| 1. |
|
|
| 2. |
- Jutterström, Mats, et al.
(författare)
-
Anställd i det svenska civilsamhället : engagemang, ansvar och delaktighet
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tack vare tidigare forskning vet vi förhållandevis mycket om hur det är att vara medlem eller frivillig i ideella organisationer i Sverige. Men hur är det att vara anställd i det svenska civilsamhället? Med denna studie vill vi bidra till kunskapen om anställdas arbetsvillkor och drivkrafter i ideella organisationer i Sverige. Områden av intresse inkluderar till exempel vad som kännetecknar organisationer med anställda i det svenska civilsamhället, vilka de anställda är och vad de har för befattningar och villkor samt hur de anställda ser på för- och nackdelar med att arbeta i ideell sektor i jämförelse med privat och offentlig sektor. Fördjupad kunskap om de anställdas villkor och drivkrafter är viktig av flera olika skäl. Den kan bidra till vår förståelse av pågående förändringar inom civilsamhället, inklusive diskussion om professionalisering eller anställdas arbetsbördor. Vidare behövs ytterligare insikter för att kunna rekrytera, motivera och behålla duktiga personer. Slutligen kan kunskapen bidra till jämförelser mellan hur det är att arbeta i ideell sektor i kontrast till privat eller offentlig sektor. Ambitionen med studien är att kunna generalisera resultaten till alla anställda i det svenska civilsamhället. Via ett strategiskt urval ur SCB:s register för organisationer i det svenska civilsamhället skickade vi en digital enkät till alla anställda i de organisationer som valde medverka i undersökningen. Enkäten berörde frågor om organisationerna, de anställda, deras befattningar och villkor. Vi ställde också frågor om engagemang, information, delaktighet och självbestämmande samt om för- och nackdelar med att arbeta i ideell sektor. Sammantaget är en stor del av resultaten tydligt positiva för den ideella sektorn och dess organisationer. Till exempel anger en stor majoritet av de anställda att de trivs med sina arbetsuppgifter och att deras arbeten präglas av engagemang, delaktighet och meningsfullhet. Vi har heller inte funnit något stöd för att kön har någon betydelse för lönenivå eller för vem som blir chef med personalansvar. Det finns emellertid också resultat som pekar på ett antal utmaningar i arbetet med de anställda i det svenska civilsamhället. Det kan handla om att uppmärksamma och synliggöra denna grupp i civilsamhället eller att arbeta med upplevda nackdelar med att arbeta i ideell sektor, inklusive sämre villkor och ekonomi eller avsaknad av stödjande strukturer.
|
|
| 3. |
- Segnestam Larsson, Ola, 1971-
(författare)
-
Varning för avprofessionaliseringen
- 2015
-
Ingår i: Kurage. - Stockholm : Idealistas förlag. - 2001-175X. ; :17
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Mirabella, Roseanne, et al.
(författare)
-
Civil Society Education : International Perspectives
- 2015
-
Ingår i: Journal of Nonprofit Education and Leadership. - Urbana, IL : Sagamore publishing. - 1046-6819 .- 2157-0604. ; 5:4, s. 213-218
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Over the last few decades, the world has experienced an unprecedented growth in the size and scope of civil society organizations (Boli & Thomas, 1999; Kaldor, Moore, & Selchow, 2012).1 On par with these developments is the ever increasing significance of what these organizations assumingly can and should do to mitigate and solve some of the more pressing social and environmental issues we currently face locally and globally. Yet despite the growing numbers and allotted importance of civil society organizations, relatively little is known globally about how we prepare, train, and educate present and future leaders and professionals in these organizations, nor have more normative issues been sufficiently addressed, such as how we should be preparing individuals for leading, managing, or administering these organizations.
|
|
| 5. |
- Mirabella, Roseanne, et al.
(författare)
-
Civil Society Education : Western Perspectives
- 2022
-
Ingår i: Journal of Nonprofit Education and Leadership. - 1046-6819 .- 2157-0604. ; 12:1
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is the third themed issue in the Journal of Nonprofit Education and Leadership (JNEL) in which researchers around the world examine regional and national training and education programs for individuals with civil society leadership roles. When we as editors set our sails in the early years of the last decade, the third issue was always our planned destination. However, as with most voyages, things do not always go according to plan. As we now proudly present the third issue, we are already hard at work with two more themed issues—one with a focus on a set of countries in Southeast Asia and another with a focus on regional mappings and studies. Over time have we come to realize that this voyage has no one harbor, to arrive at once and for all, and that the true delight is the cruise itself.
|
|
| 6. |
- Segnestam Larsson, Ola, 1971-, et al.
(författare)
-
Folkbildning vid sidan av folkbildningsanslaget : En kartläggning med fokus på folkbildningens samlade finansiering och verksamheter
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studieförbund och folkhögskolor når varje år ett stort antal deltagare. Många verksamheter genomförs i form av kurser, cirklar och kulturprogram, men även i alternativa former. Till skillnad från den verksamhet som finansieras med statsbidraget för folkbildningsverksamhet från Folkbildningsrådet, i rapporten benämnt folkbildningsanslaget, saknas det systematiska sammanställningar av folkbildningens alla verksamheter, oberoende av finansiering. Denna avsaknad gäller till exempel antal och omfattning för all verksamhet, vilka deltagare som nås samt dess betydelse och påverkan på folkbildningsaktörer och omkringliggande samhälle. Fokuseringen på folkbildningsanslaget innebär att den övergripande bilden av folkbildningen i statistik och rapporter riskerar att bli ofullständig.Syftet med denna kartläggning är att beskriva studieförbundens och folkhögskolornas verksamheter som genomförs med övriga statliga anslag, övrig offentlig finansiering och övriga intäkter utöver folkbildningsanslaget. Kartläggningen ska också ställa verksamhet som finansieras med andra medel i relation till verksamhet som finansieras via det ordinarie folkbildningsanslaget. Ett ytterligare syfte med rapporten är att den slutligen ska kunna fungera som ett underlag för kommande utvärderingar av folkbildningens verksamheter.För att uppfylla syftena har kartläggningen av folkbildningen vid sidan av folkbildningsanslaget genomförts med hjälp av tre olika metoder: intervjuer, dokumentanalys och en webbaserad enkät. 14 personer från folkhögskolor och studieförbundsavdelningar intervjuades i studiens första moment. I det andra momentet gick vi igenom årsredovisningar och verksamhetsberättelser från år 2016. I det tredje momentet skickades en webbaserad enkät ut till rektorer eller motsvarande för folkhögskolor och avdelningschefer eller motsvarande för studieförbunden.De empiriska resultaten från intervjuer, dokumentanalys och enkät inkluderar information om den folkbildning som finansieras med andra medel och som presenteras i årsredovisningar och verksamhetsberättelser. Drygt åtta av tio folkhögskolor och åtta av tio avdelningar i studieförbund rapporterar att de bedriver verksamhet med hjälp av finansiering med andra medel än folkbildningsanslaget. I intervjuerna diskuteras varförfolkbildningen redovisar viss, men inte all, verksamhet, vilka som är tänkta att ta emot olika former av redovisningar samt begränsningar i existerande beskrivningar och redovisningar.I det avslutande momentet av kartläggningen analyseras resultaten från den empiriska kartläggningen, bland annat i relation till de verksamheter som finansieras med folkbildningsanslaget.Tre slutsatser är:Överensstämmelsen mellan dokument och enkätsvar visar att kartläggningen i viss grad fångar och beskriver folkbildningsverksamhet finansierad med andra medel än statsanslaget för folkbildning.Verksamhet finansierad med andra medel är en omfattande och viktig verksamhet för både folkhögskolor och studieförbundsavdelningar.Till viss del har verksamhet finansierad med andra medel en annan karaktär, men det kan räknas ha begränsad betydelse.I rapportens kapitel med reflektioner och rekommendationer diskuteras varför folkbildningen inte redovisar all sin verksamhet, vilka konsekvenser detta kan få och om det behövs en redovisning av all verksamhet. Kapitlet fortsätter sedan med ett antal rekommendationer för vad vi väljer att kalla för en mer balanserad redovisning. Bland annat så rekommenderar vi att folkhögskolor och studieförbund bör vara initiativtagare till en sådan redovisning. Vi avslutar sedan med ett avsnitt om de lärdomar som vi har dragit när det gäller denna typ av kartläggningar och dess metod, inklusive definitioner för folkbildning, val av empiriskt material samt enkät som metod.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Segnestam Larsson, Ola, 1971-, et al.
(författare)
-
Micro Conditions for Co-production : Values, Levels, and Satisfaction with Co-production in a Non-profit Welfare Organization
- 2021
-
Ingår i: Voluntary and Public Sector Collaboration in Scandinavia. - Cham : Palgrave Macmillan. - 9783030723149 - 9783030723170 - 9783030723156 ; , s. 319-337
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Research indicates that macro or meso conditions influence co-production between the voluntary and public sectors. By comparing departments, this chapter focuses on the micro conditions and co-production in a non-profit organization. Data was gathered by a survey of and a focus group with department and project managers in one of the largest non-profit welfare organizations in Sweden. Secondary material from an employee survey complements the analysis. The main findings include an intriguing web of relationships between micro conditions and co-production. Smaller departments and projects, as well as departments with lower employee satisfaction, valued and implemented co-production more. Possible explanations based on the focus group and suggestions for future research are identified and discussed.
|
|
| 9. |
- Segnestam Larsson, Ola, 1971-, et al.
(författare)
-
Vad kännetecknar de organisationer som studeras med hjälp av begreppet hybridorganisation?
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten studerar och analyserar vad som kännetecknar de organisationer som studeras av forskare med hjälp av begreppet hybridorganisation. Rapporten är en del av forskningsprogrammet ”Styrning och reglering för olika organisationsformer” (STORM) som genomförs vid Score, Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet. Med hjälp av en systematisk litteraturöversikt av befintlig forskning publicerad som artiklar i kollegialt granskade tidskrifter framkommer ett antal övergripande resultat. Majoriteten av artiklarna saknar en definition av begreppet hybridorganisation. Vidare är det långt ifrån alla organisationsformer som studeras med hjälp av begreppet hybridorganisation. Det är också främst organisationer som är verksamma i vissa länder och branscher som studeras. Även om antalet artiklar tilltar över tid verkar det också som att forskningsfältet utvecklas marginellt när det gäller förekomst av och kategori av definition eller typ av organisationsform som har studeras. En sammantagen slutsats är att det behövs mer forskning, till exempel av mindre uppmärksammade organisationsformer och i andra sociala sammanhang. Det behövs också fördjupade kvalitativa analyser av tidigare forskning.
|
|
| 10. |
- Andersen, Rebecka, et al.
(författare)
-
Att göra frivilligt arbete ekonomiskt värdefullt : En litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade rapporter
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapports syfte har varit att genomföra en litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade dokument som behandlar frågor relaterade till att värdera frivilligt arbete i ekonomiska termer. Utifrån ett antal forskningsfrågor sammanställdes och analyserades de empiriska resultaten i relation till exempel till de definitioner, metoder och resultat som presenterades i materialet. För- och nackdelar med olika metoder samt med att värdera icke-monetära värden har också diskuteras. De empiriska resultaten analyserades sedan i ett andra steg med hjälp av ett ramverk om hur värden skapas, befästs och kommuniceras i allmänhet och mer specifikt utifrån frågan om vilken idealtypisk relation som bäst kan beskriva eventuella samband mellan olika metoder för att värdera det frivilliga arbetet och det frivilliga arbetet i sig.En sammanfattning av de empiriska resultaten visar för det första att det finns ett antal förespråkare och argument till varför frivilligt arbete bör värderas i ekonomiska termer. Ett par av argumenten är exempelvis att synliggöra och uppmärksamma det frivilliga arbetet samt att identifiera dess bidrag till samhällsekonomin. Följaktligen har forskare och policyprofessionella ägnat tid och resurser åt att utveckla olika metoder och tillvägagångssätt för att genomföra denna typ av värderingar. Tre övergripande metoder lyfts fram som konkurrerande alternativ, inklusive frivilligarbetaren som ersättare, som tidsdonator och som samhällsnyttig. En integrerad del av presentationen av de olika metoderna verkar vara att identifiera specifika eller allmänna utmaningar med en viss eller alla försök till att värdera det frivilliga arbetet. Några exempel på dessa utmaningar är risken med att överskatta värdet på det frivilliga arbetet eller problematiken med att beräkna och fastställa ett generellt och applicerbart marknadsvärde på det arbetet som utförs av frivilliga.I den analytiska delen av rapporten framkommer det att de flesta artiklarna och rapporterna härbärgerar fler än en definition av det frivilliga arbetet och fler än en metod för att värdera det frivilliga arbetet. Vidare visar analysen att det finns stora likheter samt till och med överlapp mellan de olika metoderna i form av likartade utgångspunkter och tillvägagångssätt för att värdera det frivilliga arbetet. Utifrån dessa analytiska resultat argumenterar denna rapport för att relationen mellan de tre metoderna som förordas och det frivilliga arbetet i hög grad präglas av en omvänd relation. Det vill säga att de tre övergripande metoderna i första hand verkar ha utvecklats i relation till tidigare versioner av metoderna och konkurrerande metoder snarare än till det frivilliga arbetet i sig och dess egenskaper.Tolkningen att de metoder som figurerar för att ekonomiskt värdera frivilligt arbete i första hand präglas av en omvändrelation kan förklaras på två kompletterande vis. Den första förklaringen är att de som arbetar med att utveckla metoder kopierar och översätter värderingsmekanismer från andra fält. Den andra är att aktörer inom området strävar efter att framstå som innovativa och originella. Båda förklaringarna lyfter fram hur fler studier behövs för att studera och analysera detta fält som exempelvis en teater eller ett skådespel, med tillhörande praktiker, mekanismer och teknologier, som alla är mer eller mindre oberoende av eller till och med särkopplat från det frivilliga arbetet i sig.Ett antal mer praktiknära förslag till framtida forskning och utredningsarbete kan också identifieras. Ett förslag skulle vara att genomföra ytterligare översikter av metoder och resultat för att värdera objekt som saknar antingen värderings-, kalkyler- eller jämförbara egenskaper eller en marknad där objektets värde kan bestämmas i ett utbyte mellan olika aktörer. Med största sannolikhet finns det områden och fält där denna typ av metoder har utvecklats och prövats i en högre utsträckning än de som återfinns inom området för frivilligt 4 arbete. Ett annat förslag är att applicera de tre metoderna, inklusive de olika tillvägagångssätten som förordas, på data och forskning från Sverige. Vilken andel av det svenska BNP skulle det frivilliga arbetet kunna utgöra? Vilken avkastning ger investeringar i det frivilliga arbetet i Sverige? Vad är en rimlig timpeng för det frivilliga arbetet i Sverige? Slutligen, med tanke på både de processuella och principiella invändningar som återfinns i det empiriska materialet, vore det värdefullt och relevant att genomföra en receptionsstudie av hur frivilliga och andra aktörer inom fältet skulle reagera på och påverkas av olika försök till att ekonomiskt värdera frivilligt arbete.Avslutningsvis, utifrån denna rapports inledande citat om de tre domarna, och baserat på rapportens empiriska och analytiska resultat, kan en fjärde domare introduceras. Till skillnad från den första domarens objektivistiska, den andra domarens subjektivistiska eller den tredje domarens relativistiska position, skulle den fjärde domaren antagligen förorda en mer omvänd position i relation till exempelvis det frivilliga arbetet. En position som skulle härbärgera de praktiker, mekanismer och processer som konstituerar frivilligt arbete och som i sin tur skapar, befäster och kommunicerar värden, inklusive huruvida frivilligt arbete är meningsfullt för de som utför det eller bör ses som en gemensam och kollektiv nytta i samhällets tjänst. Denna position ger också utrymme till undersökningar om i vilken grad det frivilliga arbetet främst konstitueras av samtal och konflikter forskare och policyprofessionella emellan.
|
|
