| 1. |
- Nordfeldt, Marie, 1961-
(författare)
-
A Dynamic Perspective on Homelessness : Homeless Families in Stockholm
- 2012
-
Ingår i: European Journal of Homelessness. - Bryssel : Feantsa. - 2030-2762 .- 2030-3106. ; 6:1, s. 105-123
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article focuses on homelessness among families with children in Sweden, and particularly on the situation of homeless families in Stockholm. The objective is to contribute to the understanding of homelessness by suggesting an intersectional analysis that both includes different levels of analysis – that is, at structural, institutional and household levels – and allows gender, class and migration parameters to be taken into consideration. On the structural level, a restructured housing market in combination with a disman-tling of housing policy has raised the threshold for entering the primary housing market, especially for individuals and families with limited economic resources. In addition to the risk of being discriminated against based on ethnicity, this restructuring has appreciably raised the difficulty of entering the market on a more general level. At the institutional level, local social authorities offer solutions to homelessness that have been developed for more traditional groups of homeless people, namely, single men with alcohol or drug problems; they lack the means to change the structural conditions of the housing market or the distribution of housing, and can only expand the secondary housing market, in which people are at risk of becoming 'trapped' as the gap between the primary and secondary housing markets becomes increasingly large. On the individual/household level, a combination of single motherhood, immigra-tion and limited financial resources clearly increases the risk of homelessness and exclusion from other social arenas.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport introducerar det forskningsfält som uppstår när landsbygdsforskning och civilsamhällesforskning möts. Texterna i rapporten presenterades vid en konferens som genomfördes 2021 av en grupp forskare som är verksamma inom civilsamhällesforskning och landsbygdsforskning. Som framgår av konferensens titel, ”Landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen”, skulle den ge möjlighet för dessa två forskningsområden att mötas och fördjupa varandra. Rapporten är tänkt som en ingång till aktuell forskning på detta tema och vi tror den kan vara intressant läsning för både aktiva inom civilsamhällets organisationer och verksamma inom myndigheter, regioner och kommuner som relaterar till landsbygdernas civilsamhälle i sitt arbete.Rapporten inleds med ett kapitel som kortfattat och översiktligt beskriver hur civilsamhällesforskning och landsbygdsforskning växt fram och diskuterar behovet av forskning som sätter fokus på landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen. De inkluderade kapitlen presenterar forskning där landsbygdernas civilsamhällen studerats med olika metoder och ur flera olika perspektiv.I den första delen av rapporten presenteras forskning som beskriver skillnader och likheter i civilsamhällesengagemang mellan städer och landsbygd i Sverige, behandlar hur tillgång till service också kan påverka tillit till institutioner och diskuterar betydelsen av känslor i relation till civilsamhällesengagemang och samhällsutveckling. Vidare presenteras en övergripande bild av kunskapsläget om social innovation som svar på landsbygdens samhällsutmaningar, med särskilt fokus på civilsamhällets roll och samverkan med andra samhällsaktörer.Utifrån en studie av civilsamhällesprojekt finansierade med offentliga medel diskuteras också hur de ekonomiska bidragsresurserna omvandlas till immateriella resurser till nytta för lokaldesamhället. Rapporten innehåller också kapitel som diskuterar civilsamhällets alternativa bildningsvägar som utgår från platsers egna premisser, sociala rörelser för hållbarhet på den svensk-samiska landsbygden samt ett kapitel som diskuterar hur medborgarskapet omformas när boende i landsbygder och mindre orter i större utsträckning behöver förlita sig på civilsamhällets lösningar för att få tillgång till vardaglig service och grundläggande infrastruktur.
|
|
| 5. |
- Åberg, Pelle, Docent i statsvetenskap, 1977-, et al.
(författare)
-
Folkbildning i landsbygder : Om folkbildningens betydelser för människor och lokalsamhällen i svenska landsbygder
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten Folkbildning i landsbygder undersöks folkbildningens betydelse för människor och lokalsamhällen i tre utvalda svenska landsbygder. Vilka betydelser har studieförbund och folkhögskolor som mötesplatser och lokala offentligheter? Som infrastrukturer för lokalt samhällsengagemang? För lokal kompetensutveckling? Eller för det lokala kulturutbudet?Rapportens avslutande analys handlar om de avvägningar som studieförbundens och folkhögskolornas anställda gör mellan de ideal och riktlinjer som styr folkbildningen, och de behov som präglar det lokalsamhälle som de är verksamma i.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Berglund, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Civilsamhällets lokala genuskontrakt
- 2005
-
Ingår i: Med periferien i sentrum. - Alta, Norge : Norut NIBR Finnmark. - 8275711479 ; , s. 235-255
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
