| 1. |
|
|
| 2. |
- Frödén, Sara, 1973-, et al.
(författare)
-
The Waldorf Kindergarten
- 2017. - 1
-
Ingår i: International Handbook of Early Childhood Education. - : Springer Berlin/Heidelberg. - 9789402409253 - 9789402409277 ; , s. 1401-1420
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Olsson, Anna-Lova, 1981-, et al.
(författare)
-
Imagination and Reading for Enjoyment : On students’ space for creative action in classroom conversations
- 2009
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Reading for enjoyment in school can be an act of subjective pleasure and thrill for the individual reader or listener, yet it also has an intersubjective dimension which is of educational importance. When students engage in communication with the surrounding, for instance verbalizing the reading experience in discussions or writings, its meaning is altered in ways which may be of fundamental importance for the development of the self/identity of the student (M. von Wright 2000). Classroom discussions and paper writing are the most common ways of dealing with the reading experiences, but they tend to rely on didactic traditions and habits that seldom challenge the students – or teachers- but rather keep the classroom in a safe order (see e.g. E. Hultin 2006; G. Molloy 2003).The paper deals with the educational role of ‘reading for enjoyment’, and it focuses on the possibility for student’s to freely play with their imaginations and to share them through creative action in the classroom. The aim of the paper is to outline a basis for a coming study on the subject. True ‘reading for enjoyment’, so we argue, comprises of several dimensions such as the subjective imaginative play with roles and identities and the intersubjective creative action where these may be verbalized and “tried” and their meaning confronted. This, in turn, raises several questions about school practice: Can students claim space within the narrow genres of the classrooms in secondary school? Is it reasonable to think that this is a wider question of human flourishing, or is it foremost just a practical question of didactic arrangements?
|
|
| 4. |
- von Wright, Moira, 1957-
(författare)
-
Det Gode som bevægelse og som retning i pædagogik
- 2008
-
Ingår i: Skab dig!. - Köpenhamn : Unge Pædagoger. - 9788790220433 ; , s. 125-144
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom pedagogiken och den (svenska) pedagogiska forskningen talar man sällan om ”det Goda”. Kanske beror det på att ”det Goda” ofta (miss)uppfattas som ett begrepp som uttrycker något universellt, givet och utifrån bestämt, och därigenom som problematiskt för ett vetenskapsområde som både undersöker ett föränderligt fält av utbildningspolitiska frågor och bidrar till utvecklingen av normativa pedagogiska och didaktiska teorier – men som samtidigt ställer krav på ”evidens” och ”objektivitet”. De filosofiska frågorna om godhet och det Goda hänför sig vanligen till etiken och teologin, och åtminstone den svenska pedagogikens huvudådra markerar gärna högljutt sitt oberoende av såväl moraliska, metafysiska som teologiska spekulationer. De mer eller mindre implicita värderingarna i forskningen diskuteras visserligen ofta, men snarare i metodologiska termer av normativitet och objektivitet. Likväl förekommer en påfallande nära relation mellan den pedagogiska forskningens frågor och utbildningsväsendets styrning. Denna närhet handlar emellertid inte om att forskningen skulle skapa ett igenkännande av fenomen som är relevanta för lärare och skolväsen, snarare handlar det om att pedagogisk och samhällsvetenskaplig forskning levererar auktoritativa synpunkter på ”den goda utbildningen”. Jag menar att i den mån som vi ser pedagogiken som ett politiskt-moraliskt forskningsområde så finns det skäl att problematisera frågor om det Goda och godhet.Jag berör några av de uppfattningar om ”det goda” som har uppmärksammats av forskningen och samtidigt styr delar av dagens utbildningspolitik och lärarutbildning, såsom strävan efter att ”bejaka mångfald”, ”inkludera alla”, ”skapa samförstånd” och se ”det unika” i var och en. Dessa problematiserar jag som pedagogikens artikuleringar av ”den goda demokratin” – en värdering som riskerar att motverka sitt eget syfte emedan den, i likhet med ett flertal andra värden som förs fram som ”pedagogiskt goda”, baserar sig på en outtalad och problematisk värdemonism. Denna värdemonism omfattar antagandet att alla ”egentligen” vill samma goda, eller åtminstone skulle vilja det om de fått en ”vettig bildning” och ”rätt information”. Jag ifrågasätter därigenom också akademins rädsla för att tala om moraliska frågor kring rätt och fel i pedagogiken och aversionen mot att diskutera strävan efter det (pedagogiskt) goda. Det skapar en grogrund för ensidig ”teknisk och rationell godhet” baserad på en tilltro till en neutral utbildning där i princip alla ”goda” värderingar - exempelvis deliberativ demokrati - kan inlemmas och småningom omfattas av alla förutsatt att de presenteras på rätt sätt. Det goda blir då underordnat det redan givna och rätta, styrt av den monistiska tanken att våra värderingar sist och slutligen bottnar i en för alla gemensam grund och ytterst strävar mot ett för alla gemensamt mål. (jfr Susan Mendus 2006; Isaiah Berlin)Att uppfatta något som gott innebär inte att man behöver uppfatta det goda som gott för alla och alltid: Det moraliska är i mitt perspektiv varken universellt eller ontologiskt grundat (jfr Raymond Gaita 2004). Däremot menar jag att det är viktigt att pedagogiken problematiserar frågor om godhet och det goda utan att för den skull komma fram till ett svar. Jag för fram tanken att det goda inte kan förväntas ha en källa, snarare flera: Pedagogisk forskning och undervisning utan etiskt intresse och moraliskt allvar riskerar att reducera utbildning till en instrumentell verksamhet och göra läraren till en perifer figur som endast upprätthåller undervisning präglad av drillning och likriktning.
|
|
| 5. |
- von Wright, Moira, 1957-
(författare)
-
On the Possibility of Novelty : Subjectivity and Intersubjectivity in Teaching
- 2014
-
Ingår i: RoSE. - : www.rosejourn.com. - 1891-6511. ; 5, s. 29-36
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Different conceptions of the subjectivity and selfhood of students scant little attention in teacher education today, yet they are central in any educational situation. The understanding of the condition of human subjectivity makes some educational perspectives and practices more intelligible than other. Still neither teaching nor learning can be reduced to an anthropology or theory of human growth; education is always a “here and now situation” in a threefold relation between the educator, the student and the world (e g a subject). This article discusses the role of different conceptions of subjectivity, and shows how intersubjectivity plays a role the experiences that students have in school. It also deepens the question of teacher authority and novelty in teaching. First, three different aspects of human subjectivity are pointed out, and with these in mind, teacher influence and the possibility of novelty in the educational situation is discussed. It is argued that the self, the ego-organisation of each student, should not be a target for teacher authority, and that novelty appears in an intersubjective sphere. An understanding of subjectivity as manifold shows how an open and creative environment of teaching and learning with novelty and surprises can come about.
|
|
| 6. |
- von Wright, Moira, 1957-
(författare)
-
Sjuttio brokiga år : pedagogik i öst och väst
- 2009
-
Ingår i: Norsk pedagogisk tidsskrift. - Oslo : Universitetsforlaget. - 0029-2052 .- 1504-2987. ; 93:6, s. 496-500
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- von Wright, Moira, 1957-
(författare)
-
The Shunned Essentials of Pedagogy : Authority, love and mystery
- 2009
-
Ingår i: Nordic Educational Research Association Annual Congress in Trondheim, March 5-7.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Authority, love and mystery are three small words that capture the essentials of pedagogy - so I will argue. They tell us about our connection to the world, including each other, yet they are shunned in educational discourse. The aim of my paper is to unfold the relation between these conceptions, and to critically discuss their implications for the pedagogical relation between teachers and young students (children) and locate it within a topographical perspective, in a ‘pedagogy of place’, following Lars Løvlie (2007). Today we seldom join love to education and schools. Love is a general name of the quality of attachment, but love is also capable of infinite degradation and is the source of great errors – yet, when it is even partly refined it is the force that “joins us to the world through Good” says Iris Murdoch (2001). So understood, love can be part of the ‘architecture’ of education. Educators’ responsibility for the world takes a specific form of authority in schools. Hannah Arendt (1993) argues that the school is by no means the world and must not pretend to be, and that the educator stands in relation to the young, as a representative of the world. An implication of her argument is that the task of the educator is to show the world to the students, not to translate it or explain it, but also not to change or explicate the students. Following these thoughts I conclude that for an educator in school, different from politics, to love the world is to accept the world, and to love the students is to accept them and to refrain from wanting to change them- and refraining from wanting to prepare them for changing the world in a particular and predefined way. What, then, is the place for mystery, the third shunned essential of pedagogy? To put it shortly; I question the established belief that schools can - or even should - respond to the ideal that everything can and ought to be illuminated and measured; recognizing mystery may allow students to be persons in their own right.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Wright, Moira von, 1957-
(författare)
-
Fantasins kraft
- 2018. - 1
-
Ingår i: Barn og deres voksne. - Oslo : Cappelen Damm Akademisk. - 9788202572549 ; , s. 67-81
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
