är film utifrån ett görande och hur kan det utgöra en metod för att filma oavsett om du är nybörjare, etablerad filmare eller forskare. I ett seminarium introduceras du till de metoder som filmprogrammen vid HDK-Valand använder sig av i grundläggande såväl som högre utbildning. Exempel på övningar ges och testas på plats.
|
|
| 3. |
- Björk, Klara, 1973, et al.
(författare)
-
Film as research tool – how can we address socio-political and cultural exclusion?
- 2017
-
Ingår i: Parse conference.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- To address socio-political and cultural exclusion, present in current film programmes, means also finding strategies through film education to address diversity and representation. Through the images produced in film education, we need to constructively address methods and conventions in our own field that will enable and encourage inclusive filmic strategies that confront different forms of exclusion in contemporary society. Film has been appropriated in many disciplines: anthropology (visual ethnography), medicine, social justice and human rights programmes, also in numerous fields in the social sciences where its primary use is as an instrument to document: as a technique for recording as opposed to a method of interrogation. In other words, film is principally seen as a recording device rather than as a mode and a form that is capable of determining meaning in and of itself – as a structure for creating meaning through form not just as a vehicle for content. This presentation proposes a new and innovative form of bringing film practice and pedagogy in relation to the socio-cultural issues of migration and global displacements of communities. This approach further functions in the film education curriculum for “unlearning” conventions of filmmaking. We will present examples from the exchange programme between film educations at the Wits School of Arts (Witswatersrand University) in Johannesburg and Valand Academy, Göteborg.
|
|
| 4. |
- Björk, Klara, 1973, et al.
(författare)
-
Filmpedagogik i en digital era
- 2018
-
Ingår i: Almedalsveckan.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Workshop på biografen Borgen under Almedalsveckan 2018. "Förmågan att spela in och kunna avläsa och kritiskt förhålla sig till bilder är idag en nödvändig kompetens i utvecklingen och byggandet av vårt samhälle. På Göteborgs Universitet pågår forskning om och utbildning i kameran som ett lärandeverktyg. Introducerat redan i förskolans och skolans undervisning kan det ge en tidig och grundläggande bildning i hur vi hanterar det visuella. Kom och testa våra praktiska övningar och få med dig verktyg att använda i din egen verksamhet. Vi lanserar en ny folder med övningar i serien Kamerans ABC som riktar sig från 7 år och uppåt."
|
|
| 5. |
- Björk, Klara, 1973, et al.
(författare)
-
Kameran som verktyg för samhällsutveckling
- 2017
-
Ingår i: Föreläsning på Västsvenska Filmdagarna.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klara Björk och Linda Sternö från Akademin Valand och Forum för Visuell Praktik i samtal om alternativa filmpraktiker och pedagogiska förhållningssätt som kan utmana uppfattningen om film som enbart en produkt och ett underhållningsmedium. Kameran har en potential som ett verktyg för att underlätta dialog i samhället och mellan individer. Via ett pågående projekt ”VP-modellen” undersöks representation i film genom praktiskt arbete som utmanar de stereotypa och repetitiva bilder som genereras i massmedia. Kameran blir ett verktyg för att möjliggöra social förändring med syftet att främja demokratiska rättigheter.
|
|
| 6. |
- Janson, Malena, et al.
(författare)
-
Favorit i repris! : Att hacka sig in i barnens värld - jakten på barns delaktighet
- 2020
-
Ingår i: Centrum för barnkulturforsknings skriftserie nr 54. - Stockholm : Stockholms universitet. - 9789198232370
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Innehållsförteckning Malena Janson, ”Introduktion” Jørgen Bruhn ”Intermediala studier – en kort introduktion” Erik Rosales ”Sirqusen som kastade ut clownen ur tältet och in i Instagram-eran” Lena Kåreland ”Med många stämmor. Lennart Hellsing ̶ en återbrukande rimmare” Linda Sternö ”Att hacka sig in i barnens värld - jakten på barns delaktighet” Ingeborg Wasserman Westlin, Katarina Eriksson, Ulrika Goude Westby “Lekfulla litteraturprojekt på Litteraturhuset Trampolin” Kee Lundqvist, Mitt liv i fanfiction ”Den flytande fritiden. Ett samtal om hur barn gör och upplever kultur i dag” (red. Malena Janson) Anna Sofia Rossholm & Elisa Rossholm, Bilden utanför boken – Appropriering av Pippi Långstrump i appar, spel och lek David Cardell och Johanna Sjöberg, ”Gåvor och boxar i bebiskulturen – från moderskapsförpackning till babybox” Susanne Kjällander – Nödvändiga vägvisare bland björntjänster och nättroll – barns kulturella uttryck genom digitalt berättande i förskolan
|
|
| 7. |
- Sjölander, Annica, 1969, et al.
(författare)
-
Culture, age and health
- 2016
-
Ingår i: http://www.akademiliv.se/2016/12/37274.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under två år har de nordiska länderna och Ryssland haft ett utvecklingssamarbete inom hälso- och sjukvård. Samarbetsprogrammet Culture for Health avslutades nyligen med en konferens i Sankt Petersburg. Programmet Culture for Health, som drivits av Nordiska ministerrådet, har skapat möjligheter att utbyta kunskap, skapa nätverk och utveckla idéer och verktyg inom området kultur och hälsa. Samarbetet mellan de nordiska länderna och Ryssland har haft flera mål. Bland annat att skapa en hållbar tvärvetenskaplig plattform, aktualisera frågor som rör kulturens roll för hälsa i rehabilitering av personer med funktionshinder, samt hitta ett gemensamt pilotprojekt. Det finns ett intresse i Ryssland för det nordiska arbetet, där kultur bland annat kommit att spela en viktig roll i vården. Utveckling av utbildningsprogram för hälso- och sjukvårdspersonal och för personal som arbetar med kultur – däribland de som arbetar med människor med funktionshinder – har utgjort viktiga samarbetsområden. Ett annat är att genomföra kulturevenemang för ledningsgrupper inom hälso- och sjukvården för att förhindra ohälsa. Likaså kulturevenemang för till exempel personer med funktionshinder, barn och ungdomar och socialt utsatta grupper. Under den avslutande konferensen, som hölls den 8–9 december, deltog forskare och beslutsfattare från Sverige, Danmark, Finland och Ryssland. Temat under förmiddagen för den första dagen var ”Research on Culture and Health Care Interactions – Northern Dimension Perspective”. Vladimir Mikhailov, forskningschef vid Sankt Petersburg Psychoneurological Research Institut, inledde med att ge en historisk tillbakablick på temat medicin, konst och neurovetenskap. Därefter presenterade bland annat Karolinska institutet och Stockholms universitet sitt samarbete om hur kultur kan användas för att bidra till en hållbar vård och ett hållbart samhälle. Eva Bojner Horwitz, medicine doktor och kulturhälsoforskare, framhöll betydelsen av social hållbarhet i ett kulturellt och globalt perspektiv. Likaså berättade psykologen Alexander Kolesin om sitt arbete med konstterapi vid Sankt Petersburg State Psychiatric Rehabilitation Center for Children. Temat för eftermiddagen var ”Innovative Practices in Social Spehre – Challenges and Success Stories”. Anna Eskola, chef för Rinnekoti Foundation i Finland, presenterade verksamheten som riktar sig till personer med intellektuell- eller utvecklingsstörning, inklusive sällsynta och genetiska sjukdomar. Medverkade gjorde också Irina Donina från The State Museum of the History of Religion och Lilia Ostania, psykolog vid State Libary for the Blind and Visually Impaired. De berättade om sitt utställningsarbete för besökare som är blinda, döva eller har sensibilitetsproblem. Vår egen presentation handlade just om ett samarbete som kommit till stånd där Sahlgrenska akademin och Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet arbetat tillsammans med verksamheter i Göteborg stad. Under förmiddagen presenterade vi (Annica Sjölander och Linda Sternö) vårt projekt som ska ta till vara på äldres perspektiv på åldrandet och deras erfarenheter av vad som krävs för livskvalitet. Dels har arbetet utgått från en konstnärlig metod som gått ut på att äldre människor fått filma och fotografera vardagshändelser, miljöer och situationer. Dels har vi intervjuat äldre för att få deras erfarenheter av hur det är att åldras. Texten ovan är en förkortad version av Annica Sjölanders artikel i Akademiliv som går att läsa i sin helhet på: http://www.akademiliv.se/2016/12/37274/
|
|
| 8. |
- Sternö, Linda, 1976
(författare)
-
Att hacka sig in i barnens värld – dagen då barnen tog över en konsthall
- 2020
-
Ingår i: Centrum för barnkultur barnkultursymposium 2020.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Linda Sternö är lektor i filmisk gestaltning på Göteborgs universitet och en av initiativtagarna till det pedagogiska utvecklingsprojektet Barnfilmskolan. De senaste åren har Linda intresserat sig för hur barn lär sig att filma på egen hand, men också hur en relevant filmpedagogik egentligen skulle kunna se ut i dagens digitala värld.
|
|
| 9. |
- Sternö, Linda, 1976
(författare)
-
Barnets blick
- 2015
-
Ingår i: Föreläsning/workshop på Torghandel, Center för skolutveckling, Göteborg.13/3-15. - Göteborg : Torghandel tv.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreläsning/workshop för förskolelärare på Torghandel, Center för skolutveckling, Göteborg.
|
|
| 10. |
|
|
