| 1. |
- Ekström, Veronica, 1975-
(författare)
-
Det besvärliga våldet : Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I avhandlingen analyseras hur våldsutsatta kvinnors behov tolkas, omförhandlas och anpassas för att kunna hanteras inom socialtjänstens organisation. Avhandlingens övergripande frågeställningar fokuserar på insatser och behov, betydelsen av socialtjänstens organisering och betydelsen av socialarbetarnas handlingsutrymme. Avhandlingen baseras på kvalitativa analyser av statliga propositioner, intervjuer med socialarbetare och med kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer. Det teoretiska ramverket bygger bland annat på Frasers (1989) teoretiska perspektiv som tar sin utgångspunkt i samhällets tolkningar av människors/gruppers behov av stöd, nyinstitutionell teori och teorier om gatubyråkrater. Avhandlingen visar att socialarbetares tolkningar är centrala aspekter av förhandlingen om hur våldsutsatta kvinnors behov och rätt till stöd ska förstås. Ett viktigt resultat i avhandlingen är att stödet till våldsutsatta kvinnor blir så pass olika. Avhandlingen ger inga svar i kvantitativa termer på hur olikheten är fördelad, men den ger exempel på hur olikheten tar sig uttryck. I kommuner där specialiseringen innebär att socialarbetarna på socialkontoret i första hand utreder behov och fattar beslut om insatser, måste det också finnas adekvata insatser att besluta om. Saknas det så erbjuds inte heller något stöd. Stödet till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer blir också olika eftersom socialarbetare ställer olika krav eller sätter upp olika trösklar för att kvinnor ska få stöd. Avhandlingen visar att både gemensam kunskap och gemensam syn på sociala problem är centralt för att samarbetet inom den specialiserade socialtjänstens ska fungera och i längden också för vilket stöd människor kommer att erbjudas.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Karlsson, Magnus
(författare)
-
Försvars- och krisinsatsvilja hos personer med utländsk bakgrund : En inledande deskription
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige har medborgarna under långt tid haft en påfallande stark vilja att försvara det egna landet – den svenska försvarsviljan har varit hög. I projektet CivKris vid Centrum för civilsamhällesforskning studeras viljan att göra insatser vid större samhällskriser och ytterst vid krig. Vem är villig att hjälpa till när det behövs?I föreliggande rapport uppmärksammas särskilt krisinsats- och försvarsvilja hos personer med utländsk bakgrund som en följd av en diskussion kring temat som blossade upp under rikskonferensen Folk och Försvar 2024.Resultaten visar att även om det finns skillnader mellan personer med utländsk bakgrund och resten av populationen när det gäller variabler som kan ha betydelse för försvarsviljan, så finns det inga statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna när det gäller försvarsviljan i sig. Tvärtom är grupperna påfallande lika varandra. Detsamma gäller för krisinsatsvilja: det som är slående är snarast likheten mellan grupperna.
|
|
| 4. |
- Karlsson, Magnus
(författare)
-
Pandemin och icke-mottagarna
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En stor andel av de medborgare som har rätt till socialt stöd från detoffentliga får aldrig del av det. Även om sådana icke-mottagare finns i allasamhällsgrupper så är det rimligt att tro att de mest utsatta också i dethär fallet drabbas hårdast; de osynliggörs, drar sig undan och förlorar tillittill välfärdssamhället. Här diskuteras hur icke-mottagandet också blir ettproblem vid en samhällsstörning såsom den rådande corona-pandemin.
|
|
| 5. |
- Karlsson, Magnus
(författare)
-
Det svenska icke-mottagandet
- 2022
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X .- 2000-4192. ; 99:4, s. 449-457
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den svenska välfärdstaten har under många decennier betraktats som en av världens bäst utbyggda. En återkommande ambition i den har varit att nå stora befolkningsgrupper med breda och generella stödinsatser. I föreliggande text diskuteras icke-mottagande (non-take up) i relation till svenska förhållanden, och hur sådant icke-mottagande kan försvåra särskilt för de ekonomiskt mest utsatta i samhället, men också på sikt vara ett hot mot den offentliga välfärdens legitimitet. Icke-mottagande förstås i texten som dåmänniskor med rätt till stöd av den offentliga välfärden inte får (full del av) det. Som en del av diskussionen kopplas fenomenet till en empirisk studie av av de svenska Stadsmissionernas insatser för personer i fattigdom.
|
|
| 6. |
- Karlsson, Magnus, et al.
(författare)
-
Fattigdom i välfärden
- 2022
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X .- 2000-4192. ; 99:4, s. 433-437
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- För några år sedan tyckte sig det svenska Finansdepartementet, apropå den så kallade Agenda 2030, kunna slå fast att fattigdom i absolut mening är avskaffad i Sverige, även om delar av befolkningen har knappa resurser i förhållande till genomsnittet. Sveriges statistiska centralbyrå (SCB) menar däremot, med direkt anknytning till samma agenda, att Sverige saknar statistik över absolut fattigdom. Det motsägelsefulla i de båda påståendena kan ses som en ren lapsus. Eller som ett uttryck för ett mantra om den lyckade välfärdsstaten som avskaffade fattigdomen, så självklart att statistiska underlag är onödiga. Eller som två påståenden som egentligen inte talar mot varandra: att den absoluta fattigdomen är avskaffad har blivit så vedertaget så att det är själva skälet till att den inte studeras i Sverige. Men de två argumenten antyder också något som kan ses som en utgångspunkt för det här temanumret. Å ena sidan är fattigdom och dess eventuella närvaro en helt central fråga för varje välfärdsstat värd namnet. Det får Finansdepartementets utsaga om svensk fattigdom gestalta – den är avskaffad! Å andra sidan finns det kanske ett lite mer återhållsamt och kritiskt granskande intresse kring svensk fattigdom som Statistiska centralbyråns torra konstaterande möjligen kan illustrera. Hur som helst kommer artikelförfattarna att visa att det knappast finns några entydiga svar.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Karlsson, Magnus
(författare)
-
Strecken under strecket : Om fattigdomar och de svenska Stadsmissionernas möjliga roll
- 2023
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X .- 2000-4192. ; 100:6, s. 822-832
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Trots att fattigdomen i Sverige med europeiska mått är begränsad, så finns det grupper i det svenska samhället som är särskilt utsatta. Här lyfts sådana grupper fram, och det diskuteras hur många människor lever långt under de officiella fattigdomsstreck som anges för att fastslå skäliga och rimliga lev-nadsnivåer. Det finns streck under strecket. Vidare argumenteras för att idé-burna organisationer, såsom de svenska stadsmissionerna, kanske i vissa avseenden är särskilt lämpade för att möta människor i fattigdom. Diskussio-nen tar sin utgångspunkt i offentlig statistik på området samt i egen tidigare insamlad och redovisad empiri.
|
|
| 9. |
- Karlsson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Vilken resurs kan deltagare i civilsamhället vara vid en framtida hälsokris? : En studie av krisinsatsvilja i det civila samhället i allmänhet och i idrottsorganisationer i synnerhet
- 2023
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X .- 2000-4192. ; 100:4, s. 580-588
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel undersöks svenskarnas vilja att göra en frivillig insats vid en hälsokris med fokus på hur den relaterar till deras engagemang i det civila samhället i allmänhet och i idrottsorganisationer i synnerhet. Resultaten visar att svenskarnas vilja att göra insatser vid kris (men också krig) generellt sett är stor, men att det finns märkbara skillnader mellan de som är medlemmar i civilsamhällesorganisationer och de som inte är medlemmar. Resultaten visar också att krisinsatsviljan är högre bland de som är medlemmar i flera olika organisationstyper. Det finns dock viss variation mellan organisationstyperna – där villigheten att göra insatser är störst bland medlemmar civila insats-organisationer och idrottsorganisationer. Idrottsrörelsen samlar en stor andel av civilsamhällesengagemanget i Sverige, och kan ur ett krisinsatsperspektiv utgöra en viktig resurs vid sidan av det offentliga.
|
|
| 10. |
-
Med kärlek till det oordnade
- 2015
-
Ingår i: Med kärlek till det oordnade. - Stockholm : Ersta Sköndal högskola. - 9789163786297 ; , s. 17-24
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
